MÄnga elever nÄr idag inte mÄlen i grundskolan. Om de inte klarar mÄlen för godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, engelska och matematik saknar de behörighet att söka de nationella programmen i gymnasieskolan. SkÀlen till att elever inte nÄr mÄlen kan vara mÄnga. Det kan handla om lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra typer av funktionshinder, men i mÄnga fall Àr det svÄrt att ringa in orsakerna.Skolverket har gett i uppdrag till mÄnga forskare under Ärens lopp att utreda vari problemen ligger. Vad kan göras för att fler elever skall gÄ ut grundskolan med godkÀnda betyg? Svaren kan sökas pÄ olika nivÄer ? hos den enskilda individen, i gruppen, pÄ skolnivÄ, organisationsnivÄ eller till och med pÄ samhÀllsnivÄ.

Abstrakt Levau Sofia & Millo-Tranmark Gabriella (2014). "Den Àr som ett bibliotek" En studie av hur gymnasieelever anser att deras anvÀndning av iPad har fungerat som ett alternativt verktyg i undervisningen. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle. ProblemomrÄde: För tre Är sedan beslöt en större yrkesförberedande gymnasieskola att införa iPad i undervisningen. Samtliga elever och lÀrare pÄ de yrkesförberedande programmen fick tillgÄng till var sin iPad. Nu har tre Är gÄtt och den första kullen ?iPad-elever? tar studenten.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka gymnasielÀrarnas anvÀndning av rörliga bilder i undervisningen, i olika Àmnen dÀr bÄde gymnasiegemensamma-/kÀrnÀmnen och profil-/karaktÀrsÀmnen finns representera. Undersökningen utgick frÄn antagandet att ovanstÄende förekommer ? men i varierande grad ? och sökte dÀrför reda pÄ hur och varför det rörliga materialet anvÀnds i undervisningssammanhang samt vilka typer av rörliga bilder det handlar om. Av intresse var ocksÄ hur lÀrarna fÄr fram det rörliga material, hur de tÀnker kring och arbetar med avsÀndare och kÀllkritik vid sÄvÀl val av material som i klassrummet samt hur de upplever att deras elever förhÄller sig till den hÀr typen av undervisning. Metoden för undersökningen var den kvalitativa forskningsintervjun. Sex stycken intervjuer genomfördes med gymnasielÀrare - som undervisar i svenska, engelska, matematik, fysik, historia, samhÀllskunskap, religion, fotografi, form, bild, grafisk design, kultur och idéhistoria, instrument, digitalt skapande samt ljudlÀggning ? pÄ en mindre skolenhet med inriktning mot estetik och media.

TvÄ arbetsplatser inom Àldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkÀt. BÄda arbetsplatserna hade en hög sjukfrÄnvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anstÀlld och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrÄnvaro hade 61 anstÀllda och den andra hade 48 anstÀlldaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrÄnvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn pÄ arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn pÄ arbete oftare blir sjukskrivna dÄ den psykosociala arbetsmiljön Àr dÄlig.

NĂ€rheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har lĂ€nge skapat positiva och dynamiska effekter för SkĂ„ne, med ökade investeringar och etableringar. AvstĂ„ndet mellan Sverige och Danmark Ă€r kort vilket underlĂ€ttar rörligheten för kapital, varor, tjĂ€nster och arbetskraft. PĂ„ den svenska sidan om Öresund Ă€r den privata tjĂ€nstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvĂ€stra delen av SkĂ„ne. Malmö Ă€r Sveriges tredje största stad med nĂ€stan 300 000 invĂ„nare, denna region Ă€r lĂ€nets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som Ă€r en av Sveriges största studieorter.

NĂ€rheten till Danmark och utvecklingen av Öresundsregionen har lĂ€nge skapat positiva och dynamiska effekter för SkĂ„ne, med ökade investeringar och etableringar. AvstĂ„ndet mellan Sverige och Danmark Ă€r kort vilket underlĂ€ttar rörligheten för kapital, varor, tjĂ€nster och arbetskraft. PĂ„ den svenska sidan om Öresund Ă€r den privata tjĂ€nstesektorn med högutbildad arbetskraft huvudsakligen koncentrerad till sydvĂ€stra delen av SkĂ„ne. Malmö Ă€r Sveriges tredje största stad med nĂ€stan 300 000 invĂ„nare, denna region Ă€r lĂ€nets ekonomiska motor. Intill Malmö ligger Lund som Ă€r en av Sveriges största studieorter. Med omkring 30 000 studenter och 10 000 inflyttade varje Ă„r Ă€r det en snabbt vĂ€xande stad.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Bakgrunden till den hĂ€r studien Ă€r dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder pĂ„ att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassrĂ„d i gymnasiet, och dels pĂ„ att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) frĂ„n 1990-talet och framĂ„t till Ă„r 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgĂ„r det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gĂ€ller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt gĂ„r till vĂ€ga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen frĂ„ga. Forskning visar att mĂ„nga skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist pĂ„ medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lĂ€rare inte förstĂ„r vare sig mĂ„l eller kriterier utan tolkar dem sjĂ€lvsvĂ„dligt.Den hĂ€r d-uppsatsen har en tvĂ€rvetenskaplig ansats som utgĂ„r frĂ„n tre deliberativa teorier frĂ„n olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, JĂŒrgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

Studiens syfte var att undersöka det pedagogiska mötet ur ett elevperspektiv. Vilka olika typer av möten upplever en elev och hur pÄverkas hon/han av dessa? Sju intervjuer genomfördes med elever som gick sista Äret pÄ OmvÄrdnadsprogrammet. Undersökningen gjordes genom en öppen riktad intervju. Studien var kvalitativ och fem olika teman kunde urskiljas, det var mötet med kompisar, mötet med lÀrare, mötet med handledare, mötet med patienter och mötet med sjÀlvet.

?Syftet med min uppsats Àr att ta reda pÄ hur unga kvinnor genom en estetisk praktik ? fotografiet - skapar sin identitet och söker sitt vuxenblivande. Min uppsats har som rubrik ? Betrakta och bli betraktad vilket för tankarna till kvinnan som objekt i en heteronormativ ordning dÀr den manliga blicken Àr norm. Genom att undersöka elevernas estetiska praktik kan jag förbereda min egen roll som bildpedagog och öka min egen förstÄelse för hur eleverna fotograferar i skolan.

Denna studies avsikt Àr att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhÀllsvetenskapsprogrammet pÄ en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till ÄtgÀrder av identifierade problem. Rektor och matematiklÀrarna pÄ den skola studien genomfördes önskade att nÄgon med utifrÄnperspektiv skulle hjÀlpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de tvÄ obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med pÄ lektioner och försöka identifiera faktorer, nÄgot som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrÄn dem föreslÄ ÄtgÀrder.

Detta examensarbete ingĂ„r i utbildningen studie- och yrkesvĂ€gledarprogrammet 120 p, Malmö högskola. Uppsatsen handlar om pĂ„ vilka sĂ€tt förĂ€ldrar till elever i Ă„rskurs nio har tagit del av och önskar att ta del av information om gymnasievalet. Undersökningen frĂ„n förĂ€ldrarnas perspektiv motiveras utifrĂ„n att de Ă€r ett stort stöd för eleverna och pĂ„verkar dem inför gymnasievalet. Det Ă€r dĂ€rmed viktigt att förĂ€ldrarna fĂ„r en bra och aktuell information. Arbetet ingĂ„r Ă€ven i en större kartlĂ€ggning av studie- och yrkesvĂ€gledningen i Östergötland som genomförs av Regionförbundet Östsam och Projektet ?LikaOlika?. För att fatta ett vĂ€l underbyggt beslut för val till gymnasiet Ă€r det viktigt att eleverna har god beslutskunskap; kunskap om sig sjĂ€lv och kunskap om alternativen.