I denna studie undersöktes frostkänsligheten hos matärt (Pisum sativum var. sativum), foderärt (Pisum sativum var. arvense) och sojaböna (Glycine max) vid tre olika stadier i plantans tidiga utveckling. Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur kulturerna påverkas av låga temperaturer, och genom detta bidra till en ökad odlingssäkerhet, som i sin tur kan optimera avkastning och kvalitet i fält. Plantorna utsattes för en simulerad frost (-2 ?C, 10 h) i klimatkammare vid tre olika tidiga utvecklingsstadier.

Tidigare undersökningar av tillsatsmedels inverkan på pelletens egenskaper vid fortsatt järnframställning har visat att tillsatsmedlens kemiska sammansättning och förhållandet mellan de olika är av största vikt. Undersökningar har även gjorts på vilka faser som bildas mellan järnmalmen och tillsatsmedlet. Under examensarbetets gång har det undersökts hur och när i processen dessa faser uppkommer. Sintringsförsök med fyra olika pulverblandningar mellan tillsatsmedel och järnmalmsslig har utförts i laboratorieskala vid fem olika fasta temperaturer: 400, 900, 1100, 1200 och 1250°C. Dessa valdes utifrån LKAB:s befintliga kulsinterprocess i Kiruna och med hjälp av en förstudie där alla prover genomgick en TG och DTA analys.

I föreliggande arbete har mätningar och utvärderingar av kvistreaktioner utförts. Mätningar av kvistkrypning har utförts på furubräder och mätningar av kvistsprickor i högtemperaturtorkad gran. En fältstudie innehållande en nulägesanalys och probleminventering följdes av ett antal provtorkningar. Torkningsförloppen filmades med en videokamera för att detektera när under torkningen som kvistarna kröp. Torkningsscheman togs fram med hjälp av ett torkningssimuleringsprogram samt med hjälp av erfarenheter från industrin.

Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

Distribution av temperaturkänsliga livsmedel går ut på att lagra, hantera och transportera varor till så låg kostnad som möjligt med bibehållande av så stor del som möjligt av ursprunglig kvalitet och hållbarhet. För att klara detta krävs att alla aktiviteter sker under temperaturkontrollerade former, vilket benämns kylkedja.Denna rapport behandlar de aktiviteter som sker i flödet från grossist till detaljist, restaurang och storhushåll samt de aktiviteter som dessa aktörer ansvarar för. Målet med rapporten är att redogöra för hur dagens distributionssystem fungerar för kylda och frysta livsmedel i detta flöde, med särskild inriktning på temperaturhållning och hållbarhet. Kontroller, kvalitet, svinn, reklamationer och problem är områden som studerats särskilt.Väldigt få av de intervjuade aktörerna inom livsmedelsbranschen anser att det är något problem med temperaturhållningen. Intervjuer med myndigheter och studier av rapporter och resultat från dessa ger dock en helt annan bild.

I detta exjobb har en testplattform skapats för att kunna testa, utvärdera och jämföra olika pumpstyrningar i torr miljö. Testplattformen består av en simulerad pumpstation till vilken befintliga pumpstyrningar av valfri modell kan kopplas, det vill säga ett Hardware-In-the-Loop-system. De främsta fördelarna med en sådan plattform är flexibilitet, snabb feedback samt möjligheten att återskapa exakt samma förutsättningar för olika pumpstyrningar.Testplattformen har implementerats i LabVIEW på en PC som kommunicerar med pumpstyrningshårdvara via ett I/O-kort för analoga och digitala signaler.Det simulerade systemet konfigureras genom val av bland annat pumpar, pumpsump, inflöde och rörsystem. Utifrån de inmatade värdena och styrsignaler från pumpstyrningen simuleras sedan bland annat systemets flöden, energier och temperaturer. Nivån i sumpen, och övriga insignaler till pumpstyrningen, återkopplas från simuleringen.

Detta arbete har genomförts på Outokumpu i Avesta som tillverkar rostfritt stål med fokus på specialprodukter. I Avesta finns månghundraårig tradition av metallhantering och man har tillverkat rostfritt stål sedan 1920-talet. I stålindustrin är mycket höga temperaturer vanliga, över 1200 grader Celsius förekommer på många ställen. De höga temperaturerna kräver att utrustning isoleras för att skydda omgivningen och minska energiförbrukningen som är en av de största kostnaderna. Detta har sedan lång tid i stor utsträckning skett med tegel och sten av olika slag men i samband med kraftigt stigande energipriser på 1970-talet blev andra lösningar intressanta och oorganiska fibrer började användas i större utsträckning.

SammanfattningI ett kraftvärmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi från röken tillvaratas. På kraftvärmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat på möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda på om och vid vilka förutsättningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att också investera i utrustning för elproduktion vid låggradig värme, för att på så sätt använda energin från rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristående aggregat som kan utvinna el vid låga temperaturer.

Rapporten innehåller inledningsvis en faktadel med allmän information kring temperatursprickor i betong. Här presenteras bl a uppkomsten av fenomenet, vilka typer av sprickor som förekommer och vad ett tvång är. Tanken är att ge läsaren tillräcklig kunskap för att kunna förstå sig på de övriga delarna i rapporten.Resultatet och det huvudsakliga arbetet redovisas i form av tabeller med tillhörande illustrationer där det går att utläsa vilken sprickrisk som förekommer vid flera specifika fall och vilken åtgärd som bör vidtas för att eliminera sprickrisken. Som konstruktör kan du med din egen indata, dvs. dimensioner och temperaturer, följa tabellen och finna resultatet för ditt specifika fall.

SAMMANFATTNING Sedan lång tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen är smärtsam och forskarna letar nu efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera på hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsämnena androstenon och skatol i subkutant fett genom att förändra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för ornelukt där smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett än rena grisar. Även ljus och temperatur har en inverkan på orneluktsämnena. Höga temperaturer och korta ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol.

More often consumers demand instant dry soup that can be prepared with a water temperature below 100o C, which is currently not possible, because the dry soup becomes too thin when using water with a lower temperature. In this study, various kinds of starch studies were made to optimize the starch used in the existing product to make it more viscous at both high and low temperatures. The result was that one of the two starches present in the existing product was retained by change in quantity as it contributed to important flavor parameters. The second was removed and replaced with a starch that made the product more viscous at lower temperatures. To find out if the new product differed from the existing product a viscosity measurement and a sensory paired preference test were made.

Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De är intermediära idisslare och kompenserar sin begränsade förmåga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsäsong med gott om bete tillväxer renarna och återhämtar sig efter den långa perioden av dåligt bete då de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter säsong. Sommartid äter de till stor del kärlväxter, vilka vintertid främst ersätts av lavar.

Bakgrund: Kroppstemperaturen skall mätas under de flesta generella anestesier föratt upptäcka hypotermi och hypertermi. Vid anestesi sjunker kroppstemperaturen.Peroperativ hypotermi har negativa konsekvenser för patienten.Anestesisjuksköterskan ansvarar för att övervaka patientens temperatur underanestesi.Syftet med studien var att utifrån litteraturen evaluera temperaturskillnaderperoperativt vid mätning av kroppstemperaturen på olika mätplatser hos patienten.Metod: Studien är en litteraturstudie med systematisk ansats. Artikelsökningarutfördes i PubMed, Cinahl och Scopus. Temperaturskillnaderna redovisas sommedelvärde, gräns för överensstämmelse ±1,96 SD och 95 % konfidensintervall.Resultat: Efter kvalitetsgranskning inkluderades 23 artiklar. Resultatet är indelat itre kategorier: Temperatur vid bukkirurgi, temperatur vid kardiopulmonell bypasssamt temperatur vid övrig kirurgi.

Kinetiken för nitrering av en järn-kromlegering med en gasblandning av ammoniak och vätgas har studerats vid temperaturer mellan 500°C och 600°C. För ett gasatomiserat pulver (Fe-7%Cr) har inverkan av syrepotential (H2O/ H2) och olika förbehandlingar (förreduktion och förnitrering) studerats med hjälp av en termogravimetrisk metod. Dessutom har laserablering som förbehandlingsmetod för nitrering av solida ytor studerats med hjälp av GD-OES-analys (Glow Discharge Optical Emission Spectrometry). Resultaten har diskuterats och tolkats med avseende på faktorer som kan påverka ytreaktionens hastighet, kärnbildningsförhållanden samt diffusionsvillkor. Syrepotentialen har visats påverka nitreringshastigheten via komplicerade samband mellan syrepotentialens storlek, kvävehalt i materialet och nitreringstemperatur.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.