Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur en psykoterapeuts vardag ser ut och vilka pÄfrestningar arbetet innebÀr. FrÄgestÀllningarna var: Hur upplever psykoterapeuter sitt arbete? Vilka svÄrigheter, pÄfrestningar och farhÄgor upplever de och hur hanteras dessa? För att undersöka detta genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex psykoterapeuter. Resultaten visade att arbetet kunde upplevas som tungt och ansvarsfullt, men Àven som fritt och givande. Trots nackdelarna var informanterna, generellt sett, mycket positiva till sitt arbete..

Stress bland ungdomar Àr nÄgot som gÄr allt lÀngre ner i Äldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och mÄnga ungdomar Àr rÀdda att inte rÀcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien Àr att undersöka vad som stressar ungdomar pÄ det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhÄllande till stressen. Studien bygger pÄ ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, dÀribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist anstrÀngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever pÄ det naturvetenskapliga programmet i LuleÄ.

Entreprenöriell self-efficacy Ă€r en viktig faktor inom entreprenörskap som kan antas ha ett samband med stress. Den aktuella studien syftade till att undersöka sambandet mellan prediktorerna rollstress (role ambiguity, role conflict och role overload), generell stressupplevelse, Ă„lder, stöd frĂ„n omgivningen och kön samt den beroende variabeln entreprenöriell self-efficacy. Även könsskillnader undersöktes. Fyrtiotre nyblivna företagare besvarade enkĂ€terna som skickades ut via e-post. Multipel regressionsanalys visade att Ă„lder, kön, role ambiguity och generell stressupplevelse kunde predicera entreprenöriell self-efficacy.

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att undersöka om elever upplever stress i samband med sina studier. Vi Àr Àven intresserade av att se om avslappningsövningar pÄ skoltid kan sÀnka upplevd stress. Undersökningen kommer Àven att genomföras sÄ att data kan analyseras ur ett genusperspektiv. Detta syfte har undersökts utifrÄn dessa frÄgestÀllningar:Hur ser stressnivÄerna ut för denna population jÀmfört med nationella nivÄer?Vilken effekt har avslappningsövningar pÄ elevernas upplevda stressnivÄer?Hur skiljer sig resultaten mellan flickor och pojkar? Metod Studien har genomförts som en kvantitativ undersökning, en kombinerad tvÀrsnitt- och kvasiexperimentell studie, dÀr insamlingen av data skett genom tvÄ stycken enkÀtundersökningar i tre klasser samt ett kvasiexperiment i tvÄ av dessa.

Background: Moral distress is an increasing concern among nurses in their workplace. Previous research has suggested that moral distress is associated with ethical climate and job dissatisfaction. Economic restraints in the organization have led to loss of nurses from the workplace. Aim: To examine nurses experience of moral distress and their causes. Method: The study was a literature review. Twelve articles were used in the study.

Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva utmattningssyndrom ur ett kvalitativt perspektiv. Vi visar hur den vetenskapliga forskningen ser pÄ utmattningssyndrom idag. Vi vill ge en bild av bÄde medicinskt vedertagna, men ocksÄ mer folkligt förankrade sÀtt att förebygga utmattningssyndrom. Det primÀra syftet Àr att ge en bild av hur de faktiska personerna upplevelsemÀssigt beskriver sig. FrÄgestÀllningar1.

Syftet med detta arbete var att pÄ ett tydligt sÀtt beskriva respondenternas upplevelse av anstÀllningsotrygghet för ca 7 Är sedan. Hur detta har pÄverkat deras hantering och upplevelse av liknande hÀndelser i efterhand. Förteorierna som vi anvÀnde i vÄr bakgrund var bland annat det faktum att mÄnga mÀnniskors anstÀllningar har blivit osÀkra och förÀnderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vÄr fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och kÀnslan av sammanhang.

Stress i arbetslivet har blivit ett allt mer aktuellt Àmne genom dess pÄverkan i dagens samhÀlle. Forskningen visar att en stor del av stressen i vardagen uppstÄr i samband med avlönat arbete. Arbetstagare i positionen som mellanchef i offentliga organisationer bÀr pÄ en viktig roll för att hantera krav mellan ledningen och de anstÀllda. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka faktorer som pÄverkar stressupplevelsen hos mellanchefer i offentligt verksamhet. I undersökningen har vi anvÀnt oss av Karaseks krav-och kontrollmodell, det sociala stödet i arbetet, tillgÀnglighet samt stress som teoretiskt ram.

Numerous dogs are stressed during a stay at a veterinary clinic. Stress has an impact physically as well as mentally, and may influence animal care. There are different ways to prevent and handle animal stress. Dog Appeasing Pheromones (DAP) is sometimes used to reduce stress. The aim of this study was to investigate the potential need for stressreducers, explore the use of DAP and evaluate pheromonatherapy for dogs as a potential stressreducer within veterinary health care.

Syftet med studien Àr att göra en kartlÀggning över hur svenska skÄdespelares fysiska och psykiska hÀlsostatus ser ut hösten 2009. De omrÄden som undersöks Àr depression, Ängest, sömn, stress, arbetslöshet och hÀlsopÄverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvÀndning. En lÀnk till en webbenkÀt med frÄgor frÄn Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skÄdespelaravdelning. 533 deltagare svarade pÄ de inledande frÄgorna och 425 deltagare slutförde hela enkÀten.Resultaten visar pÄ förekomst av depression och Ängest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvÀr, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat sjÀlvförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.

Att lÀraryrket rankas som ett högriskyrke nÀr det kommer till stress, Àr idag inte nÄgon nyhet och ett flertal studier finns som bekrÀftar detta. Vad som dÀremot saknas och som fordrar mer uppmÀrksamhet, Àr forskning pÄ vad som bidrar till lÀrares hÀlsa. Följande studie Àr en beskrivning av vad lÀrare sjÀlva upplever bidrar till arbetsrelaterad stress och vilka hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder de efterfrÄgar för att stÀvja denna och öka det egna vÀlbefinnandet. Data insamlades genom enskilda intervjuer med sex lÀrare pÄ grund och gymnasieskolan och analyserades tematiskt genom insortering under kategorier. Resultatet visar att en bÀttre belastningsbalans och mer arbetsresurser i form av adekvat uppskattning, ledning, bildning och stöd, upplevs som centralt för hÀlsa och vÀlbefinnande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sÄngerskors egna upplevelser av sÄngens effekter bÄde fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad djupintervju och en enkÀt med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar pÄ den huvudsakliga frÄgan om aktiviteten sÄng kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda pÄ om det upplevdes ha en avslappnande och vÀlgörande effekt och i sÄ fall varför.Tidigare forskning har visat ett samband mellan sÄng och ökat vÀlbefinnande. Det har varit tydligt att sÄng kan ha en positiv verkan pÄ den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet Àr flera och dÀrför kan man mest se vad totaleffekten av sÄng Àr.Uppsatens teoretiska bakgrund bestÄr av litteraturstudier som behandlar frÄgan vad stress Àr och dess effekter pÄ kroppen, likasÄ vad som hÀnder i kroppen vid sÄng. Jag har bÄde valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, dÄ jag tror att bÄda kan belysa frÄgorna i min undersökning.Resultatet visar att sÄngen hade en positiv effekt sÄvÀl psykologiskt som fysiologiskt pÄ intervjupersonerna.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

The purpose of this study was to examine and illustrate whether employed social workers, working with supplementary benefits at a social service office, felt stressed. If so was the case, we wanted to investigate if this stress that they felt had any effect on their clients. This study was based on eight qualitative interviews, of which four was with social workers and four was with clients. For a better understanding of our results we used Karasek & Theorells demand-control-support model.The study reveals that the social workers do feel stressed, but they only do so in periods. They declare that they would like to have more time for their work assignments, the meetings with the clients in particulate.

Psykosocial ohÀlsa Àr en av de största orsakerna till sjukfrÄnvaro bland tjÀnstemÀn. FÄ studier syftar till att undersöka förebyggande aktiviteter för stress pÄ organisationsnivÄ. Europeiska arbetsmiljöbyrÄn, EU-OSHA, erbjuder rÄd för att pÄ företag förebygga stress. Syftet med detta examensarbete var att beskriva hur tjÀnstemÀn upplevde EU-OSHA:s rÄd för organisatoriska stressförebyggande insatser. Undersökningen sökte svar pÄ om rÄden upplevdes genomförbara, om det fanns hinder som försvÄrade genomförandet och vilka förutsÀttningar som krÀvdes.