Sök:

Sökresultat:

1285 Uppsatser om Hög konkurrens, - Sida 51 av 86

Hur hanteras klagomÄl inom hotellkedjan Scandic?

Att behÄlla sina befintliga kunder blir allt viktigare för företag i ett klimat med hÄrdnande konkurrens. Att vÀrva nya kunder har visat sig vara mer kostsamt Àn att behÄlla de som redan Àr lojala, varför det gÀller att vÄrda sina kunder pÄ bÀsta sÀtt. Undersökningar visar att missnöjda kunder till stor del vÀljer att inte klaga och istÀllet lÀmna företaget som kund. DÀrför Àr det viktigt att bemöta och företaget har chans att göra kunden nöjd och stanna kvar som kund, Àr klagomÄlet en utmÀrkt möjlighet till information om saker som behöver förbÀttras. KlagomÄlet kan ses som ett symptom pÄ nÄgot som av kunden upplevs som fel och som behöver undersökas av företaget.

Arkaden ? en studie av Zaras etablering i affÀrshuset

Fastighetsbranschen i Göteborgs innerstad prÀglas av hÄrd konkurrens.En svÄrighet i branschen Àr att hitta bra lÀgen och rÀtt hyresgÀster. VarnÄgonstans fastighetsbolagens lokaler Àr placerade har en direktkoppling till hur attraktivt företaget blir. Det Àr viktigt attfastighetsbolagens och hyresgÀsterna strategier stÀmmer överens medvarandra.Fastighetsbolaget som hyr ut lokaler mÄste vara nöjda medverksamheten som kommer att drivas i deras utrymmen. För ettfastighetsbolag Àr det viktigt med rÀtt hyresgÀster dÄ de kan höjaföretagets profil eller image.AP Fastigheter AB har under en lÄng tid arbetat med att utveckla enlösning för att kunna ta in butiken Zara i sitt affÀrshus Arkaden. Zarahar varit ett krÀvande projekt dÄ de ansvariga för butiken lÀnge letatefter ett sÄ bra butikslÀge som möjligt.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ hur etableringen avbutiken Zara kommer att pÄverka affÀrshuset Arkaden och dessvarumÀrke, samt vad de övriga butikerna och konsumenterna tycker.De metoder som vi har anvÀnt oss av för att besvara vÄra frÄgor ÀrpÄstana intervjuer med konsumenterna samt djupintervjuer medbutikscheferna.Uppsatsens teoretiska kapitel behandlar de för uppsatsen viktigasteomrÄdena, nÀmligen kommunikation, positionering, varumÀrken ochkonsumentbeteende.Efter att ha sammanstÀllt den kvalitativa och kvantitativaundersökningen presenterade vi resultaten och analyserade sedan detmed hjÀlp av teorin.VÄr studie visade att Zara haft en positiv inverkan pÄ ArkadensvarumÀrke.

Att ÄteruppstÄ i rÄdande upplevelseekonomi : En studie av Grand Hotel i GÀvle

Syfte: Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur ett nytt företag kan pÄbörja sin marknadsföring i sociala medier samt bidra till innovationsspridning. Sociala medier Àr nÄgot som pÄ senare tid har vÀxt kraftigt och potentialen för företags marknadsföring Àr stora.Metod: VÄr studie utgÄr frÄn en abduktiv kvalitativ metod. Empiriska data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer som sedan har analyserats.Resultat och slutsats: Hotellindustrin i GÀvle upplever idag en hÄrd konkurrens. Flera hotell konkurrerar om samma antal kunder som tidigare. Detta stÀller stora krav pÄ att hotellen skapar en unik upplevelse som fÄr kunder att Äterkomma.

  ?GLOBALISERINGENS INVERKAN PÅ NATIONALSTATEN? :   En kvalitativ studie om nationalstatens stĂ€llning under globaliseringens era

Den hÀr uppsatsen syfte Àr att Àr att ta reda pÄ vilka funktioner som nationalstaten har fÄtt under globaliseringens era. Ett delsyfte blir ocksÄ att studera hur nationalstaten tar hand om de utmaningar som globaliseringen har fört med sig. Detta görs med hjÀlp av en kvalitativ textanalys, som utgÄr frÄn sekundÀrdata. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur Sveriges regering har agerat nÀr det gÀller direktiven frÄn EU:s kommission, som har en överordnad stÀllning nÀr det gÀller den nationella lagstiftningen. Det gÀller sÀrskilt visstidsdirektivet frÄn 1999, som Sverige inte har genomfört helt och hÄllet.

Vad pÄverkar mognadsgraden inför en implementering av SMED

Till följd av globalisering och en vÀxande konkurrens stÀlls det i dag allt större krav pÄ organisationer. För att möta den hÄrdnande konkurrensen Àr det vanligt att företag implementerar olika kvalitetsprogram. Dessa förÀndringar ses som nödvÀndiga ÄtgÀrder för att kunna bibehÄlla marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Genom att införa Lean-verktyg och arbeta med stÀndiga förbÀttringar minskar riskerna för att produktionen lÀggs ned eller flyttas till lÄgkostnadslÀnder.Som examensarbete har författarna valt att studera ett av dessa Lean-verktyg som anvÀnds för stÀlltidsreducering. Verktyget benÀmns SMED och stÄr för ?Single Minute Exchange of Die? vilket syftar till att öka maskintillgÀngligheten genom effektivare verktygsbyte mellan olika produkter.

Kritiska hÀndelser i inköpsprocessen ? en studie av de faktorer som skapar konsumentvÀrde

Dagens konsumenter har mÄnga valmöjligheter vilket leder till ökad konkurrens mellan företagen pÄ marknaden. Ett effektivt sÀtt för ett företag att minska konkurrensen Àr att försöka skilja sig frÄn mÀngden genom profilering. Företaget behöver dÄ ha en nisch samt en kÀnnedom av den mÄlgrupp som de inriktar sig pÄ för att pÄ sÄ sÀtt veta vad mÄlgruppen efterfrÄgar. Det krÀvs Àven för företaget att erbjuda rÀtt varor, i rÀtt kvalitet, med rÀtt pris och leverera dem i rÀtt tid. De ovannÀmnda faktorerna skapar tillsammans konsumentvÀrde vilket Àr det slutgiltiga mÄlet. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka, beskriva och analysera de kritiska hÀndelserna i inköpsprocessen, för att ta reda pÄ vilka faktorer som skapar konsumentvÀrde utifrÄn ett inköpsperspektiv samt ett marknadsperspektiv.

Reducering av kapitalbindning i mellanlager hos Plannja AB:
genom optimering av lagerstyrning

Plannja AB i LuleÄ Àr Skandinaviens ledande byggplÄttillverkare och producerar i huvudsak produkter i tunnplÄt. Till följd av ökad global konkurrens genomfördes en omorganisation i koncernen, vilken ledde till att företaget numera agerar som bÄde tillverkare och grossist. Höga krav pÄ kundanpassningar har medfört att företagets mellanlager av mÄlade band successivt har ökat till oönskade nivÄer vilket innebÀr hög kapitalbindning. Syftet med detta examensarbete Àr att föreslÄ arbetsmetoder med vilka Plannja kan reducera denna kapitalbindning genom förbÀttrad produktionsstyrning. Implementeringen av dessa arbetsmetoder skall kunna ske utan att stora investeringar krÀvs.

CellulÀr automat simulerar utbredning av Taraxacum

I detta arbete undersöks vilken grad av inomartskonkurrens som ger upphov till ett observerat utbredningsmönster av maskrosor (Taraxacum sect. Ruderalia). Maskrosor har bÄde fröspridning och vegetativ förökning. Studien hypotiserar att utbredningen kan beskrivas utifrÄn enkla regler för spridning och konkurrens. Dessa anvÀnds i simuleringar med en binÀr cellulÀr automat dÀr utveckling sker i deterministiska tidssteg.

FörÀndrade konkurrensstrategier vid branschutvidgning : En jÀmförande undersökning av tre hotell i Stockholms innerstad

People in Sweden and in Europe have been traveling a lot more lately. Because of the economic boom that has been in a lot of countries people do have more money to spend. Sweden and especially Stockholm has lately become a very popular destination. Also big congresses and business meetings like to choose Stockholm for their meetings. The capital as it looks today does not have the capacity to let all those people stay at the hotels at the same time.

FörÀndrade konkurrensstrategier vid branschutvidgning : En jÀmförande undersökning av tre hotell i Stockholms innerstad

People in Sweden and in Europe have been traveling a lot more lately. Because of the economic boom that has been in a lot of countries people do have more money to spend. Sweden and especially Stockholm has lately become a very popular destination. Also big congresses and business meetings like to choose Stockholm for their meetings. The capital as it looks today does not have the capacity to let all those people stay at the hotels at the same time.

Bevarande av nutida kulturarv : En fallstudie av Hasse & Tage-museet i Tomelilla

AbstractKultursektorn omsatte endast cirka fem procent av Sveriges totala turistnÀring Är 2006. Dettyder pÄ en smal skara besökare samt att det finns en stor konkurrens mot andra sektorerinom turistnÀringen. Samtidigt Àr denna siffra nÄgot missvisande vad gÀller besökarantal dÄmÄnga kulturarv Àr gratis att besöka.Utefter detta har jag utgÄtt efter en induktiv arbetsmetod dÀr jag har valt att studera ettspecifikt ting, i detta fall Hasse & Tage-museet, för att dÀrefter komma fram till en slutsatssom kanske Àven kan gÀlla i allmÀnhet för andra kulturarv. Jag har kommit fram till minaslutsatser genom intervjuer och kvalitativa enkÀter för att dÀrefter bearbeta det insamladematerialet tillsammans med de bakgrundsfakta jag har anvÀnt mig av.Syftet med undersökningen var att undersöka om Hasse & Tage-museet med verksamhet kanbetraktas som ett kulturarv och (i sÄ fall) hur kan museet arbeta för att leva vidare och förakulturarvet vidare till framtida generationer. Uppsatsen syftar Àven till att nÄgot belysamuseets lokalisering till Tomelilla och dess roll för turismen i Tomelilla.Resultatet visade att Hasse & Tage-museet definitivt Àr ett kulturarv dÄ deras verk harpÄverkat generationer av svenskar och Àr betydelsefullt för sÄ mÄnga Àn idag.

Marknadskommunikation i offentlig sektor : En studie i kommunalt marknadsföringsarbete

Problem: PÄ 1990-talet började man att anvÀnda nya sÀtt att organisera och styra kommunala verksamheter pÄ. Dessa nya lösningar bygger pÄ marknadsidéer och förebilderna Àr hÀmtade frÄn den privata företagsvÀrlden. Det Àr idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet Àr företagisering. Konkurrens och kunder har dÀrmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhÀlle har marknadsföring en nyckelroll.

Budget som styrverktyg i traditionella tillverkningsföretag: en kvalitativ studie pÄ LKAB, SSAB och Alimak AB

De flesta företag möter idag en ökad konkurrens samtidigt som minskade resurser stÀller hÄrdare ekonomiska krav. För tillverkande företag har det ocksÄ skett stora förÀndringar i omgivningen och en mÀngd faktorer pÄverkar företagets möjligheter till framgÄng. MÄnga tillverkningsföretag har dÀrför börjat söka nya sÀtt att styra verksamheten. Kritiker hÀvdar att budgeten ofta motverkar en anpassning till dessa förÀndringar. Syftet med denna uppsats var att förklara hur anvÀndandet av budget som styrverktyg fungerar i stora traditionella tillverkningsföretag, identifiera motiv till varför man anvÀnder budget eller frÄngÄtt det samt vilka faktorer som avgör om en budget Àr ett lÀmpligt sÀtt att styra verksamheten.

Drivkraftens diskursiva strategier : Om makt och möjligheter i entreprenörskap

Bakgrunden till denna studie Àr den massiva samhÀllssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. ForskningsfÀltet visar dock pÄ en problematik som hÀrleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstÄnd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebÀr. Den dominerande tendensen att fokusera pÄ den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter fÄr numera konkurrens och idag efterfrÄgas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien Àr att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förstÄelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhÀllet ger mÀnniskor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och dÀrmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhÄllningssÀtt. PÄ grund av detta sÄ valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer.

ÅngbĂ„tstrafiken pĂ„ LuleĂ€lv: LuleĂ€lvens sista epok som betydande farled och en jĂ€mförelse med Ă„ngbĂ„tstrafiken pĂ„ ÅngermanĂ€lven

Uppsatsen behandlar Ă„ngbĂ„tstrafikens historia pĂ„ LuleĂ€lven, vilken spĂ€nner över en tidsrymd pĂ„ ca 60 Ă„r frĂ„n 1860-talet till tidigt 1920-tal. Syftet Ă€r att beskriva och utreda Ă„ngbĂ„tstrafiken, samt vad som fanns före respektive efter. Det teoretiska resonemanget diskuterar kring vilka förutsĂ€ttningar som Ă€r nödvĂ€ndiga för att ett teknikskifte ska kunna ske inom en viss del av transportvĂ€sendet. ÅngbĂ„tstrafiken kom igĂ„ng pĂ„ riktigt nĂ€r The Gellivara Company vid mitten av 1860-talet skulle bygga kanaler förbi de tvĂ„ stora forsar som fanns pĂ„ LuleĂ€lven och behövde alternativ till de existerande transportalternativen. De tidigare transportalternativen var sommarlandvĂ€gar i jĂ€mförelsevis dĂ„ligt skick och Ă€lvbĂ„tar, vilka framfördes med roddkraft.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->