FrÄgan om socialsekreterares arbetssituation Àr en frÄga som Àr aktuell. PÄ mÄnga hÄll kÀnner sig socialsekreterare utsatta och pressade, dÄ deras arbetsbörda Àr alltför hög i förhÄllande till de redskap och resurser de har att tillgÄ. Arbetsbördan ökar dÄ personalomsÀttningen Àr hög och man tvingas tÀcka upp för andras tjÀnster, nÄgot som har lett till en stor debatt i samhÀllet och Àven demonstrationer. Det Àr utifrÄn denna bakgrund som författarna bestÀmde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det Àr i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrÀnda.

The aim of this study is to through six interviews, with six experienced, social workers?, in three cities, understand how the child?s position in the Swedish child protective services? enquiries has change, and the factors behind it. The aim is also to compare if the social workers? view of the child?s position in the enquire has change accordingly to Socialstyrelsens intentions of BBIC. The theoretical approaches that was used is the new institutionalism, the Shier?s pathways to participation and the term discretion.

Stress och otillrÀcklighet upplevs av allt fler yrkesverksamma inom vÄrd och omsorg idag. LÄng tids stress ökar risken för en rad olika besvÀr och sjukdomstillstÄnd och dÀrmed ocksÄ risken för lÄngvariga sjukskrivningar. Sjuksköterskeyrket som profession innebÀr mÄnga olika potentiella stressfaktorer pÄ arbetsplatsen dÄ det Àr ett yrke som efterfrÄgar hög kompetens, samarbete i mÄnga olika situationer, stÀndig tillgÀnglighet och emotionellt engagemang. I ICN:s etiska kod anges att ?Sjuksköterskan sköter sin hÀlsa sÄ att förmÄgan att ge vÄrd inte Àventyras?.

Introduction:A good work environment and good resources among district nurses? and general nurses? are important in the provision of good nursing care. For patient security it is also very important that resources and time are used in an appropriate way. A lot of time is spent on non-core activity, for example administration takes more and more time, which can result in feelings of stress.Aim:The aim was to describe how district nurses? and nurses? in primary care perceived their work environment, how their worktime content was distributed and if there was some connection between perceived work environment and the distribution of work time.Methods:A mapping of the content of the work was made in two parts.

Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll sÄg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. DÄ de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju dÀrvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur Àr upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjÀlp och information frÄn kriminalvÄrden vidfrigivningen, (3) vilka förvÀntningar finns frÄn omgivningen och frÄn individen sjÀlv och (4)vilka krav finns frÄn omgivningen och frÄn individen sjÀlv, för att i sÄ stor utstrÀckning sommöjligt kunna tolka och sÀtta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fÀngelsestraff, sluten ungdomsvÄrd, fotboja eller samhÀllstjÀnst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten frÄn sig sjÀlva och intemycket frÄn kriminalvÄrden. Stöd frÄn andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner..

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Inom sjuksköterskeprofessionen Àr döden en oundviklig företeelse och omhÀndertagandet av patienter i det palliativa skedet Àr en del av yrket. Döden vÀcker ocksÄ starka kÀnslor som kan vara svÄra för sjuksköterskan att hantera, vilket kan resultera i emotionell stress. Att vÄrda barn i livets slutskede medför att sjuksköterskan stÀlls inför flera emotionella utmaningar, vilket leder till att denne mÄste finna strategier för att hantera de uppkomna kÀnslorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera kÀnslomÀssig stress vid omvÄrdad av svÄrt sjuka barn i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturöversikt av tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet Àr vÀldigt sjÀlvstÀndigt och mÄngsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska pÄfrestningar och blir utbrÀnda. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och vÀlbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns behov av omvÄrdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Strukturomvandlingen till dagens tjÀnsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnÄ en bÀttre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan ocksÄ vara en risk som leder till ökad stress dÄ förhÄllandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som grÀnslöst.Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjÀnstemÀn i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmÀssigt, samt om möjligheten att sjÀlv bestÀmma nÀr och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bÀttre balans mellan arbete och övrigt liv.Resultatet bygger pÄ data frÄn en arbetsmiljöenkÀt inom ramen för ett treÄrigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, dÀr grÀnsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhÄllande till stress och hÀlsa var i fokus (AFA FörsÀkring 2015). EnkÀten besvarades av 1918 tjÀnstemÀn. Variablerna som anvÀndes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer.Data analyserades med multipel linjÀr regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade pÄ upplevd stress.

Psykiskt vÀlbefinnande pÄ arbetsplats kan kÀnnetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anstÀllda och en arbetsgivare som förebygger hÀlsa ochsÀkerhet genom att vidtar nödvÀndiga ÄtgÀrder. Brist pÄ socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress Àr nÄgra faktorer som kan leda till psykisk ohÀlsa pÄ enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anstÀlldas psykiska vÀlbefinnande pÄarbetsplatser med fokus pÄ gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande ÄtgÀrder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras pÄ enenkÀtstudie med 97 deltagare i olika Äldrar. UtifrÄn enkÀterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhÄllande till psykiskt vÀlbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande ÄtgÀrden kring psykisk ohÀlsainom varje yrkeskategori.

Earlier psychological research on stress and its complex of problems has identified several factors which have shown a relation with the occurrence of a poorer mental ill-health. In this study some of these factors have been examined in 69 police officers from Stockholm, Lund and Helsingborg. In the study, police officers with high and low self reported ill-health were compared considering trait anxiety, alexithymia and posttraumatic stress symptoms.The results showed that police officers with poorer mental ill health had a significant higher degree of trait anxiety, the dimension of alexithymia difficulty identifying feelings and the PTSD-dimension avoidance and hyperarousal. The results also showed several positive relations among the variables that divided the groups. On account of the last-mentioned the results will above all be discussed in an integrating perspective..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare upplever sin situation i skolan, och om situationen förÀndrats de senaste 10 Ären. DÄ flertalet tidigare studier om lÀrare Àr kvantitativa sÄ genomfördes denna undersökning kvalitativt med öppna enkÀter dÀr 11 lÀrare deltog. Dessa lÀrare var alla verksamma pÄ samma grundskola. Resultatet visade att 10 av lÀrarna upplevde stress och tidsbrist i sitt arbete och mÄnga ansÄg att en stor del av detta berodde pÄ ökad dokumentation och pappersarbete. MÄnga upplevde stress över att inte hinna med eleverna i den utstrÀckning de skulle önska.

Syftet med detta arbete var att pÄ ett tydligt sÀtt beskriva respondenternas upplevelse av anstÀllningsotrygghet för ca 7 Är sedan. Hur detta har pÄverkat deras hantering och upplevelse av liknande hÀndelser i efterhand. Förteorierna som vi anvÀnde i vÄr bakgrund var bland annat det faktum att mÄnga mÀnniskors anstÀllningar har blivit osÀkra och förÀnderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vÄr fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och kÀnslan av sammanhang. Resultatet av vÄrt arbete Àr att deltagarna efter ca 7 Är fortfarande upplever en sÀnkt förmÄga att hantera stress, respondenterna beskriver en kvardröjande osÀkerhet, sÀnkt tilltro till sin egen förmÄga och en ökad kÀnslighet för stress. Ett av de resultat vi fann var att otrygghetens följder gav nyckelord som kunde kategoriseras under utbrÀndhet. I diskussionen hanteras deltagarnas beskrivning av kvardröjande osÀkerhet, sÀnkt tilltro till sin egen förmÄga och misstÀnksamhet.

Due to stress, the workplace is a setting where actions of health promotion are of great importance in the perspective of public health. Stress is caused by heavy workload, low control of organizing their tasks and lack of support from colleagues and supervisors. This can lead to cardiovascular disease, depression and insomnia. Due to the health problems that this causes, it is important to examine how senior immigration offices perceive their psychosocial work environment.The aim of this thesis is to examine how the senior immigration offices at the Migration Board perceive their psychosocial work environment. The study is based on a qualitative approach with deductive content analysis and the data has therefore been collected through interviewing six people based on a semi-structured interview guide.The result has shown that the senior immigration offices are pleased with their work environment and that their workload is constantly changing.