Titel: Ledarskap det sociala stödets pÄverkan av arbetsrelaterad stress ? En studie inom fastighetsmÀklarbranschen NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Nathalie Holm och My Gustafsson Handledare: PÀr Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Kristina Mickelsson Datum: 2015 ? maj Syfte: SamhÀllet och specifikt sÀljyrket blir allt mer komplext och har bidragit till ökad arbetsrelaterad stress. Studiens syfte Àr dÀrför att fÄ en ökad förstÄelse om ledarskapet och det sociala stödets betydelse för att motverka arbetsrelaterad stress i sÀljande organisationer. ForskningsfrÄgorna som stÀllts Àr följande: 1)    Vilken betydelse har ledarskapet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress?2)    Vilken betydelse har det sociala stödet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress?3)    Anses det vara ledarens uppgift att bidra med/ge socialt stöd till sina anstÀllda? Metod: Eftersom syftet har varit att öka förstÄelsen inom Àmnet, har studien gjorts med en kvalitativ forskningsmetod dÀr data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva vilka stressorer vÄrdpersonalen upplever i arbetet med Àldre pÄ ett Àldreboende, personalens upplevelse av stressorerna samt vilka copingstrategier de anvÀnder sig av i dessa situationer. Studien hade en deskriptiv design. Data samlades in med instrument Daily Assesment of Coping (DCA). Resultatet visade att vÄrdpersonalen (n 33) upplevde stress vid 86 av totalt 155 möjliga arbetstillfÀllen. Stressorerna utmynnade i tvÄ huvudkategorier; patientrelaterade och personalrelaterade stressorer.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan orsaka risk för fel i samband med sjuksköterskans lÀkemedelshantering samt vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga att fel uppstÄr inom den somatiska slutenvÄrden. Syftet var ocksÄ att granska artiklarnas kvalité utifrÄn urval och bortfall.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Academic Search Elite. Resultat: Faktorer som orsakade att sjuksköterskan begick fel i lÀkemedelshanteringen var hög arbetsbelastning, bristande kunskaper inom farmakologi, mindre erfarenhet av sjuksköterskeyrket och avbrott i arbetet. Förebyggande ÄtgÀrder för att minimera risken att ett fel uppstod i samband med lÀkemedelshanteringen var att sjuksköterskan ökade sina kunskaper i farmakologi, bidrog till förbÀttrad arbetsmiljö och kommunikation med annan vÄrdpersonal samt var nogrannare vid kontroller.Slutsats: Flera förekommande faktorer som orsakade fel i samband med sjuksköterskans lÀkemedelshantering som hög arbetsbelastning och bristande kunskaper inom farmakologi borde inte vara svÄra att förebygga.

VÄra djur utsÀtts stÀndigt för olika utmaningar dÄ lantbruket intensifieras samtidigt som flera delar av gÄrdar styrs och övervakas med elektronik/automatik, sÄ minskar djurens kontakt med mÀnniskor. Viss skötsel mÄste utföras av mÀnniskor och detta skulle kunna resultera i rÀdslor hos djuren. RÀdslor beskrivs som en negativ kÀnsla. Syftet med denna sammanstÀllning var att sammanstÀlla hur rÀdsla kan pÄverka djurens hÀlsa och vÀlfÀrd, hur rÀdsla uppstÄr och om gener Àr inblandade? Hur kan man bÀst kan mÀta och förebygga rÀdsla? Om djur utsÀtts för en negativ eller oförutsÀgbar behandling kan det orsaka en lÄngvarig stress.

Inom vÄrdyrken Àr arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att pÄverka arbetssituationen lÄg. VÄrdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frÄgor. MÄnga som arbetar i patientnÀra arbete pÄverkas alltsÄ i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande ÄtgÀrder för dessa professioner Àr önskvÀrda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av trÀning i medveten nÀrvaro hos personer i patientnÀra arbete med fokus pÄ stressrelaterade tillstÄnd.

Denna undersöknings problematisering har som fokus att klargöra hur stress hanteras inom olika yrkesomrÄden. För att göra denna problematisering hanterbar sÄ har undersökningen begrÀnsats. BegrÀnsningen utgör att endast studera hur olika arbetskulturer hjÀlper de verksamma inom specifika yrkesomrÄden att tackla stress. UtifrÄn denna begrÀnsning sÄ undersöks fenomenet utifrÄn följande frÄgestÀllningar. Hur upplevs stressen och arbetskulturen inom de specifika yrkesomrÄdena.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesomrĂ„de har förĂ€ndrats mycket under de senaste decennierna. Detta gĂ€ller Ă€ven arbetsmiljön pĂ„ sjukhus och andra vĂ„rdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter Ă€r vanligt förekommande pĂ„ mĂ„nga arbetsplatser idag. Till följd av detta Ă€r sjuksköterskor en riskgrupp nĂ€r det kommer till att drabbas av sĂ„ kallad negativ stress. Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.  Metod: Examensarbetet Ă€r en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig pĂ„ 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och Ă„tta kvantitativa.

I denna enkÀtstudie undersöktes stress och vÀlbefinnande hos 224 slumpmÀssigt utvalda förÀldrar i StockholmsomrÄdet, med hemmavarande barn i övre tonÄren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad förÀldrastresskala anvÀndes; den sistnÀmnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. TonÄrsförÀldrarna rapporterade nÄgot högre vÀlbefinnande Àn en tidigare normgrupp. Grad av vÀlbefinnande, specifikt dimensionerna sjÀlvacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental mastery), samt frÄnvaro av negativa livshÀndelser under det senaste Äret, predicerade lÀgre förÀldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken förÀldrastress eller vÀlbefinnande visade pÄ nÄgra systematiska samband med demografiska variabler.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat pÄ att sjuksköterskor överlag har en lÄg följsamhet till hygienrutiner. Det finns evidens att sjuksköterskor blir sÀmre pÄ att implementera forskning i sitt dagliga arbete desto lÀngre de arbetar. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka sjuksköterskors uppfattning om erfarenhetens betydelse pÄ följsamhet till hygienrutiner vid PVK-sÀttning. Metod: Studien utfördes inom slutenvÄrden pÄ ett sjukhus i södra SkÄne. Data samlades in via 10 intervjuer vilka transkriberades och analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys.

Anestesisjuksköterskans arbete Àr genom sin karaktÀr och mÄngsidighet psykiskt krÀvande och anestesiologi Àr en specialitet dÀr noggrannhet och en stÀndig mental och fysisk nÀrvaro Àr av största vikt. Arbetet karaktÀriseras idag av ett högt tempo och stÀller krav pÄ hög produktivitet samt innebÀr ofta vÄrd av kritiskt sjuka patienter och krav pÄ förmÄgan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlÀngningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan sjÀlv men Àven ett vÄrdlidande för patienten eftersom fel och misstag lÀttare begÄs under stressade förhÄllanden. Forskning visar ocksÄ att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsÀkerheten. Mot bakgrund av detta Àr det dÀrför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke.

IntensivvÄrdens komplexa natur innebÀr att det dagligen uppstÄr situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rÀtt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvÄrdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvÄrdnad av svÄrt sjuka patienter. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, dÀr 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehÄllsanalys anvÀndes för att fÄ fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som pÄverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som anvÀndes var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med ett deskriptivt förhÄllningssÀtt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande pÄ kontor dÀr arbetet innebÀr att de dagligen anvÀnde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjÀlp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet frÄn studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och lÄg kontroll vid anvÀndning av IKT Àn respondenter som inte upplever höga krav och lÄg kontroll nÀr de anvÀnder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anstÀlldas kÀnsla av delaktighet och möjlighet till att styra över anvÀndningen samt inlÀrning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd pÄ arbetsplatsen pÄverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid anvÀndning av IKT skulle vara av intresse..

Denna studie hade som syfte att undersöka vilka orsaker till stress svenska elitfotbollsdomare upplever samt hur domarna hanterar den upplevda stressen. Vidare syfte var att undersöka hur stressen pÄverkar domarnas hÀlsa, och vilken pÄverkan stressen har pÄ beteendet hos domarna. Urvalet till denna studie bestod av 10 svenska elitfotbollsdomare, bÄde mÀn och kvinnor, med domaruppdrag inom Allsvenskan eller Superettan sÀsongen 2011. En semistrukturerad intervjuguide anvÀndes under antingen telefon- eller personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys.

VÄr uppsats Àr gjord utifrÄn kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det sprÄkbruk och de diskursiva praktiker som anvÀnds av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger pÄ Àr ledarsidorna ur Ätta nummer av tidningen. I uppsatsen sÄ granskar vi hur tidningen pÄ ledarsidan, via sprÄkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien Àr grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom bÄde diskursteori och genusteori..

Stress Àr en alarmreaktion som uppstÄr nÀr individen hamnar i en situation som innehÄller nya eller ovÀntade stimuli. Det blir skadligt för individen dÄ kroppen inte fÄr tillrÀckligt med ÄterhÀmtning och stressen blir lÄngvarig. Utmattningssyndrom trÀder in dÄ individen ignorerat kroppens signaler tillrÀckligt lÀnge. Medicinsk yoga Àr en typ av komplementÀrmedicin och inriktar sig pÄ hela mÀnniskan, vilket Àr effektivt pÄ individer som upplever stress och utmattningssyndrom. Det Àr en relativt nyutvecklad form av yoga men blir allt vanligare inom hÀlso- och sjukvÄrden.