Uppsatsens syfte har varit att försöka fÄ en bild av hur bevis och bevisföring fokuseras och har fokuserats i gymnasiematematiken. De frÄgestÀllningar arbetet inriktas pÄ Àr vad elever har för attityd till matematiska bevis, syn pÄ matematiska bevis samt kunskap om matematiska bevis. I uppsatsen har olika lÀroböcker som anvÀnts under de senaste decennierna studerats, och dÄ genom att se hur hÀrledningen av ett par centrala satser har genomförts. Vidare har kursplaner, lÀroplaner samt litteratur som berör didaktiska aspekter pÄ matematiska bevis granskats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna ovan sÄ har dels en enkÀtundersökning och dels ett test genomförts bland naturvetarelever pÄ en gymnasieskola i Sydsverige.

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och förÀldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse nÀr elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gÀller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i Ärskurs nio med invandrarbakgrund frÄn en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrÄgor Àr att undersöka hur dessa elever tÀnker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utlÀndska pÄbrÄ och deras hemförhÄllanden.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förstÄelse och tolkning av det rÄdande informella regelsystemet pÄ sin skola, vilka normer och vÀrderingar som gör sig gÀllande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieeleverna sjÀlva beskriver sin skolas kultur. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de pÄ skolans normer, dvs.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

FrÄgorna som lades till grund för min studie, och som Àr direkt kopplade till de valda frÄgorna som anvÀndes i utvÀrderingsenkÀten för MÄl 3-projektet som SydskÄnska Gymnasieförbundet har genomfört med all sin personal, var följande:- Vilken inverkan kan man se att lÀrarna tycker att kompetensutvecklingskurserna för MÄl 3-satsningen har över deras arbete med elevinflytande och i deras samarbeten? - Vilken pÄverkan kan man se att lÀrarna tycker att de har haft över MÄl 3-satsningen, och kan man se samband mellan detta och hur lÀrarna upplever att MÄl 3-satsningen har motsvarat deras önskemÄl om kompetensutveckling? - Finns det samband mellan lÀrarnas uppfattningar om hur Malmö högskolas kompetensutvecklingskurser har lyckats anknyta till deras vardagliga verksamhet, och skolans behov av MÄl 3-satsningen? Mitt syfte med undersökningen var att analysera resultaten av enkÀterna för att kunna uppfylla önskemÄlen om att SydskÄnska forskargruppen ska bidra med en utvÀrdering och genomlysning av processen för MÄl 3-projektet. Ett annat syfte som jag har haft med min undersökning var att tolka materialet utifrÄn de postmoderna kontexterna som lÀraryrket infinner sig i idag. Anledningen till detta var att kunna ge djup och tolkning av enkÀtsvaren. Jag undersökte vissa utvalda frÄgor som svarar pÄ frÄgorna angivna ovan, och vidare analyserades dessa utifrÄn varje rektorsomrÄde. EnkÀtsvaren pÄ de utvalda frÄgorna indikerar att majoriteten av lÀrarna pÄ SydskÄnska Gymnasieförbundet tycks vara missnöjda med kompetensutvecklingskurserna för MÄl 3-satsningen.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.Syftet var Àven att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebÀratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt pÄ att elevenssvÄrigheter uppstÄr i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt pÄ sprÄk ochkommunikation. Det sistnÀmnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetetkring elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ uttrycker en social praktik, dvs. att talet fÄrkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund anvÀndes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarnavilka förutsÀttningar som finns pÄ skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

Denna uppsats handlar om attityder till Àmnet svenska som andrasprÄk. Som verksam lÀrare pÄ en gymnasieskola har jag mÄnga gÄnger mötts av negativa attityder till Àmnet frÄn bÄde kollegor, skolledare och elever. Attityderna har mÄnga ansikten. De kan komma till uttryck i hur skolledare arbetar med personalrekrytering och organisationsmodeller, hur andra aktörer i skolan ser pÄ Àmnet (som ett stöd eller steg in i svenskan), och hur de ser pÄ dem som deltar i undervisningen i svenska som andrasprÄk.Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka attityder nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och deras elever har till Àmnet svenska som andrasprÄk i tvÄ gymnasieskolor i Dalarnas lÀn. Förutom sjÀlva attitydundersökningen vill jag ta reda pÄ vilka organisationsmodeller de undersökta skolorna har arbetat fram för Àmnet, samt om man kan se nÄgot samband mellan lÀrarnas och elevernas attityder och hur Àmnet har organiserats pÄ skolorna.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag valt att anvÀnda tvÄ olika metoder.

Syftet för denna rapport Àr att undersöka gymnasieelever i Kalmars attityder gÀllande IKT i undervisningen, hur eleverna upplever att de sjÀlva respektive deras lÀrare arbetar med IKT, samt hur eleverna upplever skolornas satsningar pÄ IKT. Den övergripande metoden för datainsamlingen har varit enkÀter vars resultat sammanstÀllts kvantitativt och presenteras i företrÀdesvis stapeldiagram. Den problematik som ligger till grund för rapportens frÄgestÀllningar Àr baserad pÄ tidigare forskning inom Àmnet. En frÄga som flera forskare debatterar kring Àr huruvida IKT-kompetens borde ses som en basfÀrdighet, jÀmstÀllt med att skriva eller rÀkna. Viss problematik kan Àven finnas i de tidigare satsningar inom IT-omrÄdet som gjorts i skolan, dÄ dessa satsningar ofta verkat fokusera pÄ att köpa in nya tekniska hjÀlpmedel snarare Àn att motivera och utbilda lÀrarna att anvÀnda dessa.

Syftet med denna studie har varit att söka förstÄ centrala aspekter för yrkesÀmnets didaktik inom gymnasieskolans industriprogram. Detta genom att lyfta fram exempel pÄ situationer dÀr lÀrarnas erfarenheter frÄn tidigare arbete inom industrin ger stöd till elevernas kunskapsbildning. Tidigare forskning i form av tre olika studier samt en teoretisk utgÄngspunkt baserad pÄ fyra begrepp ? livslÄngt lÀrande, kunskap, mÀstarlÀra och kompetens fick utgöra en bas för det fortsatta arbetet med studien.Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare och fem elever, samt observationer av fyra lektionstillfÀllen. Det insamlade materialet frÄn intervjuerna transkriberades och dÀrefter analyserades data i perspektiv av studiens frÄgestÀllningar.I resultatet för studien Äterfinns beskrivande delar baserade pÄ intervjuer och observationer samt en sammanfattning inklusive slutsatser.

Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal upplever sitt arbete med ensamkommande flyktingbarn mellan 12 och 19 Är, i bÄde högstadieskola och gymnasieskola vid tvÄ orter i norra Sverige. FrÄgestÀllningarna för studien berörde Àmnen som attityder, integrering samt skolpersonalens upplevelser av sitt arbete och de ensamkommandes situation. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ sju semistrukturerade intervjuer som genomförts med personal frÄn tvÄ skolor. Meningskoncentrering har varit inspirationen för att bearbeta de insamlade data vi haft. Resultatet visar att skolpersonalen upplevde sitt arbete med de ensamkommande flyktingbarnen som nÄgot viktigt och att en majoritet visade ett stort engagemang nÀr det kom till arbetet med mÄlgruppen.

Ett systematiskt utvecklingsarbete inom skolan behöver utgÄ ifrÄn elevernas förutsÀttningar och behov och förutsÀtter dÀrför kunskap om unga mÀnniskors instÀllning till och upplevelse av sina studier samt deras mÄl och förvÀntningarna pÄ skolan. Syftet med denna studie Àr dÀrför att empiriskt undersöka motivation och stressupplevelser hos elever i Ärskurs 1 pÄ tvÄ gymnasieskolor i sydvÀstra Sverige samt att undersöka skillnader och likheter mellan skolorna och mellan flickor och pojkar. Studien bygger pÄ teorier om mÄl inom ?Achievement Goal Theory? och ett interaktionistiskt perspektiv som bland annat inkluderar individens sjÀlvuppfattning samt sociala faktorer i motivationsbegreppet. För att mÀta elevers upplevelser av stress anvÀndes PSS-14, ?Perceived Stress Scale?.

Den moderna pedagogiken handlar om att ha en helhetssyn dÀr fokus pÄ inlÀrningssituationen inte enbart avser att en lÀrare med breda kunskaper, eller tillgÄng till fina lÀromedel innebÀr goda lÀrprocesser. Motivationen, miljön, individen, kunskapen Àr alla lika viktiga pedagogiska pusselbitar för att förmedla och befÀsta kunskap. I dagens gymnasieskola finns förutom de rent teoretiska programmen, vilka i sak Àr en förberedande utbildning för elever som Àmnar lÀsa vidare vid universitetet ocksÄ de yrkesförberedande programmen dÀr mÄlare, elektriker, snickare etc. erhÄller en yrkesutbildning. Gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar har i första hand fokus pÄ det efterkommande yrkeslivet, dÀr huvuddelen av utbildningstiden bestÄr av karaktÀrsÀmnesundervisning.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur elever, med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram, sÀger sig uppleva sin situation i skolan, avseende bemötande, delaktighet och ÄtgÀrdsprogrammets betydelse för studierna. Ambitionen var dessutom att titta pÄ om eventuella skillnader finns, sett ur ett genusperspektiv.TillvÀgagÄngssÀttEn kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes, för att fÄ en bild av elevernas subjektiva upplevelser. Totalt intervjuades sex elever, tre kvinnliga och tre manliga, pÄ de nationella programmen pÄ en gymnasieskola i en vÀstsvensk kommun.För att kunna diskutera och jÀmföra de resultat som undersökningen gett, har litteraturstudier och tidigare forskning varit en betydelsefull del arbetet.Resultat och slutsatserDet har inte varit möjligt att generalisera resultatet av denna begrÀnsade undersökning. Resultatet har dock gett upphov till en del funderingar angÄende specialpedagogiska insatser i allmÀnhet och i arbete med ÄtgÀrdsprogram i synnerhet.Majoriteten av eleverna i undersökningen ansÄg sig ha blivit vÀl bemötta och har varit delaktiga i utformningen av sina ÄtgÀrdsprogram. Bemötandet Àr en betydelsefull grundpelare i ett effektivt samspel, och arbetet med intervjuerna har ytterligare betonat denna aspekt.Resultaten avseende delaktighet har inte sammanfallit med tidigare studier, gÀllande grundskolan och gymnasiets IV-program.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka synligheten för potentiellt marginaliserade sociala grupper (kvinnor, utlÀnningar, personer med funktionsnedsÀttning och personer som bryter mot heteronormen) i vanligt anvÀnda svenska gymnasielÀroböcker i fysik: tre nutida och en frÄn 1990-talet. Böckerna analyseras var för sig med utgÄngspunkt i en speciellt utarbetad kodningsmanual. I denna innehÄllsanalys granskas alla tre innehÄllstyper: bildmaterial, uppgifter och övrig text, med motsvarande innehÄllsenheter: bild, uppgift och bokens egna avsnitt. Vidare jÀmförs de nutida böckerna sinsemellan och med den Àldre boken.Samtliga nutida lÀroböcker tycks vara mycket mer inkluderande Àn den Àldre boken vad gÀller kön och etnicitet; personer som Àr funktionsnedsatta eller bryter mot heteronormen Àr lika obefintliga nu som förr, Àven om det finns smÄ tecken pÄ en mera inkluderande trend. Antalet innehÄllsenheter med mÀnniskor har fördubblats, vilket kan tolkas ge en mera genusmedveten bild av fysikÀmnet som konstruerat av mÀnniskor.