Abstract: In the past ten years in Sweden, the numbers of people between the ages of 16-19 who were unemployed or not in upper secondary school education have increased. This was assumed to be caused by three factors. Firstly the upper secondary school education reforms in 1992, secondly a substantially reduced labour market for young people without the upper secondary school education and thirdly an increase in demand for work experience.Our purposes was to describe the effects on the outsiders through a document analysis study, but also to understand which individual, social and structural causes that were thought to increase the risk of marginality. Our second purposes were to understand how the Kristianstad community worked to prevent young people of ending up as outsiders. Through interviews with local authorities, we tried to find out if the Kristianstad community lives up to their responsibility of looking after people less than twenty years of age.Our conclusion was that, although the Kristianstad community seems to have a good system, the community has the highest number of unemployed in the county of SkÄne.

ABSTRACTVisnja FazlinovicEn studie av hur elevers erfarenheter av att arbeta projektinriktat pÄverkar derasprestationer i kursen Projektarbete 100 poÀng och deras förmÄga att samarbetaA study of how experience of project-orientated work among students affects theirachievement in the course Project work 100 points and their cooperativenessAntal sidor: 41Undervisningen i svensk gymnasieskola ska utformas enligt skollagen och lÀroplanen. Dedokumenten ger riktlinjer för undervisningen och en stor frihet att utforma den pÄ sÄ sÀtt attmÄlen uppnÄs. NÄgra av de mÄlen Àr: ?Eleverna skall i skolan fÄ utveckla sin förmÄga att tainitiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem bÄde sjÀlvstÀndigt och tillsammans medandra. Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens? (Lpf 94:1.2).Ett sÀtt att uppnÄ det Àr att lÄta elever arbeta i projekt.

Syftet med undersökningen Àr att studera gymnasieelevers förstÄelse av det egna lÀrandet i matematik nÀr lÀraren arbetar med formativ bedömning, vilket Àr ett sÀtt att arbeta för att frÀmja elevens lÀrande. Metoden bygger pÄ en tre-stegs-process som gÄr ut pÄ att först faststÀlla var eleven befinner sig i sitt lÀrande, sedan ta reda pÄ vart eleven Àr pÄ vÀg och slutligen reda ut vad som krÀvs för att eleven ska nÄ dit. Dessa steg sker delvis simultant och för att eleven ska fÄ hjÀlp att sÀkerstÀlla var de i dagslÀget befinner sig krÀvs Äterkommande feedback frÄn lÀraren. Bedömningsmatriser kan anvÀndas för att ÄskÄdliggöra för eleverna var de i dagslÀget befinner sig, och dÀr eleven ocksÄ kan se vad som krÀvs för att han eller hon ska nÄ nÀsta betygssteg.Studien har genomförts i form av en fallstudie i en gymnasieskola dÀr fyra elever och deras lÀrare i matematik har intervjuats. För att fÄ en utökad bild av det samtal som sker om bedömning i klassrummet har tvÄ lektionsobservationer genomförts.

SyfteDet övergripande syftet med studien Àr att identifiera det specifika lÀrande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lÀrprocesser i bildÀmnet, sett ur en bildlÀrarstudents perspektiv, baserat pÄ tvÄ bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod pÄ en gymnasieskola. Ett understÀllt syfte Àr att urskilja lÀrarstudentens uppfattning om lÀrande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lÀrarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. VÀgledande frÄgor för studien Àr:? Vilken typ av lÀrande och kunskap bidrar de estetiska Àmnena med?? Hur kan vi anvÀnda det specifika lÀrande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frÄgestÀllning varit vÀgledande:? Vilka uppfattningar om lÀrande framtrÀder i gymnasieelevens och lÀrarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag anvÀnt en etnografisk metod, som nÀrmar sig en sÄ kallad sjÀlvetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som hÀnder i forskarens nÀrmiljö.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Title: Music-esthetical productions in the educational work - a case study of the Allvar Gullstrand highschool.Problem: A problem associated with working with project- and thematic studies which result in esthetical productions is that it often demands extra effort and time beyond the schedule to carry the production through. There are no instructions saying that schools are to work with this kind of arrangements, but nevertheless it occurs in most schools, however in a different extent, quality and form. Purpose: The purpose of my study is to elucidate possibilities and limitations in different methods of work and structures, and also examine what motives the teachers and the school management have for working with a music-esthetical production as a goal. Method: I have done a qualitative case study of a Swedish upper secondary school where I interviewed four teachers and one principal, to get a view of reality and examine how teachers with different background look at, and in reality behave in, the work with music-esthetical productions in the education. Conclusions: What I have concluded in this case study is the importance of having a clear goal and that the project works are considered to create meaning and personal growth.

I slutet av oktober avgörs allsvenskan, tillika svenska mĂ€sterskapen i fotboll. Vid den hĂ€r tiden pĂ„ Ă„ret brukar planerna oftast vara mer bruna Ă€n gröna. Även under perioder av mycket regn fĂ„r matcher stĂ€llas in pĂ„ grund av att planen Ă€r ospelbar. Det finns idag ingen regional utbildning för planskötare, men kan man med rĂ€tt utbildning för dem som Ă€r planskötare öka kvalitĂ©n pĂ„ planerna? Arbetet Ă€r gjort i samarbete med Svenska fotbollsförbundet (SvFF) som har intresse i att undersöka hur utbildningsnivĂ„n Ă€r och vilka kunskaper som saknas bland planskötarna idag.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllning: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt idrottslÀrare som arbetar pÄ fristÄende gymnasieskolor vilka saknar tillgÄng till en egen gymnastiksal upplever att idrottsundervisningen samt deras arbetsmiljö pÄverkas. Syftet bröts ner till tre frÄgestÀllningar: Finns det nÄgot eller nÄgra moment eller kursmÄl i undervisningen som idrottslÀrarna upplever gynnas eller missgynnas pÄ grund av begrÀnsad lokal- och materialtillgÄng? PÄ vilket sÀtt anser idrottslÀrarna att lokal- och materialtillgÄngen pÄverkar deras möjligheter att erbjuda eleverna en komplett utbildning i Àmnet Idrott och hÀlsa? Hur upplever idrottslÀrarna att avsaknaden av en egen gymnastiksal pÄverkar deras arbetsmiljö?Metod: Sex stycken idrottslÀrare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Kriterierna för deltagande i studien var att lÀrarna skulle arbeta pÄ en fristÄende gymnasieskola i StockholmsomrÄdet samt sakna tillgÄng till gymnastiksal. Sammantaget intervjuades tre mÀn med 3, 5 och 8 Ärs erfarenhet av arbete i skolan och tre kvinnor med 1.5, 3 och 5 Ärs erfarenhet av arbete i skolan.

Syftet med detta arbete var att utreda ?om? och ?i vilken utstrÀckning? som Experiential Learning (EL) gÄr i linje med dagens svenska skola. Med avgrÀnsning till gymnasieskolan var syftet dÀrför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nÀmligen: ?Skollagen?, ?LÀroplanen för de frivilliga skolformerna? (Lpf 94) och LÀroplanskommitténs betÀnkande ?Skola för bildning? (SOU 1992:94). UtgÄngspunkten för denna hermeneutiska jÀmförelse var ett kritiskt förhÄllningssÀtt (lÀs.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning frÄn lÀrares perspektiv pÄ konflikter pÄ gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom omrÄdet för att kunna stÀlla det i jÀmförelse med studien. Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr tvÄ kvinnliga samt tvÄ manliga lÀrare intervjuades. De deltagande har arbetat som lÀrare i minst fem Är och de Àr verksamma inom tvÄ olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar bÄda att det finns ett flertal olika faktorer som kan pÄverka utvecklingen av en konflikt mellan lÀrare och elev. Brist pÄ kommunikation dÄ lÀrare och elever kan missförstÄ varandra Àr en orsak.

Bakgrund och problem: Det svenska skolvĂ€sendet har genomgĂ„tt ett antal reformer och förĂ€ndringarvad gĂ€ller styrning och huvudman under det senaste Ă„rhundrandet. I och medfriskolereformen Ă„r 1992 har den privata sektorn inom skolvĂ€sendet fĂ„tt en betydande position.FrĂ„gan Ă€r huruvida ekonomistyrningen skiljer sig Ă„t mellan offentligt respektive privatstyrda skolverksamheter pĂ„ gymnasial nivĂ„ i dagslĂ€get, med tanke pĂ„ olikartad Ă€garform ochdĂ€rmed intressen.Syfte: Att beskriva och identifiera eventuellt förekommande hĂ„rda respektive mjuka styrmedeli fristĂ„ende respektive kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad med utgĂ„ngspunkti val, innehĂ„ll och anvĂ€ndande. Eventuella skillnader i styrningen av de tvĂ„ olika skoltypernaskall lyftas samt klargöras med tanke pĂ„ olikartad Ă€garform och det faktum att de ena kategoriserassom vinstdrivande företag och de andra som icke-vinstdrivande. Slutligen Ă€r förhoppningenatt kunna identifiera ett mönster av i vilken riktning ekonomistyrningen, i form avstyrmedel, inom de tvĂ„ olikartade gymnasieformerna kommer att ta i ett lĂ€ngre perspektiv.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen har fokuserat pĂ„ att identifiera val, innehĂ„ll samt anvĂ€ndande aveventuellt förekommande hĂ„rda respektive mjuka styrmedel pĂ„ fristĂ„ende respektive kommunalagymnasieskolor i Göteborgs Stad. Övriga typer av faktorer inom ekonomistyrning kommerdĂ€rmed inte att behandlas.

Den hÀr uppsatsen startade i en reflektion över vilka elever som kommer in pÄ populÀra gymnasieutbildningar. Uppslaget kom efter en genomgÄng av skolkatalogernas klassfotografier, pÄ en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun. PÄ bilderna som visade det populÀra Medieprogrammets elever var tvÄ aspekter tydliga. För det första att flesta studerande Àr flickor. Det andra Àr att mÄnga av flickorna har ett utseende och en kroppsform som anknyter till de klassiska proportionerna och dragen hos klassisk grekisk och italiensk konst, ett ideal som ligger till grund för vad vi idag upplever som estetiskt vackert.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka pojkars egen uppfattning och förklaringar om orsaker till att de nÄr lÀgre studieresultat i skolan Àn flickor. TvÄ huvudfrÄgor Àr: Vad Àr pojkars egen uppfattning om orsaker till att de nÄr lÀgre studieresultat och om varför pojkars medelbetyg Àr lÀgre i jÀmförelse med flickor?Teori: Ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts. Efter observationer har frÄgor formulerats och pojkars subjektiva uppfattning om vad kunskap Àr har fÄtt utrymme och formulerats (SÀljö, 2005). Genusteori Àr en annan utgÄngspunkt för detta arbete.

ProblemomrÄde: Som lÀrare har jag fÄtt erfara bÄde exempel pÄ verksamheter dÀr elever i behov av sÀrskilt stöd i hög grad lyckas överbygga sina svÄrigheter och verksamheter dÀr de inte i lika hög grad gör det. Vad Àr det dÄ som avgör? I denna studie undersöks om det kan vara sÄ att skolans bemötande har betydelse för elevens lÀrande. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar: Syftet med detta examensarbete Àr att bidra till förstÄelsen kring bemötandets betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studiens syfte undersöks genom följande frÄgestÀllningar. ? Hur har eleverna i studien upplevt bemötandet av skolan i det sÀrskilda stöd de fÄtt? ? Hur vill eleverna i studien bli bemötta av skolan dÄ de fÄr sÀrskilt stöd? ? Vilken betydelse menar eleverna i studien att bemötandet har för deras lÀrande? ? PÄ vilket sÀtt reflekterar eleverna i studien kring bemötandets betydelse för deras lÀrande? Teoretisk ram: Studien utgÄr frÄn ett kommunikativt relationellt perspektiv, KoRP.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarStudiens huvudsyfte har varit att öka kunskapen kring de elever som vÀljer att inte delta pÄ idrottsundervisningen. Vidare har syftet varit att försöka utlÀsa skillnader och likheter mellan de elever pÄ en gymnasieskola som lÀser idrott och hÀlsa i ordinarie grupp och elever pÄ samma skola som valt att lÀsa Àmnet i mindre grupp.UtifrÄn syftet har följande frÄgestÀllningar formulerats:? Hur beskriver gymnasieeleverna i de olika grupperna sina erfarenheter och upplevelser av idrottsundervisningen, motion pÄ fritiden, utbildning och upplevd hÀlsa?? Vilka skÀl kan enligt lÀraren till den mindre gruppen finnas till att elever inte deltar i den ordinarie idrottsundervisningen i den undersökta skolan och vad kan göras annorlunda?MetodDe metoder som valdes utifrÄn studiens syfte var sÄvÀl av kvantitativt som kvalitativt slag.Med en kombination av metoderna sÄg vi det som en möjlighet att belysa fler aspekter av problemomrÄdet. En enkÀtstudie har genomförts med 90 gymnasieelever i södra Stockholm.Urvalet bestod av tvÄ grupper. 60 elever som deltar i den ordinarie idrottsundervisningen, och 30 som gÄr i gruppen som benÀmns med namnet idrott och hÀlsa i mindre grupp.