Dagens samhÀlle blir allt mer inaktivt. Motion Àr inte lÀngre en naturlig del av mÄnga mÀnniskors vardag, vilket leder till att varje individ mÄste ansvara för sitt eget motionerande. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieelevers motionsvanor ser ut pÄ fritiden. Detta har gjorts genom en enkÀtundersökning som besvarats av 241 elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Studiens resultat redovisas i tabeller och visar att det finns skillnader mellan pojkar och flickors motionsvanor pÄ fritiden.

Syftet med vÄr undersökning var att studera varför gymnasielever Àr motiverade till Àmnet matematik. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2004 i en gymnasieskola i LuleÄ. Eleverna studerar pÄ ett teoretiskt program. Vi kunde i vÄr undersökning se att eleverna var motiverade till matematiken av nÄgra olika anledningar.

Elever i gymnasieskolan har fÄtt ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat dÀrför att vÄr tidigare kollektivistiska samhÀlleliga demokratisyn i mÄngt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare pÄ högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och efterstrÀvas i det svenska samhÀllet. Denna situation korrelerar inte sÀrskilt vÀl med situationen i skolan, dÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid sett att lÄngt ifrÄn alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. VÄrt syfte med arbetet Àr att utifrÄn gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka fÄ klarhet i hur de ser pÄ sig sjÀlva som individer i skolans vÀrld och hur de ser pÄ sin framtida roll i samhÀllet i stort. UtifrÄn detta vÀxte vÄra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: PÄ vilket sÀtt speglas elevers visioner om sin framtida samhÀllsroll i deras ansvarskÀnsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sÀtt att ta tillvara pÄ vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara vÄra problemformuleringar har vi har utifrÄn begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad gymnasieelever har för attityder till begreppet musikalitet. För att skapa en bild av vilka attityder som finns har en enkÀtundersökning genomförts bland tredjeÄrselever pÄ en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet av undersökningen visar att elever generellt betraktar musikalitet som en sekundÀr egenskap, nÄgot som Àr kul men inte nödvÀndigt. Det Àr ocksÄ en skillnad i attityd mellan elever som sjÀlva aktivt spelar ett musikinstrument eller sjunger och de som inte gör det. I tidigare forskning talas det om att musikalitet Àr en antingen Àr huvudsakligen medfödd eller en huvudsakligen förvÀrvad egenskap.

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte med detta arbete Ă€r att öka intresse och förstĂ„else för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hĂ€lsa pĂ„ gymnasiet. Med hjĂ€lp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera Ă€mnena och vad lĂ€rare och elever ansĂ„g om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svĂ„rt, dĂ€remot ses Idrott och hĂ€lsa som roligt och lĂ€tt. BĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hĂ€lsa och ser det som ett bra sĂ€tt för att öka intresse och förstĂ„else för naturvetenskapen.

Studien syfte var att belysa och analysera vilken kunskap och inflytande eleverna har över sin arbetsmiljö i skolan. Vi genomförde en kvantitativ studie i form av enkÀter. EnkÀterna lÀmnades ut till ett antal elever i Ärskurs tre i en gymnasieskola i Norrbotten. Genom studien hoppades vi fÄ svar pÄ vilken kunskap och inflytande eleverna har om sin arbetsmiljö i skolan. Resultatet av studien visar att eleverna har bristfÀlliga kunskaper i frÄgor om skolans arbetsmiljö.

In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it?s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to ?companylize? the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vÄrd och utbildning har stÄtt i fokus för diskussion och debatt. Anledningen Àr delade Äsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristÄende gymnasieskolor har under de senaste Ären ökat drastiskt, och trenden ser ut att hÄlla i sig.

Syfte: Avsikten med denna uppsats Àr att belysa Àmnet spanska i dagens mÄngkulturella gymnasieskola och undersöka hur gymnasieelever ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser undervisningen i spanska bör utformas för att frÀmja sÄvÀl sprÄkutveckling som integration. Teori: Jag har i denna undersökning utgÄtt ifrÄn Vygotskijs (1999) sociokulturella perspektiv pÄ sprÄkutveckling dÀrVygotskij hÀvdar att det kommunikativa och sociala samspelet Àr avgörande för ett barns sprÄkutveckling. UtifrÄn ett sociokulturellt lÀrandeperspektivet lÀr sig barnet sprÄk genom socialt samspel och genom att kommunicera med andra mÀnniskor.Metod: Min undersökning grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval gymnasieelever som jag undervisar i spanska steg 1-5 pÄ gymnasiet, dÀr jag stÀllde ett antal frÄgor om sprÄkutveckling till eleverna . För att dokumentera intervjuerna anvÀnde jag datorns ljudinspelningsprogram, varefter jag transkriberade materialet för att slutligen presentera elevernas svar i resultatavsnittet. Med tanke pÄ att informanterna utgjordes av en liten begrÀnsad grupp tillfrÄgade elever pÄ endast en specifik gymnasieskola, hade de tillfrÄgade eleverna sÄ olika inbördes bakgrund som möjligt.

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att göra en jĂ€mförelse mellan öppna och slutna laborationer i Ă€mnena biologi och kemi i gymnasieskolan. JĂ€mförelsen syftar till att ta reda pĂ„ för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se nĂ€r de bĂ€st kan anvĂ€ndas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes pĂ„ fyra gymnasielĂ€rare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet frĂ„n undersökningen visar att det finns bĂ„de för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna sjĂ€lva tĂ€nker mer och blir mer engagerade under laborationerna.

Syfte: Studien syftade till att kartlÀgga programbyten pÄ en gymnasieskola och dess orsaker för att öka kunskapen om hur gymnasieskolan kan arbeta för att öka elevers mÄluppfyllelse i samband med programbyten. Elever som byter program Àr överrepresenterade i den elevgrupp som Àr i behov av sÀrskilt stöd. DÄ gymnasieskolans stöd anses mer reaktivt Àn proaktivt behöver förebyggande insatser utvecklas.Teori: Resultaten diskuteras genom det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, i vilket lösningen till det uppkomna dilemmat skapas i förhÄllandet mellan elevers individuella behov, skolans organisation och utbildningspolitikens styrdokument.Metod: Studien Àr en explorativ fallstudie i en kommunal gymnasieskola med 12 nationella program. Fallstudien Àr uppbyggd av tre delar; en kvantitativ datainsamling av skolans elevdatabaser, en undersökande enkÀt bland tio elever som bytt program och en fokusgruppintervju bland elva av skolans programledare. Resultat: Skolan har flest byten frÄn de högskoleförberedande programmen och avhoppen sker oftare frÄn de yrkesförberedande programmen.

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers förestÀllningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik pÄverkar elevers motivation att lÀra matematik. Som teoretisk grund anvÀnds sjÀlvbestÀmmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjÀlp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av mÀnniskors motivation. 198 Matematik A-studerande pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkÀtundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats Àr att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utstrÀckning Àr inre motiverade och har lÀrandemÄl.

Att tillgodogöra sig information och sprida den vidare har i alla tider varit vÀsentligt för att vi skall kunna utvecklas och fungera tillsammans pÄ jobbet och i övriga relationer i vÄr vardag. Varje enskild individ exponeras dagligen för en stor informationsmÀngd, vilket ökar trycket pÄ en bra och tydlig informationshantering. En skolmiljö Àr ett tydligt exempel dÀr alla individer stÀndigt utsÀtts för ett ökande flöde av information bÄde internt och extern. Avsikten med min uppsats har varit att identifiera och belysa de eventuella brister som finns i det interna informationsflödet pÄ en medelstor gymnasieskola. Min undersökningsgrupp Àr pedagoger, elevvÄrds- och administrativ personal. Till att börja med undersökte jag hur alla uppfattade att informationsflödet fungerade pÄ arbetsplatsen.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa hur elever pÄ en gymnasieskola uppfattar lÀrandet inom idrott och hÀlsa A. VÄr teoretiska ingÄng Àr kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vÄrt resultat utifrÄn det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som prÀglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har intervjuat 17 elever pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och frÀmst inte har fÄtt möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna lÀroprocessen.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.