Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT.Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete. Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT. Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning. Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra inlÀrning med hjÀlp av dator gentemot inlÀrning med hjÀlp av ordbok. TvÄ klasser pÄ samma gymnasieskola och samma program, har blivit testade pÄ ordförstÄelse. Under en lektion fick klass A anvÀnda sig av datorer medan klass B fick anvÀnda ordböcker. NÀsta lektion fick klass A anvÀnda ordböcker och klass B datorer. Varje lektion bestod av 20 ord att lÀra in.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet Àr att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framvÀxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förÀndrats.

Syftet med studien har varit att undersöka anvÀndandet av multietniskt ungdomssprÄk och se pÄ vilket sÀtt detskiljer sig frÄn svenska som Àr normerande i skolan.Genomförandet har skett genom kvalitativ metod i form av observationsstudier samt intervjuer med lÀrare ochelever pÄ en högstadieskola i Göteborg. Observationerna har Àgt rum pÄ platser utanför klassrummet, dÀr jagiakttagit ungdomar som samtalat med varandra. Intervjuerna skedde med fyra lÀrare pÄ skolan, samt tio elevermellan Ärskurs sju till nio. Resultatet av intervju- och observationsmaterialet har sedan kopplats till de teoretiskaperspektiven: multietniskt ungdomssprÄk, grupptillhörighet, sprÄk och identitet, kodvÀxling och Sociolingvistiskforskning.Resultatet av undersökningen visar att bÄde eleverna och lÀrarna pÄ skolan upplever att sprÄket har utvecklatsoch att man sett en ökning i anvÀndandet av multietniskt ungdomssprÄk. Det multietniska ungdomssprÄket skiljersig frÄn den svenska som talas i skolan genom anvÀndandet av lÄneord frÄn flera olika sprÄk som spanska,persiska, arabiska, engelska etc.

Bakgrund: Elever som inte deltar kontinuerligt i undervisningen riskerar att inte nÄ mÄluppfyllelse. Ett dilemma för oss som lÀrare har dÄ varit hur man bemöter de behov som finns hos dessa elever som sÀllan eller aldrig Àr dÀr. Hur kan de motiveras till nÀrvaro i skolan? Vem bÀr yttersta ansvaret?Syfte: Studiens syfte Àr att utifrÄn semistrukturerade intervjuer ta del av Ätta elevers upplevelser kring ogiltig frÄnvaro. Vi vill med stöd av deras upplevelser fÄ erfarenheter och en förstÄelse inför vad ogiltig frÄnvaro innebÀr för dem.

Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Att försöka stÀrka elevens roll i utvecklingssamtalet Àr ett sÀtt att hjÀlpa eleven till vuxenhet. Att eleven trÀnas i att nÄ ett ?större sprÄk? Àr angelÀget inte minst för en svensklÀrare som skall verka som elevhandledare. SprÄk ger eleven plats pÄ arenan, det vill sÀga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, dÄ jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta Àr mottagare/ objekt för information frÄn skolan och kommentarer frÄn förÀldrar och inte Àr aktivt deltagande.

ABSTRAKT BornefjĂ€ll, Åsa (2011). I varje lĂ€nk i kedjan behöver vi ha samsyn; Organisation av sĂ€rskilt stöd för barn och ungdomar 0-20 Ă„r (In each link in the chain we need a consensus; Organization for children and youth in special needs 0-20 years). Malmö Högskola: Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogprogrammet. Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka hur stödet Ă€r organiserat i en kommun, nĂ€r barn föds med eller hamnar i behov av sĂ€rskilt stöd, upp till 20 Ă„r Ă„lder, utifrĂ„n respondenternas beskrivningar. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om samverkan kring barn och ungdomar i behov av sĂ€rskilt stöd och specialpedagogens roll i samverkansarbetet.

Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Enligt Skolverket (2003) sÄ har yrkeselever lÄg motivation och dÄlig förstÄelse för matematikstudier. Jag vill med detta arbete undersöka hur ett Àmnesintegrerat arbete kan pÄverka denna lÄga motivation och den dÄliga förstÄelsen som finns för Àmnet. I flertalet styrdokument sÄ pÄpekas vikten av samverkan pÄ skolorna för att uppnÄ alla mÄl. Trots detta sÄ förekommer det sÀllan nÄgon samverkan och jag vill dÀrför se nÀrmare pÄ orsaker till detta. Syftet med arbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering gÀllande matematik och yrkesförberedande linjer.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien var att utifrÄn teoretiska antaganden om motivation inom Self-determination theory (SDT), undersöka elevers motivation till Àmnet idrott och hÀlsa. Studien har följt en explorativ ansats utifrÄn frÄgestÀllningarna: i) Hur ser sambandet ut mellan typ av motivation hos eleverna för Àmnet idrott och hÀlsa och deras sjÀlvskattade grad av fysisk aktivitet utanför skoltiden? ii) Hur ser sambandet ut mellan elevernas typ av motivation till Àmnet idrott och hÀlsa och deras uppskattning av förÀldrarnas engagemang för Àmnet idrott och hÀlsa? Metod: Deltagarna bestod av 147 gymnasieelever i Ärskurs ett och tvÄ, frÄn en gymnasieskola söder om Stockholm. Eleverna besvarade en enkÀt i tvÄ delar. Den första delen innefattade items för att mÀta typ av motivation.

Bakgrund: elevers hÀlsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer Àr en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hÀlsa, bÄde psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgÄng till en samlad elevhÀlsa dÀr skolsköterskan ingÄr. Delar av skolsköterskans arbete Àr lagstadgat, exempelvis de hÀlsosamtal som ska erbjudas alla elever. Syfte: Syfte med denna studie var att fÄ ökad kunskap om vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hÀlsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr data bestÄr av fem artiklar. Analysen gjordes med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex underkategorier trÀdde fram som sedan byggde upp tre kategorier.

Bakgrund Forskningen om lÀrares arbetssituation har mestadels utgÄtt frÄn det patogena synsÀttet och identifierat problem och riskfaktorer. DÀrför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hÀlsoskapande faktorer och uppmÀrksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssÀtt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlÀtta arbetet och dÀrigenom förbÀttra hÀlsan och vÀlbefinnandet i arbetslivet för lÀrare. Syfte Syftet med studien var att utifrÄn teorin om kÀnsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lÀrare uppfattar som stÀrkande och hÀlsofrÀmjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och tvÄ i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lÀrare. Materialet analyserades med deduktiv innehÄllsanalys med teorin om kÀnsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stÀrkande resurser för lÀrare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lÀrarnas uppdrag.

Undersökningens avsikt var att vinna kunskap om hur gymnasielĂ€rare förhĂ„ller sig till lanseringen av begreppet entreprenörskap i skolan. Uppsatsen klarlĂ€gger och systematiserar hur lĂ€rare beskriver innehĂ„llet i begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lĂ€rande och fördjupar sig Ă€ven i hur lĂ€rarna ser pĂ„ upprinnelsen till begreppens lansering i den svenska skolan. Undersökningen gör Ă€ven en analys av möjliga entreprenöriella undervisningsmetoder samt de olika undervisningsrelaterade problem som lĂ€rarna anser att dessa metoder kan ge upphov till. Åtta kvalitativa intervjuer genomförda pĂ„ en gymnasieskola i norra Sverige utgör basen för undersökningen. Studien nyttjar en abduktiv förstĂ„elseansats vilket betyder att analysen av det empiriska materialet kĂ€nnetecknades av en pendelrörelse mellan en induktiv ansats och en deduktiv ansats.