Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanstÀlla arbetsterapeutiska interventioner för klienter med frÄnvaro frÄn arbete som följd av stress-relaterad ohÀlsa och utmattningssyndrom samt beskriva effekterna av dessa interventioner. Datainsamlingen utfördes genom systematisk litteratursökning i tre databaser inom medicin och hÀlsa samt med manuella sökningar. Inklusionskriterier och kvalitetsgranskning medförde till att nio kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. I analysen av artiklarna anvÀndes Fishers (2009) praxismodeller för att redovisa hur interventionerna kopplas till terapeutisk aktivitet. Resultatet redovisades i tvÄ delar.

Bakgrund: Stress pÄ arbetsplatsen Àr ofta förekommande, framförallt i yrken som kÀnnetecknas av relationer till andra mÀnniskor. Skadliga stressreaktioner uppstÄr nÀr pÄfrestningarna pÄ individen Àr större Àn förmÄgan att kunna hantera dem. Inom vÄrdyrket upplevs stress ofta pÄ grund av stort ansvar och obekvÀma arbetstider. Yrkesrollen som barnmorska stÀller stora krav pÄ förmÄgan till sjÀlvstÀndigt arbete och professionellt ansvar. Stress Àr dÀremot inte enbart ett negativt fenomen.

The purpose of this study was to examine psychosomaticsymptomsissuesamongst children and adolescents between the ages of 0-18 years and to clarify the underlying factors.Method: Literature study based on 10 scientific articles.Results: Psychosomatic issues amongst children and adolescents, due to stress, were common in Europe and Scandinavia. The symptoms varied between gender and age. The underlying factors were mainly school environmental issues, home conditions, socio-economic situations and disputes with teachers and peers. The symptoms varied from headache, gastro intestinal problems and insomnia to eating disorders, depression and pounding heart.               Conclusion: The future of children?s psychosomatic health depends on interventions on all levels of society since they are affected by everything from school environment and home conditions to unemployment and recession..

HjÀrtinfarkt Àr den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor Àn mÀn avlider i. Kvinnor insjuknar senare i livet och upplever fler och mer diffusa symptom Àn mÀn. Stress Àr en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas frÄn samhÀllets förvÀntningar pÄ kvinnor. Det finns förvÀntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra bÄde pÄ arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. FörvÀntningar frÄn samhÀllet och kroppens biologi skiljer sig mellan mÀn och kvinnor.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvÄrdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns nÄgot samband mellan implementeringen av HOVIK pÄ hÀktet i Göteborg och minskad stressnivÄ samt ökade fÀrdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvÄrdare pÄ hÀktet i Göteborg som Àr ett av tre sÀkerhetshÀkten i Sverige. KriminalvÄrdarnas arbetsuppgifter Àr bland annat att minska isolering för de hÀktade och motivera till förÀndring i livsföringen samt att bibehÄlla sÀkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvÄrdaren att öka förutsÀttningarna för en god kommunikation mellan personal och hÀktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och pÄverkar relationen mellan personal och hÀktade och Àr avgörande för den respons man fÄr tillbaka.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ elevers, i Ärskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda pÄ elevernas interaktion i klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjÀlp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i nÀr vi gjorde intervjuerna med eleverna.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur mÀn och kvinnor upplever den traumatiska hÀndelsen och utvecklandet av posttraumatiskt stress syndrom.Litteraturstudien baseras pÄ nio vetenskapliga artiklar frÄn olika traumatiska hÀndelser dÀr mÀn och kvinnor var inblandade. Resultaten analyseras och resulterar i fyra teman. Dessa teman Àr kÀnslomÀssiga upplevelser (affektiva), beteendeförÀndringar, existentiella/sociala upplevelser och psykofysiologiska upplevelser. Det man kan konstatera Àr att dessa individer har en sÀnkt livskvalitet och problem i sitt dagliga.

I denna uppsats kommer jag att fördjupa mig i tÀnkandet bakom Nationellbastaktik och ?Tankeprocessen? som beskrivs i den samt Anna KÄvers ?Att levaett liv inte vinna ett krig?. Jag har valt att anvÀnda mig av dessa tvÄ teorier dÄde berör Poliser och polisutbildningen. HÀftet har tagits fram för attkvalitetssÀkra vissa delar av Polisens arbete, Anna KÄvers bok, ?Att leva ett livinte vinna ett krig? dÀr hon beskriver ett annat effektivt sÀtt att hantera tankar,kÀnslor och situationer.

Syftet med min studie Àr att undersöka vad högstadielÀrare kÀnner sig stressade av och vilka strategier de anvÀnder för att stressa ner. Teoristudierna och min undersökning ska utmynna i att följande frÄgestÀllning besvaras: Vilka copingstrategier erfordras för en högstadielÀrare? Studien Àr en kvantitativ undersökning dÀr jag har anvÀnt mig av enkÀter med ratningsskala, flervalsalternativ och öppna frÄgor som svarsalternativ.  En klar majoritet av samtliga högstadielÀrare i studien upplevde att de hade tillrÀcklig tid att utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. De ansÄg Àven att kraven inte kom frÄn chefer, kollegor eller eleverna, utan snarare frÄn dem sjÀlva.

SAMMANFATTNING Mycket av rapporteringen kring förskollÀrares arbetsvillkor bestÄr av ?elÀndesskildringar? (Westin 2003). DÀrmed Àr det lÀtt hÀnt att personalen positioneras som offer i sin yrkesutövningsroll. Jag var intresserad av att betrakta mÀnniskorna som arbetar som förskollÀrare ur en annan synvinkel; nÀmligen som aktörer kompetenta nog att pÄverka sin situation och utföra ett engagerat arbete pÄ arbetsplatsen. Strategierna de anvÀnder sig av för att nÄ dit kan förstÄs slÄ fel ? Aronsson, Astvik & Gustafsson (2010) beskriver t.ex.

Stressrelaterad psykisk ohÀlsa har blivit ett vÀxande problem för folkhÀlsan. Stress, som Àr en normal reaktion, Àr i sig inte farlig för hÀlsan men vid lÄngvariga fysiska och psykiska pÄfrest-ningar och brist pÄ ÄterhÀmtning frÄn stress leder det till olika stress- och sjukdomstillstÄnd. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att lyfta fram förebyggande och hÀlsofrÀmjande faktorer mot stress, vilket möjligtvis naturen kan inneha. Syftet med denna studie har varit att belysa de möjliga restorativa och ÄterhÀmtande effekter av naturen som förebyggande resurs mot stressrelaterad ohÀlsa. FrÄgestÀllningen Àr: PÄ vilket sÀtt kan naturen anvÀndas som resurs för ÄterhÀmtning frÄn stress? Metoden i detta arbete Àr en systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar.

Vallhundar anvÀnds av fÄrproducenter som ett arbetsredskap i den dagliga hanteringen av fÄren, sÄsom vid flyttning, hÀmtning eller dÄ enskilda individer ska separeras frÄn flocken. Det finns mÄnga olika vallhundsraser och border collien Àr en av de vanligaste som anvÀnds. Vid vallning utnyttjas fÄrens vilja att samla sig till en flock vid nÀrvaro av predatorer. Vid stress hos fÄr uppkommer ofta ett förÀndrat beteendemönster. Vid nÀrvaro av en upplevd predator, till exempel en hund eller frÀmmande mÀnniska, brÀker djuren mindre Àn vanligt och stampar i marken.

Bakgrund: Fysisk beröring Àr en central del i omvÄrdnad och ingÄr i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet Àr fysisk beröring ett grundlÀggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvÄrdnadspersonalen möta pÄ ett respektfullt och ödmjukt sÀtt och det Àr skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det Àr för mÀnnen nÀst intill tabubelagt med det kroppsliga vÄrdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvÄrdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvÄrdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

I november 2006 slÀpptes de nya svenska riktlinjerna för avancerad hjÀrt- lungrÀddning (A-HLR). Detta medförde en rad förÀndringar jÀmfört med tidigare riktlinjer. Syftet men föreliggande studie Àr att undersöka vilka moment som upplevs som stressande i samband med A-HLR och om införandet av nya riktlinjer har pÄverkat stressnivÄn. Genom att ta reda pÄ vilka moment som upplevs som stressande kan utbildningen i framtiden förÀndras för att pÄ ett bÀttre sÀtt svara mot de faktiska problemomrÄdena Metoden genomfördes som en enkÀtundersökning och delades ut till IVA avdelningar pÄ tre olika sjukhus. Totalt deltog 132 sjuksköterskor i enkÀtundersökningen.