Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieÄldern anvÀnder sociala medier. Syftet med vÄrt arbete Àr att bidra med kunskap om deras anvÀndning av sociala medier, sÀrskilt utifrÄn skolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid SamhÀllsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vÄrt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas anvÀndning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror frÀmst pÄ pojkarnas tillgÄng till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgÄng till egen dator genom ett sÄ kallat en-till-en koncept, vilket gör att de Àr mer aktiva pÄ nÀtet.

I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgÄng som beskriver dels vad etnomatematik Àr och dels innehÄllet i det etnomatematiska forskningsfÀltet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns ocksÄ beskriven. DÀrefter har jag sökt besvara frÄgan om etnomatematik kan vara ett möjligt sÀtt att uppnÄ det programmÄl i matematik för det samhÀllsvetenskapliga programmet som sÀger att skolan i sin undervisning ska strÀva efter att eleverna fÄr insikt om hur matematiken har skapats av mÀnniskor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever pÄ ett samhÀllsvetenskapligt program, Äk 2, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av tvÄ delar. Den första delen innehöll ett lÀngre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a.

Denna uppsats presenterar en undersökning av fallstudiekaraktÀr. Fallet Àr ett matematiklÀrarkollegium pÄ en gymnasieskola i Sverige, vilket studeras med inriktning pÄ hur lÀrarna i det lÀgger upp sin undervisning, och varför de gör som de gör. UtifrÄn kvalitativa intervjuer behandlar uppsatsen hur tre av matematiklÀrarna beskriver att de introducerar begreppet derivata och orsakerna till deras lektionsupplÀgg. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av en antropologisk didaktikteori. I uppsatsen redogörs för hur lÀrarna tÀnker sig sina undervisningsupplÀgg i sin helhet.

Arbetet utgör en litteraturundersökning avseende utvÀrdering och styrning av dagens svenska gymnasieskola. Perspektivet Àr kritiskt granskande och intresset för frÄgorna har vÀckts genom egna erfarenhet som gymnasielÀrare.Centralt för sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering Àr förstÄelsen för tester och utvÀrdering, avseende testmetodik, tolkning av testresultat och pÄverkan pÄ den pedagogiska processen, samt förutsÀttningarna för att mÄlstyra den pedagogiska verksamheten i skolan.I syfte att erhÄlla ett brett perspektiv pÄ tester och utvÀrderingar, har tvÄ vitt skilda omrÄden nÀrmare studerats. Dessa har valts sÄ att det ena (testning av Àmneskompetens och betygssÀttning) utgör en relativt formaliserad testning av specifika Àmneskunskaper, som regelbundet utvÀrderas; medan det andra (utvÀrdering av den gemensamma vÀrdegrunden) utgör ett Àmnesövergripande omrÄde, vars testning inte Àr formaliserad och inte sker regelbundet.Genom att undersöka hur utvÀrdering sker inom tvÄ olika och vitt skilda omrÄden, har generella slutsatser dragits rörande de komplexa sambanden mellan mÄlstyrning, konkurrens och utvÀrdering.NÄgra slutsatser som dras Àr att det föreligger en samverkan mellan mÄlstyrning, utvÀrdering och konkurrens, samt att tolkningsutrymmet i betygskriterierna i kombination med en press för högre betyg, Àr en orsakskombination som kan förklara den rÄdande betygsinflationen..

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger uppfattar beröringens betydelse i skolan i relation till eleverna och utifrÄn sin yrkesroll. Vilka möjligheter och hinder upplever de med beröring i sin gÀrning som lÀrare? I ljusets av lÀrarens uppdrag presenteras i bakgrunden tidigare forskning om beröring och dess effekter pÄ relationsskapande och kommunikation. Vidare avhandlas dess betydelse för neurologisk- och social utveckling samt kontextens betydelse för hur beröringen uppfattas. Forskningsansatsen Àr fenomenografisk med inledande observationer av pedagogers beröringsbeteende följt av fyra kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna semistrukturerade intervjustudie var att jÀmföra upplevelsen av den skolrelaterade stressen hos flickor pÄ ett teoretiskt program och ett praktiskt program inom den kommunala gymnasieskolan. I studien deltog sex flickor frÄn Ärskurs 2, tre frÄn var inriktning. Som teoretiska utgÄngspunkter valdes KASAM-begreppet som en hjÀlp att förstÄ synen pÄ stress och dess pÄverkan pÄ hÀlsan samt systemteorin och den ekologiska systemteorin som förklarar sambandet mellan lÀrande och utveckling. Enligt SOU 2006:77 tror majoriteten av svenska gymnasieelever att de som gÄr teoretiska program upplever mer stress Àn de som gÄr praktiska program. VÄra resultat visade att skolmiljön kan vara en kÀlla för betydande stressfulla sjÀlvförvÀntningar som pÄverkar elevers psykiska och fysiska hÀlsa.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program pÄ gymnasieskolan upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg pÄverkar deras stress och vÀlmÄende.Studien gjordes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ mindre stÀder i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. EnkÀterna delades ut till totalt fyra klasser, tvÄ pÄ varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjÀlp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förstÄelse för svaren som enkÀterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare Àn betygsÀttningen.

Mentorskapet Àr en stor del av lÀraryrket för mÄnga gymnasielÀrare. VÄr uppfattning Àr att mentorskapet mellan lÀrare och elev tenderar att fÄ otydliga grÀnser, Àven pÄ skolor dÀr det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svÄrt för lÀraren att avgrÀnsa mentorsrollen. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut pÄ en skola dÀr det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frÄgor om vad lÀrare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingÄ i mentorskapet samt hur detta förhÄller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns pÄ ett utvalt rektorsomrÄde. Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som trĂ€der i kraft i höst (2011) Ă€r det viktigt att sĂ€tta sig in i de förĂ€ndringar som reformen innebĂ€r. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan Ă€r. Detta har analyserats utifrĂ„n ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förĂ€ndringarna ett större sammanhang och utifrĂ„n ett livslĂ„ngt lĂ€randeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslĂ„nga lĂ€rande. Analysen har gjorts genom studier av dokument pĂ„ den politiska nivĂ„n och den operationaliserande nivĂ„n, dĂ€r bland annat Skolverkets publiceringar ingĂ„r. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslĂ„ngt lĂ€rande har studerats för att sĂ€tta förĂ€ndringarna i ett större perspektiv.

Detta arbete handlar om utarbetandet av matriser som stöd i undervisningen i svenska som andrasprÄk, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Tonvikten har lagts vid framtagandet av matriserna.Utöver framarbetandet av matriserna genomfördes en enkÀtundersökning för att skapa en överblick över lÀrarnas uppfattningar om framtagandet av dessa matriser. I ett lÀrararbetslag utarbetas matriserna genom gruppdiskussioner, men Àven genom enskilt arbete.Undersökningens syfte Àr att undersöka om man kan ha anvÀndning av matriser som ett stöd i undervisningen i svenska som andrasprÄk. Dessutom undersöks instÀllningen till elevinflytande nÀr det gÀller utarbetandet av dessa matriser. FrÄgan om hur man gör matriserna till levande dokument behandlas ocksÄ.Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ analys av de enkÀtsvar som pedagogerna i arbetslaget, som Àr med om att utarbeta matriserna, svarar pÄ.Detta examensarbete resulterar i att arbetslaget nu har en struktur att följa som Àr anpassad till vÄr nivÄgruppering i svenska som andrasprÄk.

Denna studies fokus Àr styrningen i form av implementering och Äterkontroll av de auktoritativt beslutade kunskapsmÄlen som styr den svenska skolan. Studiens syfte Àr att utifrÄn en etablerad kunskapsnorm utreda i vilken grad gymnasieskolan efterlever den avsedda mÄlstyrningen - det vill sÀga att utreda denna styrnings verkan. Detta görs utifrÄn ett diagnostiskt test som mÀter mÄluppfyllelsen och anvÀndandet av betygskriterierna i historieundervisningen. Analysen sker bland annat i ljuset av den i studien presenterade statsvetenskapliga teorin om nÀrbyrÄkraten och Lennart Lundquists implementeringsteorem kan - vill - förstÄr.Studiens resultat visar pÄ svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssÀttning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmÄlen och betygskriterierna misslyckats. Orsaker till och lösningar pÄ denna problematik diskuteras i det avslutande kapitlet.Studiens resultat visar pÄ svaga kunskaper i gymnasiekursen historia A, vilket i kombination med vidlyftig betygssÀttning, ger slutsatsen att implementeringen av kursmÄlen och betygskriterierna misslyckats.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

JÀrnbrist Àr en av de tio enskilt största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsÄr, studier har visat att upp till 40 % av tonÄrsflickor i Sverige har jÀrnbrist. Vad man kan göra för att pÄverka jÀrnstatusen för denna utsatta grupp Àr att fÄ dem att öka intaget av livsmedel, ge kunskap om mÄltidssammansÀttning eller att Äterinföra jÀrnberikning av mjölKostens sammansÀttning har betydelse för absorptionen av jÀrn, en kost som innehÄller stimulerande faktorer kan öka absorptionen av jÀrn med 2.5 gÄnger jÀmfört med en kost som innehÄller hÀmmande faktorer. Kalcium har visat sig ha en hÀmmande effekt pÄ absorptionen av jÀrn, exempelvis kan ett glas mjölk hÀmma absorptionen med 50 %.Syftet med detta examensarbete var att undersöka tonÄrstjejers uppfattningar om jÀrn i kosten samt deras medvetenhet om jÀrnrika livsmedel och faktorer som pÄverkar absorptionen av jÀrn. Vi ville se om uppfattningar eller medvetenhet pÄverkade tonÄrstjejers val av livsmedel och hur vÀl de kombinerade ihop en mÄltid ur jÀrnhÀnseende.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra en enkÀtundersökning pÄ en gymnasieskola samt hos en idrottsförening i vÀstra Sverige, totalt medverkade sjuttiofem tonÄrstjejer i studien.Resultat av enkÀtundersökningen visade att det inte fanns nÄgra korrelationer mellan uppfattningar eller medvetenhet med tonÄrstjejernas val av livsmedel. För denna grupp tonÄrstjejer kan man konstatera att ur jÀrnhÀnseende görs det oftast inga bra livsmedelsval, de bra matval man gör i avseende jÀrn förstörs av att man vÀljer dryck som hÀmmar kroppens absorption av jÀrn..

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.