Detta arbete behandlar problematiken med att bedöma projektarbeten i gymnasieskolan. Statistiska CentralbyrÄns framtagna statistik visar att det finns stora skillnader i betygssÀttningen i kursen Projektarbete PA 1201 mellan den undersökta skolan, en gymnasieskola i SkÄne, och övriga riket. Eftersom kursen Àr relativt ny i verksamheten Àr det troligt att det finns brister i praktiserandet av kursplanerna för kursen. Samordnaren av projektarbeten pÄ skolan X ville dÀrför undersöka varför skolan ligger lÀgre i betygssÀttning, vad det gÀller antalet satta MVG, Àn andra gymnasieskolor i Sverige. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa vilka kvaliteter som premieras i bedömningen av projektarbeten pÄ skola X och sÀtta dessa i relation till kursens betygskriterier och mÄl samt den allmÀnna kunskapssynen.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.

The purpose of this thesis is to systematically describe and map how authorities define the school library and its function based on the current policy documents for the Swedish upper secondary school. The study is guided by the following questions: ? What dimensions does the school library have according to the explicit definitions, descriptions and requirements? ? What implicit arguments, references and unspoken assumptions about the school library and its role, function and significance can be derived? The study is delimited to the national policy documents, which have been divided into two groups ? structural and teaching focused ? corresponding to the two questions above. Further delimitations have been made to avoid noise and to manage a manual content analysis. Each question required its own analysis tool.

Åtskilliga gĂ„nger har skolans litteraturundervisning varit föremĂ„l för diskussioner som hand-lat om det litterĂ€ra urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielĂ€rares urval av fristĂ„ende skönlitterĂ€ra verk, som lĂ€ses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lĂ€rarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkĂ€tunder-sökning i vilken 56 gymnasielĂ€rare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristĂ„ende skönlitte-rĂ€ra verk i nĂ„gon traditionell mening, men vĂ€l om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och vĂ€sterlĂ€ndska författarskap. Dock kan det idag Ă€ven talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell fĂ„r ett vĂ€sentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prĂ€gel.

In the late 20th century the Soviet Union collapsed and the eastern European countries were freed from the communist Russian oppression. However, during the Soviet period Marxism was a recurring life stance in the Swedish textbooks for religious education in the gymnasieskola. Today the Soviet Union has collapsed, but the Marxist philosophy has had a huge effect on both single individuals and the modern society as a whole. Nonetheless, the Marxist life stance is nowadays often being replaced by other non- religious life stances in the textbooks of religious education.Therefore, this analysis is a hermeneutic study of the presentation of the Marxist life stance in textbooks for Swedish religious education. The purpose of the paper is to investigate how these textbooks portray the Marxist life stance, and to prove that the societal context and the individual author have an immense effect in the portrayal of both religions and life stances in religious education.

i dagens lÀrarutbildning fÄr ÄtgÀrdsprogram inte mycket utrymme trots att verksamma lÀrare menar att det Àr en stor och viktig del av yrkesutövningen. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur skolans personal arbetar med ÄtgÀrdsprogram och om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan de uppfattningar som lÀrare och specialpedagoger pÄ olika skolor har. Arbetet ger en översikt av forskning och undersökningar som gjorts om ÄtgÀrdsprogram och detta jÀmförs med de resultat som denna undersökning gav. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, dels med en fokusgrupp med fem högstadielÀrare och dels med tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasieskola. Resultatet visar att arbetet med ÄtgÀrdsprogram Àr organiserat helt olika pÄ de tvÄ skolorna.

Med spjÀrn i den poststrukturalistiska teoribildningen genus och diskursteori granskar denna uppsats framstÀllningarna av kvinnor och mÀn, genus och jÀmstÀlldhet i gymnasieskolans lÀroböcker med syftet att undersöka hur lÀroböckerna framstÀller kvinnan avseende hur lÀroboken upprÀtthÄller eller motverkar sÀrskiljandets logik mellan mÀn och kvinnor, samt att identifiera dessa mekanismer och hur dessa tar sig uttryck. Undersökning bestÄr av en kvantitativ delstudie vilken ringar in aspekter av representationen av kvinnor och mÀn i lÀroböckerna. Denna utgör sedermera en sprÄngbrÀda Ät en kvalitativ genuskritisk nÀrlÀsningsstudie av lÀroböckerna vilken leder fram till dekonstruktionen av desamma. Samtliga studieobjekt Àr publicerade inom ramen för den nya lÀroplanen, Gymnasieskola 11, under Är 2011 och 2012 och Àr Àmnade att anvÀndas i kursen Historia 1b.Resultatet visar att mannens hegemoni gentemot kvinnan reproduceras genom en rad olika diskurser: att mÀn Àr överrepresenterade gÀllande sÄvÀl historiska aktörer som anonyma mÀnniskor, att kvinnors roll genom historien förbises genom t.ex. utebliven historisk fakta eller styvmoderlig behandling av densamma och att kvinnor ej tillskrivs rollen som subjekt i sin egen historia.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i Äldersgruppen 16-19 Är upplever sinlivskvalitet samt att undersöka om det finns skillnader i hur flickor och pojkar upplever sinlivskvalitet. Studien genomfördes pÄ en gymnasieskola i Mellansverige i januari 2008 och Àren empirisk kvantitativ tvÀrsnittsstudie med beskrivande och jÀmförande design. Sammanlagtdeltog 90 elever, 47 flickor och 43 pojkar. Författarna anvÀnde sig av instrumentet LifeSatisfaction Questionnaire (LSQ). Huvudresultatet visade att hela undersökningsgruppenskattade högst livskvalitet i faktorn fysiska symtom.

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever pÄ en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. ProblemstÀllningen lyder ?hur uppfattar eleverna pÄ Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen bestÄr av en fallstudie dÀr kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar vÀl, men att skolans informationshantering kan förbÀttras, bÄde för att eleverna ska vara informerade om vad som pÄgÄr och för att fÄ fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

I denna uppsats undersöks hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka arbetsmetoder lÀrarna anvÀnder sig av med andrasprÄkselever, hur lÀrarna arbetar med Àmnets syften och sprÄkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar lÀrare med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever?Hur arbetar lÀrarna sprÄkutvecklande i de skönlitterÀra momenten och hur ser man att det har uppnÄtts?Hur arbetar lÀrarna med de skönlitterÀra syftena i Àmnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehÄllet i syftet?  Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andrasprÄkselever har ett tydligt andrasprÄksperspektiv.

Studiens syfte har varit att försöka förstÄ vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhÀlle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, dÀr erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrÄn stigma kan fÄ betydelse. Undersökningen har byggt pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-Äriga killar och tjejer pÄ en gymnasieskola. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats och analysen bygger pÄ socialpsykologiska teorier kring grupper, social pÄverkan och exkludering. Studien visar pÄ hur inkludering inom skolan, relationer och samhÀlle hÀr har lett till övervÀgande positiva attityder.

Åtskilliga gĂ„nger har skolans litteraturundervisning varit föremĂ„l för diskussioner som hand-lat om det litterĂ€ra urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielĂ€rares urval av fristĂ„ende skönlitterĂ€ra verk, som lĂ€ses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lĂ€rarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkĂ€tunder-sökning i vilken 56 gymnasielĂ€rare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristĂ„ende skönlitte-rĂ€ra verk i nĂ„gon traditionell mening, men vĂ€l om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och vĂ€sterlĂ€ndska författarskap. Dock kan det idag Ă€ven talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell fĂ„r ett vĂ€sentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prĂ€gel.

Bakgrundstudier och rapporter visar att en del av dagens gymnasieelever gör studieavbrott. Kommunala ungdomsuppföljningen reglerar via lag att ungdomar som inte lÀser pÄ gymnaseium eller arbetar ska aktiveras. Skolverket rapporterar att de undersökningar de utfört visar en stor splittring hur kommunerna följer upp sina ungdomar. Orsaker till studieavbrott kan vara skoltrötthet, felval, bristande studievÀgledning och grundkunskaper. I den hÀr uppsatsen genomförs en studie dÀr jag analyserar orsakerna till varför Tjörnelever avbryter sina gymnasiestudier.

Vi har i Sverige idag en bÀttre folkhÀlsa jÀmfört med tidigare, trots detta sÄ kan man se att vanliga problem som ryggvÀrk, ledvÀrk, smÀrta och trötthet Àr vanliga besvÀr i befolkningen. Andelen överviktiga skolbarn och diabetes blir alltmer vanligt lÀgre ner i Äldrarna, mÄnga ungdomar Àr inaktiva och en tendens har kunnat ses att ryggsmÀrta ökar alltmer i lÀgre Äldrar. Sjukgymnasten har en viktig roll i arbetet mot en bÀttre folkhÀlsa. Idag rÄder remissfrihet i de flesta landsting vilket stÀller större krav pÄ patientens kunskap om vart man ska vÀnda sig vid problem. Syftet med denna studie var att göra en kartlÀggning av ungdomars kÀnnedom och kunskap om sjukgymnasters arbetsomrÄde samt ta reda pÄ nÀr de kan ha behov av att vÀnda sig till sjukgymnast.