Syftet med denna fallstudie har varit att undersöka hur ledarskapet hos rektorer inom en utvald gymnasieskola pÄverkat visionsarbetet och möjligheten att skapa en lÀrande organisation. För att undersöka detta har tre forskningsfrÄgor stÀllts: Vilket ledarskap har rektorerna anvÀnt? Har rektorerna arbetat med en tydlig vision? Kan man utifrÄn rektorernas svar prata om en lÀrande organisation?Fallstudien har anvÀnt sig av intervjuer för att fÄ svar pÄ de tre forskningsfrÄgorna. FrÄgorna har stÀllts till sex rektorer som vid olika tillfÀllen under perioden 2003-2014 arbetat pÄ den undersökta friskolan. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och en blandning av ett induktivt och deduktivt angreppssÀtt, det som kallas för abduktion.Resultatet har visat brister i det visionÀra ledarskapet hos rektorerna.

Syfte: Studien avser att undersöka elevernas uppfattningar gÀllande verksamhetens sÀr-skilda stöd i matematik, samt hur detta passar den enskilde eleven. Vidare avser studien att belysa elevernas Äsikter gÀllande vilka stödinsatser som upplevs som mest gynnsamma för individen i relation till kÀnslan att lyckas? Hur tÀnker eleverna sjÀlva om sin undervisningssi-tuation? Problematiken avgrÀnsas genom följande frÄgestÀllningar:? Vad uppfattar eleverna som sÀrskilt stöd?? Vad anser eleverna sjÀlva skulle kunna vara ett bra sÀrskilt stöd? Hur upplever eleverna att sÀrskilt stöd fungerar?Teori: Studiens teoretiska inramning bygger pÄ en sociokulturell teori. All kunskap byggs upp genom interaktion, bÄde mellan mÀnniskor men ocksÄ mellan mÀnniskor och kulturella kontexter. Ur ett sociokulturellt perspektiv, kan en elev uppvisa svÄrigheter att lÀra sig nÄgot i en situation, men inte i en annan.

Bakgrund och syfte: I studier utförda pÄ svensk grund- och gymnasieskola framkommer att andra uttrycksformer Àn det skrivna och talade ordet Àr betydelsefulla för elever nÀr de ska skapa, förmedla och förstÄ mening i lÀroprocessen. FÄ exempel finns dÀr motsvarande upplevelse beskrivs pÄ universitetsnivÄ. FrÄgan om hur det Àr möjligt att anvÀnda andra uttrycksformer Àn text pÄ universitetet Àr utgÄngspunkten i studien som genom att utgÄ frÄn ett sjÀlvupplevt experiment att förena statistik och konstnÀrliga metoder syftar att beskriva den interna och externa delen av en lÀroprocess i praktiken. Vilka uttrycksformer anvÀnds redan och vilka kan anvÀndas? Hur pÄverkas processen av de social inramningar som finns pÄ universitet? Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier som har ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv dÀr fler uttrycksformer Àn ord anlyseras för att förstÄ hur lÀrandeprocesser skapas.

I svensk gymnasieskola genomfördes 2011 en omfattande reform som innehöll stora förÀndringar. En av dessa förÀndringar var ett minskat utrymme för estetiska kurser. MÄnga gymnasieelever genomgÄr numera en hel utbildning utan att ha mött nÄgon estetisk uttrycksform. I skolans styrdokument Äterkommer begrepp som kreativitet, förmÄga att lösa problem och förmÄga att ta initiativ. I ett modernt samhÀlle uttrycks en efterfrÄgan pÄ ovanstÄende kompetenser. Skolans lÀroplaner beskriver elevers rÀtt till lÀrande genom flera olika uttrycksformer.

Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.

SyfteStudien syftar till att undersöka vilken roll kulturarvet spelar samt dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisningen. För att nÄ undersökningens syfte kommer historielÀrarnas perspektiv pÄ temat samt deras erfarenhet i arbetet med kulturarv att analyseras. Undersökningen Àr avgrÀnsad till gymnasieskolor i VÀstsverige, huvudsakligen i Kungsbackas och Göteborgs kommuner. Ytterligare ett syfte med uppsatsen Àr att föreslÄ möjliga aktiviteter och genomförbara projekt för att belysa kulturarvet i gymnasieskolan.TeoriI uppsatsen betraktas skolan och det pedagogiska perspektivet samt lÀrandet och bildning utifrÄn en sociokulturell synvinkel. Enligt det sociokulturella perspektivet har interaktionen med den nÀrliggande miljön en fundamental roll i mÀnniskors utveckling och identitetsskapande.

Inom yrkesprogrammen pÄ gymnasieskolan tycks det rÄda en motsÀttning mellan karaktÀrs- och kÀrnÀmnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet pÄ att det verkligen rÄder problem Àr synen pÄ kÀrnÀmnena kontra karaktÀrsÀmnena hos elever och lÀrare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som vÀljer nÄgot av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kÀrnÀmnen i utbildningarna. Undervisningen i kÀrnÀmnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. FrÄn lÀrarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kÀrnÀmne nÄ de för Àmnet uppsatta mÄlen.

I denna kvalitativa studie undersöks hur vÀl det lokala betygssÀttningsarbetet pÄ en svensk gymnasieskola överensstÀmmer med styrdokumentens bestÀmmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. TvÄ rektorer och tvÄ lÀrare intervjuades om arbetssÀtt vid betygssÀttning i nuvarande betygssystem.PÄ flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssÀttningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta Àn tydligare genom intervjuade rektorers Äsikt att skolan ifrÄga har mycket goda förutsÀttningar för samverkan. LÀrarna i studien Àr av klart avvikande uppfattning och hÀvdar att samverkansmöjligheterna Àr tÀmligen begrÀnsade, och att samverkan bör utökas pÄ sÄ gott som alla nivÄer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrÄgas en person som fÄr till stÄnd fler bedömningssamtal.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhÀlsoteam. UtifrÄn tanken att synen pÄ elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlÀngningen pÄverkar vÄr syn pÄ eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frÄgestÀllningarna i arbetet Àr; Vilka diskurser gÄr att urskilja i de undersökta elevhÀlsoteamen? Vilka Àr de rÄdande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser fÄr detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys, och dÄ den diskursteoretiska. En diskurs Àr ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ den vÀrld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

AndrasprÄksinlÀrning med visuellt berÀttande Àr en undersökning dÀr frÄgan om hur visuellt berÀttande kan frÀmja sprÄkinlÀrningen för andrasprÄkselever behandlas. FrÄgan om hur andrasprÄkselevernas sprÄk skiljer sig Ät dÄ de skriftligt berÀttar med och utan bild kommer ocksÄ att undersökas. Syftet med att undersöka den första frÄgan Àr att se hur visuellt berÀttande kan frÀmja sprÄkinlÀrningen för elever med svenska som andrasprÄk. Syftet med den andra frÄgestÀllningen Àr att se om sprÄket skiljer sig Ät dÄ andrasprÄkseleverna skriver med eller utan bild och i sÄ fall hur det skiljer sig Ät. Det som motiverar studien Àr behovet av att hitta arbetssÀtt som Àr bildpedagogiska och samtidigt sprÄkutvecklande.

Med utgÄngspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie tvÄ elevvalda böcker frÄn ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag Àr Zlatan Ibrahimovic?: min historia av Zlatan Ibrahimovic? och David Lagercrantz, varav en bok Àr flickvald och en Àr pojkvald. Böckerna analyseras utifrÄn genusperspektiv i förhÄllande till traditionella könsstereotyper, sÄsom hur de kvinnliga och manliga karaktÀrerna beskrivs, hur de talar, hur de pÄverkas av andra aspekter sÄsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av mÀn och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens nÀrlÀsning av litteraturen analyseras de sammanstÀllda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhÄllande till genus, vilket stÀlls mot de böcker som i en intervju med lÀraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle vÀlja att lÀsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrÄn befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstÀmmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av lÀraren stÀmmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars lÀsning.

Studien handlar om algebra i lÀroböcker för dagens gymnasieskola. Studien vill ocksÄ ge förstÄelse för vilka av lÀndernas lÀroböcker som stÀmmer överens med dagens forskning för att lÀra skoleleverna att lÀttare förstÄ algebran. Uppsatsen finner mÄnga skillnader mellan Irans och Sveriges lÀroböcker genom att studera algebran i dessa lÀroböcker. De största skillnaderna Àr att Sverige har ett styrdokument för matematikkurserna men Iran har inte sÄdana dokument. Ett viktigt delmoment i svenska lÀroböcker i jÀmförelse med Irans lÀroböcker ligger i första hand pÄ anvÀndningen av minirÀknare och grafrÀknare.

SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsÀmnet idag spelar en allt viktigare roll i vÄrt internationella samt mÄngkulturella samhÀlle, trots detta har Àmnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan Àr religionsÀmnet ett kÀrnÀmne och har dÀr en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasieskolan. För att göra omrÄdet mindre studeras denna övergÄng endast inom Àmnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur Àmnet Àr uppbyggt i teorin med de rÄdande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ÀmnesmÄl som skolan ska arbeta mot, till hur lÀrare och elever uppfattar och arbetar med Àmnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts pÄ en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lÀrare inom religionsÀmnet, samtliga var mÀn och de arbetade alla pÄ den aktuella gymnasieskolan.

Abstrakt NÀrwall C. (2008). Kan idrott pÄverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien Àr att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan pÄverka motivationen för skolans arbete. För att fÄ svar pÄ syftet har studien anvÀnt sig av tvÄ olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkÀter.

Vissa utlÀndska forskare som kom till Sverige kunde frÄn och med 1984 erbjudas skattelÀttnader genom en speciell lag om beskattning av utlÀndska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anstÀllningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frÄgan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska lÀnder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare Àven experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att fÄ del av skattelÀttnader.