Denna studie grundar sig i hur synen pÄ förutsÀttningarna för miljöarbete pÄ skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna pÄverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete Àr mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem nÀr man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svÄrigheter att bibehÄlla det holistiska och tvÀrvetenskapliga perspektivet.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.

I detta arbete undersöks med hjÀlp av en enkÀt hur mycket eleverna pÄ BÄstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas instÀllning Àr gentemot utvalda vÀrdegrunder. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt som jÀmförs med den Nationella UtvÀrderingen (NU03). EnkÀten kommer fram till att eleverna i BÄstad har grundlÀggande kunskaper inom historia och angÄende de vÀrdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren frÄn enkÀten Àr dess oregelbundenhet. Det gÄr endast i ett fÄ antal fall att utlÀsa ett samband med yttre faktorer.

Syftet med vÄr uppsats Àr att mot bakgrund av det nu gÀllande styrdokumentet för gymnasieskolan, benÀmnt LÀroplanen för den frivilliga skolan (Lpf 94), undersöka gymnasieelevers instÀllning till religionsÀmnet. Med tanke pÄ den roll som socialisation och fostran har för ungdomars instÀllning till religion i allmÀnhet sÀtts vÄr undersökning in i ett samhÀllsperspektiv med fokus pÄ förÀndring över tiden, och dÀrmed förÀndrade villkor för religionen i samhÀlle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsÀmnets roll ser annorlunda ut i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle i jÀmförelse med de dokument som var gÀllande i vÄrt traditionella enhetssamhÀlle. Uppsatsen utgÄr frÄn en litteraturstudie över förÀndringar i samhÀllet, religionsÀmnets status och roll, och hur styrdokumenten förÀndrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkÀt som metod riktad till elever i tredje klass pÄ en gymnasieskola i LuleÄ kommun.

Den hÀr uppsatsen Àr en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt dÀr syftet var att undersöka om det Àr den moderna tekniken eller pedagogiken som Àr orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL stÄr för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass pÄ naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemÀngd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrÄgor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och anvÀnde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjÀlpmedel.UtvÀrderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkÀt med frÄgor om rörelsemÀngd och impuls före och efter laborationen.

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande mÄlen för svenska som andrasprÄks- och svenskundervisningen pÄ svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andrasprÄk 1 och Svenska 1 samt frÄgor ur ett lÀromedel för respektive kurs. De lÀromedel som har analyserats Àr Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andrasprÄk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andrasprÄkselevernas sprÄk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara pÄ frÄgan ?GÄr det att samordna undervisning som uppfyller mÄl och kunskapskrav för Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska enligt Gy11??.

Det övergripande syftet med studien var att studera andrasprÄkselevers lÀrande pÄ en gymnasieskola, i en klass med bÄde första- och andrasprÄkselever. Studien strÀvade efter att belysa vad det innebar för lÀrare att undervisa elever pÄ ett andrasprÄk och vad det innebar för elever att lÀra sig Àmnen pÄ ett andrasprÄk. Den etnografiska studien hade observationer, fÀltnotiser, dagböcker, loggböcker, samtal och intervjuer som verktyg. Lektionsarbete, elevsamtal, muntliga redovisningar samt elev- och lÀrarutvÀrderingar dokumenterades. Resultatet av studien visar att lÀraren mÄste ta hÀnsyn till vad andrasprÄksperspektiv innebÀr för planering och genomförande av ett temaarbete.

Syftet med denna studie var att titta pÄ hur flickor pÄ gymnasiet upplever delaktigheten i skolans vÀrld och vilka förvÀntningar de kÀnner att de har bÄde frÄn sig sjÀlva och frÄn sina lÀrare. TvÄ gruppintervjuer, med 6 respektive 8 flickor i varje grupp, och en heldagsobservation genomfördes pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet visar att flickorna sjÀlva vÀljer bort delaktighet i klassrummet för att inte ta plats pÄ nÄgon annans bekostnad och för att inte riskera relationer de har med sina tjejkompisar utanför skolan. Delaktigheten utanför klassrummet blir primÀr och den under lÀrarledd lektionstid blir sekundÀr. Resultatet visar ocksÄ att lÀrare upprÀtthÄller heteronormativa strukturer dÀr pojkarna tillÄts ta plats pÄ flickornas bekostnad.

              Syftet med studien Àr att fÄ en bild, genom en enkÀt, hur gymnasieelever upplever sin skolsituation nÀr det gÀller lÀxor, stress, betyg och svÄrighetsgrad i kÀrnÀmnena.I forskningsöversikten framkommer det att begreppet lÀxa kan tolkas pÄ mÄnga olika sÀtt. Det samma gÀller begreppet stress . Forskning kring lÀxor i Sverige har inte varit omfattande. Vissa forskare frÄnskjuter sig till och med sina resultat om lÀxor om resultaten inte visar ett önskat mönster. Detta gör att fenomenet bÄde har otydliga fördelar och nackdelar dÄ nÄgon konsensus inte finns.

Syftet med undersökningen Àr att i förvÀg kartlÀgga behöriga lÀrares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebÀr. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika sÀtt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lÀrares utsagor? Vad anser lÀrare att en mer differentierad betygsskala kommer att fÄ för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssÀtta elever? Undersökningen Àr av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lÀrare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna Àr belÀgna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn tidigare forskning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheten att betygsÀtta elevers fantasi i Àmnet svenska i B-kursen pÄ gymnasiet. Materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever samt textanalys av dessa elevers provsvar. Intervjuerna har utgÄtt frÄn ett prov lÀraren formulerat och rÀttat, vilket eleverna skrivit svar pÄ. Styrdokumenten för gymnasiet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med resultaten frÄn intervjuerna. Mitt resultat visar att formuleringarna i styrdokumenten samt den praktiska möjligheten i undervisningen inte ger nÄgot tydligt svar pÄ om fantasi bedöms eller ska bedömas.

Under lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssÀttets betydelse har ofta betonats för att förse eleverna med en visuell bild. I studien ingÄr 27 elever dÀr syftet Àr att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser pÄ laborationer i matematik. Eleverna lÀser första Äret pÄ naturvetenskapliga programmet pÄ en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer Àr ett bra alternativt arbetssÀtt till den ?vanliga? matematiken.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad dagens ungdomar har för vÀrderingar och förvÀntningar till det kommande arbetslivet. Teorier tar upp ungdomsarbetsmarknaden som försvÄrar för ungdomarna att fÄ arbete. VÀrderingarna bland ungdomarna har pÄverkats av deras uppvÀxt och ett individualiserat tankesÀtt har utvecklats. Arbetet ska innebÀra mer Àn bara en försörjning, det ska vara en del av identiteten. Det viktigaste pÄ en arbetsplats Àr bra arbetskamrater och roliga arbetsuppgifter.

Tidigare forskning angÄende ungdomar och alkohol har fokuserat pÄ faktorer som vÀnner och olika variabler som t.ex. hur tillgÄng till alkohol pÄverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Grupptryck har visat sig vara en faktor som har betydelse för ungdomars alkoholintag, tidigare forskning har dock fokuserat pÄ om faktiskt beteende hos ungdomar leder till grupptryck. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan upplevt grupptryck och alkoholintag. En enkÀtstudie genomfördes (N=89) pÄ en gymnasieskola i Stockholms lÀn angÄende upplevelse av grupptryck nÀr det gÀller alkohol.

Syftet med undersökningen har varit att belysa instÀllning till och uppfattning om undervisningen i frÀmmande sprÄk bland elever med ett annat modersmÄl Àn svenska pÄ en svensk gymnasieskola. Efter en litteraturstudie av aktuell forskning kring Àmnet genomfördes en enkÀtundersökning med fyra olika svarsalternativ med hjÀlp av 35 respondenter i gymnasieÄlder, som besöker olika gymnasieprogram och som har olika modersmÄl. Ur analysen framgÄr att den aktuella forskningen och synen pÄ sprÄkmetodiken motsvarar elevernas uppfattningar och önskemÄl ganska vÀl och att majoriteten av sprÄklÀrare verkar anvÀnda sig av den didaktik som modern forskning föresprÄkar. Eleverna upplever det som viktigt att sprÄklÀrarna talar mÄlsprÄket sÄ ofta som möjligt, att rÀttning av fel behövs och att diskussioner, skrivning liksom grammatikundervisning leder till mest framgÄng i sprÄkinlÀrningen. DÀremot visar det sig att mÄnga inte förfogar över möjligheten att anvÀnda sprÄket hela tiden under lektionstid och sÀllan utanför skoltid och att ett stort antal elever inte heller Àr tillrÀckligt informerade om olika lÀrstilar och -strategier..