Det hÀr arbetet undersöker lÀrares och skollednings syn pÄ 1:1 pÄ en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebÀr att varje elev pÄ skolan fÄr tillgÄng till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur skolan har pÄverkats av 1:1. Arbetet Àr gjort genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och skolledning pÄ skolan. Förutom det har jag anvÀnt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frÄgestÀllningarna. Det som har framkommit genom arbetets gÄng Àr att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvÀndning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgÄngsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 Àr att eleverna tappar fokus nÀr de fÄr tillgÄng till en dator.

Syftet med studien var att studera nya lÀroböcker i kursen naturkunskap 1a1 pÄ gymnasiet. Böckerna analyserades utifrÄn den nya Àmnesplanen i naturkunskap samt ett formulÀr med stödfrÄgor. Resultatet gav att ingen av de analyserade lÀroböckerna uppfyllde Àmnesplanens mÄl och centrala innehÄll pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Den största bristen fanns vad gÀller Àmnesplanens mÄl om att eleverna ska utveckla kunskaper om olika livsstilars konsekvenser för den egna hÀlsan samt folkhÀlsan. Ingen av böckerna berörde detta pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Syftet med min studie Àr att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att anvÀnda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill ocksÄ utforska hur anvÀndandet av ?casemetoden? som inlÀrningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att anvÀnda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden Àr lÀmplig undervisningsform för lÀrare att anvÀnda om lÀrare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det Àr ett roligt och motiverade arbetssÀtt jÀmför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig sjÀlv i den lÀrande processen och lÀr ut konsten att presentera sin Äsikt och ta emot andras.

This is a thesis about an upper secondary  school library and its role as a pedagogkal resour­ce. My purpose has been to find out about the views and experiences of the staff at the school library and twelve teachers at the upper secondary school  conceming the school library as a pedagogical resource. Fourteen  qualitative interviews have been accomplished, twelve  with teachers and the rest with the staff of the school library. All the interviewees seem to think that their school library has an important function as a pedagogical resource and both the librarian and the teachers have given me some examples of occasions when the library has been used as a pedagogkal resource. This school library is mostly used as a complement to other pedagogical resources but for some longer projects with an investigative character it could sometimes be used as the main source according to the answers in these fourteen  interviews..

Syfte: Studiens syfte Ă€r att identifiera faktorer som pĂ„ en gymnasieskola kan frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande. FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur skattar elever i Ă„rskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande?? Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r socialt samspel ses som en förutsĂ€ttning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sĂ€ttet gör att jag tolkar det som att elevers svĂ„righeter uppstĂ„r i mötet med undervisningskon-texten, vilket benĂ€mns som det relationella perspektivet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielÀrare upplever mentorskapet och huruvida mentorskapet har betydelse för elevens lÀrande. För att ta reda pÄ detta utfördes en empirisk studie dÀr vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju gymnasielÀrare. Studien utfördes i en gymnasieskola i Norrbotten under hösten 2009. Resultatet visade att lÀrarna upplevde mentorskapet som nÄgot positivt, men pÄpekade brister i uppdraget. I studien framkom att lÀrarna delade upp mentorskapet i tre huvuddelar: omsorgsarbete, utvecklingssamtal och lÀrande.

DÄ Lpf 94 ersatte Lgy 70 förÀndrades gymnasieskolan genom att alla program blev treÄriga. KÀrnÀmnenas införande innebar att alla utöver karaktÀrsÀmnena lÀste gemensamma Àmnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad Àn tidigare, eftersom kÀrnÀmnena till största delen Àr teoretiska. Tidigare forskning visar att elever pÄ yrkesprogram oftare Àr negativt instÀllda till kÀrnÀmnena. VÄrt syfte i detta arbete har varit att undersöka nÄgra fordonselevers förutsÀttningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag.

Arbetet syftar till att visa hur man med fördel kan integrera ordinlÀrning i hela frÀmmande sprÄkundervisningen. Inte bara som Àndlösa ordlistor som eleverna bör ?banka? in. Till grund för arbetet ligger exempel pÄ övningar som jag har anvÀnt mig av under min praktikperiod i mina klasser pÄ en gymnasieskola i SkÄne. Analysen av genomförandet av olika ordinlÀrningsövningar belyser tvÄ huvudfrÄgor: hur ökar man elevers förstÄelse för att det finns flera sÀtt att lÀra sig ord genom olika övningar? Hur kan eleven anvÀnda sina nyförvÀrvade ordkunskaper och sitt eget ordförrÄd under övningarna? Jag beskriver vÀgen frÄn mötet med övningarna till det egna arbetet eleverna gör med ordinlÀrning, och redogör för nÄgra metodiska redskap som exempelvis repetition, arbete med minnesknep och autentiska texter..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om och i vilken grad eleverna upplever demokrati pÄ en gymnasieskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elevdemokrati. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se om eleverna upplever elevinflytande pÄ sin skola. Av 754 tillfrÄgade elever Àr det 241 (32 %) som har svarat pÄ en webbaserad respondentenkÀt. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att de elever som svarat upplever demokrati i olika grad för olika frÄgor.

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssÀttet infÀrgning. I denna försöker vi Àven kartlÀgga hur man tillÀmpar detta arbetssÀtt pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola, samt hur lÀrare och elever stÀller sig till detta arbetssÀtt. InfÀrgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man pÄ skolorna sÄg ett ökat behov av att integrera kÀrnÀmnen med karaktÀrsÀmnena pÄ de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar pÄ stora brister i kÀrnÀmneskunskaperna hos eleverna pÄ de yrkesförberedande programmen, infÀrgning var ett sÀtt att ge eleverna en ökad förstÄelse för kÀrnÀmnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag dÀr eleverna kan se en helhet i sin utbildning Àr grundlÀggande för ökad förstÄelse..

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lĂ€ra sig mer. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning ville jag se: 1. Vilka faktorer motiverar elever att lĂ€ra sig? 2. Vilka motivationsfaktorer kan pĂ„verkas av lĂ€rare och vilka ligger utanför lĂ€rares pĂ„verkan? Sammanfattningsvis pekar resultaten pĂ„ att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrÄn den undervisning de fÄtt i grundskolan och pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka om skolan har nÄgot samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas pÄ teorier om hur normer, vÀrden och attityder skapas med fokus pÄ heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit pÄverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mÀngd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hÄllbar utveckling pÄ gymnasienivÄ i VÀxjö kommun och vilken instÀllning elever och lÀrare har till ett sÄdant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet Àr en enkÀtundersökning genomförd pÄ en utvald grupp av elever och lÀrare i VÀxjö kommun. Resultatet visar pÄ att undervisning bedrivs men inte i en tillrÀcklig omfattning utifrÄn vad nationella och internationella styrdokument gör gÀllande. Undersökningen visar dock att elever och lÀrare har en överhuvudtaget positiv instÀllning till undervisning om hÄllbar utveckling och miljön som helhet..

Med vÄrt arbete vill vi belysa det pedagogiska tÀnkande och förhÄllningssÀtt som ligger till grund för pedagogens insatser i mötet med elever med ADHD. I arbetet kommer vi dels undersöka hur pedagogerna anpassar miljön för att frÀmja elevernas optimala lÀrande, dels vilka didaktiska val pedagogerna gör samt var pedagogerna söker sin kunskap kring ADHD-problematiken. Som stöd i undersökningen anvÀnder vi oss av utvecklingspsykologiska teorier dÀr Lev Vygotskij och Jerome Bruner menar att kommunikation och stödstrukturer Àr nödvÀndiga för att utveckla tÀnkandet och problemlösning. Val av metoder Àr observationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ en gymnasieskola i södra SkÄne. Slutsatsen av arbetet Àr att miljön, didaktiska val och kunskap Àr centrala begrepp i mötet med elever med ADHD..

Sammandrag: Syftet med min undersökning Àr att pÄ tvÄ gymnasieskolor undersöka nÄgra verksamma svensklÀrares kunskap om och instÀllning till elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Jag vill Àven belysa om svensklÀrarna och skolorna har nÄgon handlingsplan nÀr det gÀller hantering och bemötande av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med tre svensklÀrare och en speciallÀrare frÄn vardera skola. Resultatet visar att svensklÀrarna saknar möjligheter och kunskap för att identifiera dessa elever. Varken skolorna eller svensklÀrarna har nÄgon handlingsplan hur de skall gÄ till vÀga eller bemöta elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi.