Sökresultat:
185 Uppsatser om Höga temperaturer - Sida 5 av 13
FÄrens anpassning till vÀrme och kyla
FÄr finns i stora delar av vÀrlden och i helt olika miljöer. För att klara av att leva vÀl under sÄ vitt skilda levnadsförhÄllanden har flera hundra olika raser utvecklats, vilka skiljer sig bland annat vad betrÀffar ull, storlek o fettdeponering. I Sverige ökar produktionen av lamm Äret runt, vilket innebÀr att lamning sker Àven under de kallaste vintermÄnaderna. Detta skulle kunna innebÀra problem dÄ lammen kan ha svÄrt att hÄlla sin kroppstemperatur vilket pÄverkar överlevnaden. Insatser som kan göras för att förbÀttra lammens chanser Àr att utfodra tackan vÀl, klippa tackan nÄgra veckor före lamningen, se till att tackan slickar sitt lamm torrt och försÀkra sig om att lammet har god tillgÄng pÄ mjölk.
Varmluftstorktekniker och -funktioner inom lantbruket
I examensarbetet behandlas Àmnet varmluftstorktekniker som anvÀnds i dagens
moderna lantbruk. Varmluftstorktekniken Àr nÄgot som förÀndras och finjusteras
konstant. Examensarbetet tar upp skillnader mellan olika tekniker och beskriver hur de
fungerar. De tekniker som arbetet fokuserar pÄ Àr de som Àr mest relevanta för norra
Europa. Endast spannmÄlstorkar som torkar spannmÄl i tunna skikt behandlas.
Afrikansk hÀstpest, ett framtida hot i Europa till följd av ett förÀndrat klimat?
Afrikansk hÀstpest Àr en virussjukdom som framför allt drabbar djur ur familjen Equidae, det vill sÀga hÀstdjur. Afrikanskt hÀstpestvirus Àr ett Orbivirus som finns i 9 serotyper. Smittan sprids med blodsugande insekter ur slÀktet Culicoides (svidknott), och frÀmst av arten Culicoides imicola som anses vara huvudvektor. Sjukdomen har den högsta dödligheten pÄ 90 % hos hÀstar och kan hos Äsnor och sebror vara alltifrÄn dödlig till helt symptomfri. Sjukdomen Àr idag endemisk i Afrikas centrala, tropiska omrÄden dÀr sebror anses vara reservoar för viruset.
Modern tillmakning: att vÀrma berg medelst mikrovÄgor:
laborationsförsök
Denna rapport Àr en fortsÀttning pÄ litteraturstudien utförd vÄren 2005 av Per Vedin och Jonas Bjurholt. Idén för att utveckla en metod för brytning av berg med mikrovÄgor som kÀlla för vÀrme och högtrycksvatten för att lossgöra den försvagade bergmassan kommer frÄn Ingemar Marklund som 2003 blev vald till Ärets bergtekniker av Atlas Copco. I denna rapport har försök genomförts i syfte att faststÀlla hur snabbt berg kan vÀrmas med mikrovÄgor och om denna uppvÀrmning förÀndrar hÄllfastheten hos berget. BestrÄlningen av proverna har skett utan kavitet, dvs. proverna har inte inneslutits i nÄgon form av lÄda eller ugn.
Framsta?llning av syntetiska bio-drivmedel fra?n fo?rgasad biomassa : En studie i potentiell va?rmeintegration
Fossila brÀnslen har sedan de upptÀcktes konkurrerat ut biomassa som den huvudsakliga energikÀllan. Framförallt i trafiksektorn har drivmedel som hÀrstammar frÄn fossil olja varit dominerande. FrÀmst pÄ grund av deras fördelar mot biomassan sÄsom tillgÀnglighet, pris, energidensitet och enkelhet att anvÀndas i en förbrÀnningsmotor. Men dessa drivmedel innehÄller kolatomer som inte lÀngre Àr en del av det naturliga kretsloppet och vid förbrÀnning leder detta till nettotillskott av koldioxid till atmosfÀren. UtslÀpp av koldioxid utgör den största antropogena inverkan pÄ den accelererande vÀxthuseffekt vÀrlden upplever vilket kommer att medföra förödande klimatÀndringar.
MiljöpÄverkan frÄn olika behandlingsmetoder av trÀ : En översiktlig och helhetsbildande jÀmförelse mellan olika produkter
Denna rapport har utförts Ät Lokalförvaltningen Göteborg i samarbete med Miljöbron. Lokalförvaltningen förvaltar, anpassar och bygger lokaler och boenden Ät Göteborgs Stads verksamheter. De Àr en av Sveriges största förvaltare av offentliga lokaler. Miljöbron Àr en ideell organisation som bland annat koordinerar examensarbeten.Material utomhus utsÀtts för stora pÄfrestningar, sÄsom fukt och extrema temperaturer. Att trÀ som utsÀtts för dessa förhÄllanden bryts ner och angrips av organismer Àr inget nytt. Ett materials förmÄga att motstÄ dessa nedbrytningar kallas för bestÀndighet, det har sÄledes lÀnge sökts efter ett bestÀndigt virke.
Industriella kyl och vÀrmesystem : Fallstudie pÄ Sandvik Coromant
Denna uppsats tar upp energianvÀndningen för kyla och vÀrme inom industri. En fallstudie har gjorts pÄ Sandvik AB:s industriomrÄde i Sandviken dÀr en fastighet besörjs med sorptionskyla frÄn ett luftbehandlingsaggregat för att fÄ ett inneklimat med rÀtt temperatur och luftfuktighet. I fastigheten tillverkas verktyg till bland annat borrning, frÀsning och svarvning. Vid denna tillverkning sÄ krÀvs det kyla till maskiner och oljerening, denna kyla levereras av kylmaskiner.  Sorptionsprocessen innebÀr ett vÀrmebehov under sommaren.
KartlÀggning av inomhusklimat pÄ förskolor i VÀxjö
Inomhusklimatet i skolor runt om i Sverige har debatterats livligt den sista tiden. Reportage visar att mÄnga skolor och förskolor har allvarliga brister med luftkvalitet och nedskrÀpning. Vöfab, som Àr ett förvaltningsföretag för VÀxjö kommun, vill utreda situationen pÄ deras förskolor. Med hjÀlp av enkÀter som lÀmnas ut till personal pÄ 13 utvalda förskolor ska detta examensarbete hjÀlpa till att fÄ en överblick över personalens Äsikter och kunna hitta möjliga problem med förskolornas inomhusklimat.Detta examensarbete har i huvudsak riktat in sig pÄ inomhusklimatets temperatur, buller och luftkvalitet. Men Àven andra faktorer sÄ som belysningens inverkan har undersökts.
FjÀrrvÀrme som möjlighet till reservdrift av elproduktion
Rapporten Àr en utvÀrdering av möjligheten att generera elektrisk energi frÄn fjÀrrvÀrme med Seebeck-effekten och görs pÄ uppdrag av SkellefteÄ Kraft. Kursen Àr examensarbete för högskoleingenjörsexamen i Elkraftteknik, 5EL210 vid institutionen tillÀmpad fysik och elektronik pÄ UmeÄ Universitet under vÄrterminen 2014.En termoelektrisk generator fungerar enligt Seebeck-effekten och genererar en elektrisk spÀnning som Àr linjÀr mot temperaturskillnaden mellan sina tvÄ metallytor. För att fÄ en temperaturskillnad sÄ krÀvs ett kylmedium vilket skapar ett vÀrmeflöde frÄn den varma energikÀllan till kylmediumet. Utan kylmediumet sÄ kommer temperaturerna gÄ mot samma vÀrde. Ett kylmedium kan till exempel vara snö, markgrunden eller vattenradiatorer.
Klimatanpassning av mjukpappersfabrik
Denna rapport Àr en dokumentation av ett examensarbete vid Karlstads universitet vÄren 2006. Arbetets storlek Àr 20 poÀng varav 5 poÀng utgörs av en litteraturstudie.Examensarbetet har gjorts i samarbete med Pöyry. Uppdragsbeskrivningen var att klimatanpassa en mjukpappersfabrik i ökenlandskap. BÄde för att tillgodose befintliga energibehov och om möjligt minska dem.Fabriken har ett behov av produktionsÄnga. Solen kan anvÀndas för att producera Änga.
Smart förpackning för transport av temperaturkÀnsliga produkter
Vid transport av temperaturkÀnsliga produkter krÀvs en förpackning som klarar av att hÄlla temperaturen inom ett visst intervall sÄ att innehÄllet inte skadas. Omgivningstemperaturen kan variera mycket under en transport och det Àr viktigt att förpackning kan kyla passivt utan att pÄverkas för mycket av omgivningen. Ett typiskt anvÀndningsomrÄde för denna typ av förpackningar Àr inom sjukvÄrd för transport av lÀkemedel, organ och andra biologiska produkter.Problemet som denna rapport behandlar Àr att ta fram en sÄdan förpackning för hingstsperma som skulle kunna skickas med posten. Sperman behövde först kylas ned frÄn rumstemperatur till 5°C under tio timmar innan den skulle hÄllas vid denna temperatur i ytterligare 24 timmar. För att lösa detta anvÀndes en kombination av isolering och fasomvandlingsmaterial vars egenskap att lagra energi gör att en konstant temperatur kan hÄllas under en lÀngre tid.
Mineral i jordens inre : Hur kristallstrukturer förÀndras med tryck
Jordens innandöme Ă€r uppdelat i flera olika delar, vilket beror pĂ„ gravitationen och kemisk differentiering. Skillnaden i tryck, temperatur och kemi mellan jordens skorpa, mantel och kĂ€rna Ă€r en förklaring till varför mineral Ă€ndrar karaktĂ€r lĂ€ngre ner i jorden. Djupare ner i jorden ökar trycket, men ocksĂ„ temperaturen. Ăkat tryck gör att atomerna packas tĂ€tare, medan ökad temperatur Ă„ andra sidan gör att mineralen expanderar. Detta Ă€r en av anledningarna till varför det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att bestĂ€mma stabilitetsomrĂ„den för mineral, det vill sĂ€ga vid vilka tryck och temperaturer de Ă€r stabila.
Energiförbrukning och utslÀpp av koldioxid vid byggande av vÀg
MarkförstÀrkning i ett vÀgbygge kan göras pÄ olika sÀtt. I detta examensarbete jÀmför vi tvÄ av dessa metoder, nÀmligen massutskiftningsmetoden och anvÀndning av kalkcementpelare ur energi- och miljösynpunkt. För att jÀmföra dessa tvÄ metoder togs fram ett excelbaserat rÀkneverktyg dÀr resultatet av energiförbrukningen fÄs i kWh och koldioxidemissioner i ton CO2. Denna jÀmförelse gjordes för ett specifikt vÀgprojekt som anvÀnde massutskiftningsmetoden för vÀgunderbyggnaden. Det som ingick i berÀkningen var schaktning, fyllning, krossning, sprÀngning, transporter och kalkcementpelare.
Konvektorsdimensionering för kallrasmotverkning : En metod för att motverka kallras för stora fönster
Denna rapport visar hÀrledning och tillÀmpning av en ny metod som skall anvÀndas för att dimensionera konvektorer. Dessa konvektorer dimensioneras enbart för att motverka kallraset lÀngs stora fönster. Detta skall uppnÄs genom den naturliga konvektionen som luften gÄr igenom, vilket i sin tur Àr orsakad av en konvektor placerad under ett fönster. I dagens samhÀlle sker konvektorsdimensionering enbart för att ersÀtta transmission och ventilationsförluster, ingen hÀnsyn tas till kallras. Tidigare arbeten kring luftströmmingar, flÀnsar, naturlig konvektion och Nusselts berÀkningar har studerats.
Undersökning av komfortegenskaper via simulering hos Ecoclimes komforttak
Kontorslokaler nyttjas generellt cirka 2500 av Ärets 8760 timmar. Ett vanligt problem med kontorslokaler Àr det termiska klimatet, antingen Àr det för varmt, för kallt, eller sÄ drar det. Höga temperaturer, över ca 26°C, bidrar till trötthet, nedsatt koncentration och gör att luften kÀnns mindre frÀsch. Stora variationen av lasten mellan dag och nattetid kan ocksÄ resultera i att lokalerna överventileras under nattetid och underventileras under dagtid.Syftet med examensarbetet var att undersöka och jÀmföra Ecoclimes komforttaks lösning med andra olika vÀrme och kylsystem i kontorslokaler. Att undersöka vilka eventuella fördelar Ecoclimes komforttak har gÀllande komfort, kyla, ventilation och ur energisynpunkt.