SammanfattningTitel: Torsbergsandan ? Kultur och motivationNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Suleyman Alp och Ronnie HuangHandledare: Lars EkstrandDatum: April 2013Syfte: Med denna studie vill vi fÄ en ökad förstÄelse för hur ledare kan motivera sinamedarbetare för att skapa en starkare organisationskultur.Metod: De tre metoder som vi har anvÀnt oss av i vÄr uppsats Àr kvalitativ metod,hermeneutisk metod samt deduktiv metod. Den kvalitativa metoden har vi valt eftersom dentill största delen inte krÀver nÄgra berÀkningar eller siffror utan snarare förstÄelse förmÀnniskors handlingar. Hermeneutiken lÀmpar sig vÀl i vÄrt arbete. VÄrt Àmne handlar omledarskap och krÀver mÄnga tolkningar vilket Àr en del av hermeneutiken.

Projektet ?Radio i skolan? riktade sig till elever inom det individuella programmet pÄ en gymnasieskola. Det pÄgick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssÀtt dÀr fokus lÄg pÄ innehÄll, att berÀtta om ett Àmne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram.

Enligt Sven G. Hartman har varje mĂ€nniska en personlig livsĂ„skĂ„dning som bygger pĂ„ uppfattningar om tillvarons egenskaper (ontologi), uppfattningar om hurdan mĂ€nniskan Ă€r (antropologi), uppfattningar om samhĂ€llet (politik) och uppfattningar om en eller flera makter/gudar (teologi). Hartman betonar livsfrĂ„gors vikt för utvecklandet av den personliga livsĂ„skĂ„dningen. Även lĂ€roplanen betonar vikten av att eleverna utvecklar förmĂ„gan till egna stĂ€llningstaganden. Jag har genom att undersöka gymnasieelevers gudsbilder och reflektioner kring en bild förestĂ€llande ondska försökt fĂ„ en bild av hur de utvecklar egna stĂ€llningstaganden och dĂ€rigenom ocksĂ„ utvecklar sin personliga livsĂ„skĂ„dning. För min undersökning har jag anvĂ€nt mig av en gymnasieklass pĂ„ en gymnasieskola i Malmö som lĂ€ser kursen Religion A.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika former av kunskaper nÄgra lÀrare strÀvar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare som alla undervisar pÄ gymnasiekursen Svenska B.Resultaten visar att lÀrarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i tvÄ olika grupper. Den ena gruppen av lÀrare ser inte sina elever som potentiella kunskapskÀllor och Àr starka anhÀngare av antologilÀsning med tillhörande instuderingsfrÄgor. Dessa lÀrare ser epokkunskap och kunskap i form av allmÀnbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver Àr kronologisk och lÀrarstyrd.

Syftet med denna studie Àr att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgÄngen kan se ut för sÀrskolans elever som gÄr inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frÄgestÀllningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av sÀrskoleelevernas skolgÄng. Studien Àr indelad i tvÄ delar. Studiens första del har genomförts i en lÀrargrupp som undervisar sÀrskoleelever i grund- och gymnasieskolor. TrÀffarna med dessa lÀrare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssÀtt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter pÄ inkludering, anpassning av lÀromedel, förelÀsningar och studiebesök.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ intervjustudie med utgÄng ifrÄn tre skolor i Kalmar lÀn för att undersöka deras arbetssÀtt för att förebygga mobbning. I skolans vÀrdegrund blir det tydligt att mobbning inte Àr ett accepterat beteende inom och utanför skolverksamhetens ramar. I skollagen stÄr det Àven att alla skolor Àven mÄste ha ett ÄtgÀrdsprogram och en modell för att förebygga mobbning, dock Àr utformande av denna modell helt valfri och skolorna fÄr sjÀlva bestÀmma hur de ska arbeta förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning. Skolor och kommuner fÄr dÀrmed sjÀlva bestÀmma hur deras förebyggande arbete mot mobbning ska utformas och utföras. Studien undersöker dÀrmed kring vad administrationen och lÀrare övervÀger att lÀgga fokus pÄ vid valet av en specifik modell.

Detta examensarbete Àr en undersökning om elevers syn pÄ sina egna bilder och vad somhÀnder med den nÀr bilderna presenteras i en utstÀllning.Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket vis en utstÀllning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och pÄ sÄ vis Àven ha betydelse förlÀrprocessen.FrÄgan som undersökts lyder ?Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de sjÀlva vÀrderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts pÄ en gymnasieskola med tvÄ klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fÄtt gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna pÄ nytt i form av en utstÀllning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda pÄ vad eleverna tyckte om bildernaunder utstÀllningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jÀmföra hur eleverna vÀrderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utstÀllningen, för att kunna fÄ syn pÄ vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog kÀnns det viktigt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgÄng i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjÀlp av olika teorier sÄvÀl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utstÀllandet gör med bilden.Jag anvÀnder mig av gestaltande metoder under arbetets gÄng i formandet avutstÀllningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen bestÄr av en sammansÀttning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att motivera elever till Àmnet idrott och hÀlsa, samt se vilka eventuella svÄrigheter de kan stöta pÄ i motivationsarbetet. Studien undersöker Àven om, och i sÄ fall hur, den grad av motivation som lÀrarna anser att eleverna uppvisar till Àmnet, pÄverkar upplÀgget av lektionerna. Till studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att fÄ djupgÄende svar pÄ frÄgorna. Inför intervjutillfÀllet skickades vinjetter och en kort teoribakgrund till studien ut, för att respondenterna skulle kunna förbereda sig samt ge vÀl genomtÀnkta och heltÀckande svar. Det var fem lÀrare, som alla vid intervjutillfÀllet undervisade i idrott och hÀlsa 1, som deltog i studien. LÀrarna, bÄde kvinnor och mÀn verksamma i nordvÀstra SkÄne, Àr alla utbildade lÀrare i idrott och hÀlsa men med olika lÄng arbetslivserfarenhet. Som grund för analysen av studiens empiri och diskussion anvÀndes Self-Determination Theory med de tillhörande subteorierna Organismic Integration Theory och Cognitive Evaluation Theory.

Upp till 15 % (Statistiska centralbyrÄn, 2005) av barnen i Sverige har en utlÀndsk bakgrund. Detta innebÀr bl. a. att andelen elever med en annan sprÄklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det Àr dÀrför angelÀget att lÀrare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmÄl Àn svenska.I detta arbete kommer jag att fokusera pÄ att göra en genomgÄng av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus pÄ andrasprÄkselever.

Synen pÄ matematikundervisning prÀglas av begreppen samspel och kontinuitet. Ett kontinuerligt samspel mellan aktörer, exempelvis lÀrare och elev under en bestÀmd tid uppfattas ofta som en lÀrandeprocess, dÀr strÀvas efter progression, en utveckling av lÀrandeprocessen. Formativ bedömning kÀnnetecknar denna nya syn, dÀr fokus frÄn enbart undervisning och betyg riktas mot kontinuerligt lÀrande baserat pÄ utveckling. Formativ bedömning Àr ett samlat namn pÄ de metoder som anvÀnds under en viss period för att frÀmja elevens lÀrande samtidigt som lÀraren utvecklar sitt yrkeskunnande tack vare den information som genereras av denna interaktion. Mycket av de undersökningar som genomförts i detta sammanhang utgÄr ifrÄn studier kopplade till elevperspektiv.

Det verkar rÄda stor konsensus om att matematikundervisningen Àr viktig för att Sverige skall kunna hÀvda sig och kunna konkurrera i en global vÀrld. Samtidigt visar det sig att eleverna i allt större utstrÀckning har svÄrt att nÄ mÄlen för undervisningen. En undervisning, som forskningen visar, Àr hÄrt styrd av den matematikbok som anvÀnds.I Finland har det visat sig att vilken lÀrobok som anvÀnds i undervisningen fÄr statistiskt signifikanta konsekvenser för elevernas resultat. I uppsatsen undersöks om samma statistiskt signifikanta samband Àven föreligger i Sverige. 149 skolor omfattande 13 408 elever ingÄr i den statistiska kvantitativa studien.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att presentera en fördjupad kunskap om de skriftliga omdömenas innehÄll utifrÄn ett motivationsperspektiv. Studiens frÄgestÀllningar Àr hur vÀl skriftliga omdömena Àr konkretiserade utifrÄn kunskapskraven, hur förhÄller sig skriftliga omdömen utifrÄn individens grundlÀggande psykologiska behov, samt finns det en eventuell möjlighet att utifrÄn individens grundlÀggande psykologiska behov utveckla skriftliga omdömen till det bÀttre? Studien tar Àven upp hur mÄlstyrda skriftliga omdömena Àr, samt dess pÄverkan pÄ elevens motivation enligt tidigare forskning och teoretisk förklaringar/modeller.MetodStudiens val av metod Àr en kvalitativ textanalys. UtgÄngspunkten i metoden Àr den ideationella strukturen, som efterstrÀvar att med hjÀlp av mikropropositioner framstÀlla textens uppmaningar och budskap. En kommunal gymnasieskola, en gymnasial friskola samt en koncern som driver tre skolor (en gymnasial skola samt tvÄ grundskolor) har delgivit sina skriftliga omdömen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att se hur lÀrare uppfattar sin arbetssituation, ur ett genusperspektiv, och dÄ med fokus pÄ fördelningen av arbetsuppgifter utanför undervisningen. Vi valde att utföra vÄr empiriska studie pÄ en gymnasieskola i en liten kommun i Mellansverige. För att kunna undersöka vÄrt syfte valde vi att stÀlla följande frÄgor:? Vilka tendenser gÄr det att urskönja i utförd enkÀtundersökning som tyder pÄ att vissa arbetsuppgifter tilldelas alternativt axlas sjÀlvmant av mÀn och/eller kvinnor?? Uppfattar lÀrarna att en eventuell uppdelning Àr medveten eller omedveten?VÄrt val att undersöka lÀrares uppfattningar kom i stor utstrÀckning frÄn Göran Brantes (2008) syn pÄ vad som Àr relevant att undersöka. Avstamp inför vÄr undersökning har vi Àven tagit i bland annat Eva Ganneruds (1999;2001;2006) studier kring lÀrare och genus.För att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt vÄrt syfte valde vi att anvÀnda oss utav en enkÀtundersökning med sÄvÀl kryssfrÄgor som mer öppna frÄgor.

Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka en grupp gymnasielÀrares samt specialpedagogers syn pÄ lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelseundervisning samt deras erfarenheter av screeningtest av elevers lÀsförstÄelse.Teori: LÀsförstÄelse Àr komplext och svÄrdefinierbart med flera delar som Àr beroende av varandra. Faktorer som tycks viktiga för att bidra till en elevs ökade lÀsförstÄelseförmÄga Àr en interaktiv lÀsförstÄelseundervisning, en kompetent lÀrare och en passande organisation kring elevgrupperingar och miljö.Metod: En webbenkÀt skickades ut till en grupp gymnasiepedagoger pÄ en vÀstsvensk skola. FrÄgorna som stÀlldes berörde Àmnen som gymnasieelevers lÀsförstÄelse, lÀsförstÄelseundervisning och dess organisation. FrÄgor stÀlldes ocksÄ kring de screeningtest som Ärligen utförs pÄ skolan och som ligger till grund för resursfördelningen av det specialpedagogiska stödet.Resultat: Pedagogerna i denna undersökning anser att lÀsförstÄelseundervisning Àr viktigt och att en persons lÀsförstÄelse Àr en viktig del för att kunna vara en aktiv samhÀllsmedborgare. FÄ pedagoger menar att de sjÀlva har kompetens för att möta detta behov, men flertalet pedagoger stÀller sig positiva till kompetensutveckling.

Detta examensarbete Àr en undersökning om elevers syn pÄ sina egna bilder och vad somhÀnder med den nÀr bilderna presenteras i en utstÀllning.Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket vis en utstÀllning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och pÄ sÄ vis Àven ha betydelse förlÀrprocessen.FrÄgan som undersökts lyder ?Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de sjÀlva vÀrderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts pÄ en gymnasieskola med tvÄ klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fÄtt gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna pÄ nytt i form av en utstÀllning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda pÄ vad eleverna tyckte om bildernaunder utstÀllningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jÀmföra hur eleverna vÀrderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utstÀllningen, för att kunna fÄ syn pÄ vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog kÀnns det viktigt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgÄng i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjÀlp av olika teorier sÄvÀl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utstÀllandet gör med bilden.Jag anvÀnder mig av gestaltande metoder under arbetets gÄng i formandet avutstÀllningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen bestÄr av en sammansÀttning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.