Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

This study is an investigation of newly arrived young Iraqis and their view on obstacles and opportunities available in a secondary school in SödertÀlje City. This is also a comparative study between the newly arrived Iraqis schooling in Iraq and in Sweden. We have used theoretical concepts such as culture, ethnicity, refugee, intercultural education, socialization and PTSD. These have helped us to provide distinct guidelines when we analyze newly arrived young Iraqis in SödertÀlje City. Our approach has been based on qualitative interviews with both students and teachers.

Syftet med denna studie har varit att studera hur gymnasieelever pÄ yrkesförberedande-och studieförberedande program upplever sin lÀrmiljö. Upplevelserna kan i sin tur pÄverka lÀrandet. Med lÀrmiljö menas den plats dÀr eleven befinner sig och skall lÀra sig nÄgot, i det hÀr fallet lÀrmiljön i skolan. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning om lÀrmiljö och lÀrande med slutna och öppna frÄgor. EnkÀten delades upp i tre olika delar med fokus pÄ lÀrmiljö.

Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed.The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from VĂ€rmland.

Syftet med studien var att undersöka huruvida sjÀlvskattad kÀnsla av skoltrötthet samvarierar med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilka Àr delkomponenter i KASAM, kÀnsla av sammanhang. Deltagarna var elever som studerar studie- respektive yrkesinriktade gymnasieprogram vid en gymnasieskola i MÀlardalen (N = 97). Köns- och studieinriktningsdifferenser samt elevers egna kommentarer kring skoltrötthet var Àven av intresse. En tvÄdelad enkÀt konstruerades och delades ut till eleverna. EnkÀten innehöll dels ett sjÀlvskattningsformulÀr för att mÀta kÀnsla av skoltrötthet och dels AntonovskyŽs livsfrÄgeformulÀr som mÀter KASAM.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssÀtten skiljer sig Ät beroende pÄ om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lÀrare intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lÀrarna har frÄngÄtt de gamla traditionella arbetssÀtten dÀr man ofta arbetade i kronologisk ordning och dÀr eleverna fick skriva recensioner. Idag lÀggs fokus pÄ att hitta teman, koppla fiktioner till samhÀllets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fÄtt högre status och filmens sprÄk har tagit plats i undervisningen.

Implementering av politiska beslut Àr nÄgonting som det forskats mycket om under en lÄng tid bÄde pÄ nationell och internationell nivÄ. Den forskning som finns om implementering gÄr att applicera pÄ alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebÀr att nÄgon blir styrd. Denna styrning och pÄförande av politiska beslut Àr vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir dÄ ocksÄ intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur implementeringen av den nya lÀroplanen ?LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011? med fokus pÄ kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval ? arbete och samhÀllsliv har lyckats pÄ gymnasieskolan i en svensk kommun.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur coachning kan ses som stöd för elevernas lÀrande pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser coachning utifrÄn perspektiv pÄ lÀrande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssÀtt. Insamling av data har gjorts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades Ätta personer varav dessa var 4 lÀrare och 4 elever i Ärskurs 3.Undersökningen visar att coachning kan ses som stöd för elevernas lÀrande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lÀrarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven anvÀnder sig utav för att optimera bÀsta möjliga lÀrandesituation. ArbetssÀttet innebÀr att elever fÄr stor frihet att vÀlja kunskapsinnehÄll utifrÄn kursplan.

Here is presented the result and discussion of a survey concerning the psychosocial environment in a school in the vicinity of Stockholm. The theoretical background of this study was the model of demand-control by Theorell, and various aspects of stress by Frankenhauser and Ödman. The survey was constituted of an inquiry form which was handed out to six different classes at the school. A total of 86 students filled in the form, and their answers were treated with standard statistical procedures to reveal the results. The inquiry form was made up by five parts; one that concerned the background of the respondent, one that reflected the psychosocial health and stress level and three parts that concerned discrimination, victimization and school democracy.

Denna uppsats handlar om integrationen mellan matematik och byggteori pÄ byggprogrammet pÄ Rönninge gymnasium. Den tar upp tidigare forskning och aktuella utredningar som fastslÄr att yrkesrÀkning och infÀrgning av matematik i praktiska gymnasieprogram gör att eleverna lÀr sig mycket bÀttre. Undersökningen Àr endast gjord pÄ Rönninge gymnasium och Àr dÀrför specifik för den skolan, andra gymnasieskolor som har byggprogrammet kan ha andra upplÀgg. FullstÀndig integration mellan matematik och byggteori finns inte idag pÄ Rönninge gymnasium, men visst samarbete förekommer i nÄgra byggkurser. Det jag vill visa pÄ Àr att integration mellan kÀrnÀmnet matematik och karaktÀrsÀmnet byggteori Àr fullt möjligt, men att det som saknas Àr kurslitteratur som knyter samman de bÄda. I dagslÀget Àr det upp till varje enskild gymnasieskola och varje enskild lÀrare att se till att infÀrgning av matematik i byggteorin genomförs.

Studiens syfte Àr dels att undersöka vilken förstÄelse för matematik ur ett samhÀllsperspektiv som elever pÄ en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrÄn den beskrivning av Àmnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilken instÀllning till Àmnet eleverna har, hur attityden pÄverkas av vÀnner och familj, samt vilken betydelse media har i synen pÄ matematik.Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr 130 respondenters svar har behandlats. GenomgÄende i analysen har gruppen med elever som lÀser ett yrkesinriktat program jÀmförts med de elever som studerar pÄ ett mer teoretiskt inriktat program.Resulatet visar att elevernas förstÄelse för matematikens roll i samhÀllet Àr fullt acceptabel, men att det Àr fÄ som nÄtt ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstÄr syftet med matematikundervisningen.Trots att en dryg trejedel tycker att matematik Àr det viktigaste Àmnet sÄ finner cirka hÀlften inget intresse för Àmnet. En sjundedel sÀger sig t.o.m.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva likheter och skillnader i gymnasieelevers syn pÄ sin kunskap och lÀrande i förhÄllande till deras lÀrares syn pÄ sina elevers kunskap och lÀrande i Idrott och hÀlsa A, detta med utgÄngspunkt frÄn mÄlen i kursplanen för Idrott och hÀlsa A med avgrÀnsning till momenten livrÀddande första hjÀlp och ergonomi. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ enkÀtundersökning pÄ en gymnasieskola i LuleÄ kommun. Resultatet visar att lÀrarna överlag har bra kontroll pÄ elevernas kunskaper och lÀrande i ergonomi. I momentet livrÀddande första hjÀlp hade dÀremot lÀrarna ingen uppfattning om sina elevers lÀrande i och med att ingen av lÀrarna tagit upp momentet under sina lektioner. Av resultatet kan vi ocksÄ utlÀsa att eleverna överlag tillförskaffar sig goda kunskaper inom de moment som gÄs igenom under lektionstid.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga Àmnen Àr en naturlig del av undervisningen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ om man tar bort en möjlighet till inlÀrning och förstÄelse för eleverna om laborationer inte anvÀnds i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lÀrare och elever anser att laborationer utvecklar förstÄelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstÄr syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lÀrare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lÀrarna har olika Äsikter om laborationens betydelse för förstÄelsen av Àmnet. DÀremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förstÄelse för naturkunskap.

Studiens syfte Àr att analysera i vilken mÄn flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling uppmÀrksammas av ÀmneslÀrare i samhÀllskunskap pÄ Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhÀllskunskapslÀrares undervisning fÄtt stÄ i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen Àr utförd pÄ en gymnasieskola i södra Sverige och lÀrarna undervisar i klasser pÄ samhÀllsprogrammet dÀr elever som lÀser svenska och svenska som andrasprÄk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjÀlp av litteratur som pÄ ett eller annat vis utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar pÄ att lÀrarna trots att de undervisar elever pÄ deras andrasprÄk, Àr omedvetna om hur man arbetar sprÄkutvecklande utifrÄn sociokulturell forskning och i liten grad har uppmÀrksammat flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsÀttningen för studie- och yrkesvÀgledaren att utföra sitt uppdrag beroende pÄ rektors strategier att implementera studie- och yrkesvÀgledning i hela organisationen. Detta Àmnade jag belysa pÄ en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De tvÄ frÄgestÀllningarna var pÄ vilket sÀtt pÄverkas studie- ochyrkesvÀgledarens förutsÀttningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt pÄ vilket sÀtt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvÀgledningen kan underlÀtta för studie- och yrkesvÀgledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvÀgledare.