Sökresultat:
6171 Uppsatser om Hćrd verksamhet - Sida 37 av 412
DatasÀkerhet : Att förebygga inre angrepp
Verksamheter Àr idag utsatta för olika hot och faror, i form av bÄde yttre och inre angrepp. Ett angrepp orsakar ofta ett avbrott och det kan bli mycket kostsamt. Att ringa in de olika riskerna och planera för hur de ska hanteras, kan spara mycket pengar och Àr sÄledes viktigt för verksamheten.De yttre angreppen kan frÀmst förebyggas med olika tekniska lösningar, medan de inre angreppen har en annan form av lösning. Den hotbild som finns mot företag idag, Àr att mer Àn en tredjedel av de angrepp som sker Àr av typen inre angrepp, dÀrför Àr det viktigt att hitta de sÀkerhetsÄtgÀrder som pÄ effektivaste sÀtt kan förebygga dessa.Med detta arbete har jag försökt belysa vilka de viktigaste sÀkerhetsÄtgÀrderna Àr för att förebygga de inre angreppen. I rapporten har jag beskrivit kortfattat vad det finns för olika hot och faror mot en verksamhet.
?MÄlet en effektivare organisation : kommunikationens betydelse för organisationsförÀndring i en kommunal verksamhet?
OrganisationsförÀndringar blir allt vanligare fenomen i sÄvÀl privata som offentliga organisationer. FörÀndringar i omgivningen förutsÀtter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. OrganisationsförÀndringar anses ibland vara nödvÀndiga för att möta förÀndringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförÀndringar som genomförs nÄr ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002). Forskning visa att det inte finns nÄgot bÀsta sÀtt att genomföra en organisationsförÀndring dock tyder studier pÄ att kommunikationen mellan ledare av organisationsförÀndringen och medarbetare i den organisation dÀr organisationsförÀndringen implementeras, Àr viktigt för att nÄ ett lyckat slutresultat. Studien baseras pÄ ett fall dÀr en kommun genomför den största organisationsförÀndringen pÄ cirka 40 Är. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikationen mellan förÀndringsledningen och medarbetarna pÄverkar en organisationsförÀndring i en kommunal verksamhet.
?Det blir spontant, varken vi eller barnen tÀnker pÄ det.? : En studie om musik, sprÄkutveckling och lÀrande i praktiken och teorin
Efter att jag har mött pedagoger som Àr verksamma inom förskolor som har kÀnt sig obekvÀma under musikstunder ville jag undersöka hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig till musik och varför de tror att en del förskollÀrare gÀrna undviker att anvÀnda sig av musik. Jag fick Àven ett intresse för hur musik anvÀnds pÄ förskolor och vad förskollÀrare anser att barn lÀr sig under musikstunder.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare förhÄller sig till musik och om de anvÀnder musik som ett pedagogiskt verktyg för lÀrande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten frÄn beskriver hur förskollÀrarna sjÀlva förhÄller sig till musik och att de tror att sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla och intresse pÄverkar de pedagoger som inte kÀnner sig bekvÀma med att leda musikstunder. Resultaten redogör Àven för att förskollÀrarna anvÀnder musik i sin verksamhet och att barnen lÀrde och utvecklade sig pÄ flera olika omrÄden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus lÄg pÄ sprÄkutveckling..
Diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet : NÄgra rektorers uppfattningar om ansvar och organisation för elever med diagnos
Tidigare studier har pÄvisat att en elevs diagnos inte alltid fÄr den betydelse som förvÀntas och diagnosen anvÀnds dÀrför inte som vÀgledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa rektorers uppfattningar om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet. Följande frÄgor stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgÄngspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.
VÀgledarens dilemma - Individen eller SamhÀllet
Syftet med mitt arbete Ă€r att undersöka vĂ€gledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet VĂ€gledningscentrum. Jag vill Ă€ven undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som Ă€r deras övergripande mĂ„l. Ur ett vĂ€gledarperspektiv vill jag ocksĂ„ undersöka hur vĂ€gledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mĂ„l gentemot samhĂ€llets samt individens behov. Ăven skillnaden i dessa tvĂ„ verksamheter skall diskuteras och analyseras.
Studien syftar pÄ att undersöka ur vÀgledarperspektiv hur vÀgledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhÀllets representant. Jag valde att undersöka vÀgledarens arbete i tvÄ olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och VÀgledningscentrum.
UtvÀrdering av Komm-A, en modell för arbete med kommunikationsbok för personer med afasi i logopedisk verksamhet
The purpose of this study was to evaluate Komm-A, a model for usingcommunication books in clinical practice for people with aphasia. The studyconsisted of two group studies and one case study. One of the group studies had apretest-posttest design and consisted of nine couples; a person with aphasia andhis/her communication partner. The material used was Quality of communicationlife scale (QCL), Communicative effectiveness index (CETI), Goal attainmentscaling (GAS), and a questionnaire to the communication partner. The other groupstudy consisted of seven speech-language pathologists who worked with thecouples according to the Komm-A model.
Miljöprövningens avgrÀnsning: vid prövning av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken
Den obligatoriska prövningen av miljöeffekter frÄn verksamheter som medför eller riskerar att medföra olÀgenhet för mÀnniskors hÀlsa och miljön regleras i sÄvÀl internationell som nationell rÀtt. Inom EU-rÀtten Àr MKB-direktivet och IPPC-direktivet de viktigaste för prövningen av miljöfarlig verksamhet. I Sverige regleras miljöprövningen i miljöbalken kap. 16-25. I början av 2000-talet justerades det svenska regelverket pÄ miljöprövningens omrÄde för att bÀttre anpassas till EU-rÀttens krav, samt för att öka effektiviteten i handlÀggningsförfarandet hos de svenska tillstÄndsmyndigheterna.
VÀrdering och utvÀrdering av sprÄkutveckling i förskolan: Granskning av TRAS som utvÀrderingsunderlag
Syftet med denna studie var att granska observationsmaterialet TRAS, Tidig Registrering Av SprÄkutveckling samt att försöka bringa klarhet i hur TRAS-materialet kan anvÀndas som ett utvÀrderingsmaterial av förskolans verksamhet. Inför studien granskades tidigare forskning samt nationella och lokala styrdokument. DÀrefter genomfördes kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma i en stad i norra Sverige som fÄtt i uppdrag att anvÀnda sig av TRAS i verksamheten. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har haft en hermeneutisk ansats. Resultatet frÄn denna studie antyder att materialet kan anvÀndas för att följa barnens sprÄkutveckling men att TRAS-materialet ska anvÀndas med försiktighet.
Dockor och bilar i förskolans verksamhet : en analys av pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek med leksaker ur ett genusperspektiv
Denna undersökning handlar om hur pedagoger i förskolor med olika inriktning vÀljer ut och motiverar valet av leksaker för förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen var Àven att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring flick- och pojkleksaker samt att undersöka vad pedagogerna anser kan pÄverka barnens val av leksaker. Undersökningen syftade Àven till att söka svar pÄ om det finns nÄgra skillnader eller likheter i pedagogernas resonemang beroende pÄ om de arbetar i en förskola med genusinriktning eller inte. I litteraturgenomgÄngen redogörs för teoretiska perspektiv pÄ barns lek med leksaker. Detta sker utifrÄn ett genusperspektiv. Som metod för undersökningen har intervjuer anvÀnts.
Förskoleklass - mjuk övergÄng till skola och förlÀngning av förskola
Syfte och frÄgestÀllning: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förskoleklassens verksamhet formas i grÀnslandet mellan förskola och skola. Undersökningen avgrÀnsas till att omfatta tvÄ olika förskoleklasser. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om det finns skillnader pÄ: lÀrarnas krav och förvÀntningar pÄ eleverna, lÀrarnas/skolans arbetssÀtt, lÀrarnas samverkan med eleverna och elevernas skoltid i dessa tvÄ klasser.
De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken verksamhet bedrivs i en förskoleklass? Vilka faktorer kan inverka pÄ verksamheten?
Metod: Arbetet bygger pÄ intervjuer av pedagoger samt observationer av verksamheten i tvÄ förskoleklasser. Observationerna anvÀnde vi för att beskriva verksamheten och intervjuerna för att förstÄ den.
?har man ingenting att göra blir man ju helt sÀnkt liksom? : vad vill unga vuxna med psykiskt funktionshinder ha stöd med?
Syftet med studien har varit att ta reda pÄ de idéer som unga vuxna (18-24 Är) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsÀttningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det Àr möjligt att nÄgon form av organiserad verksamhet kan hjÀlpa dem i övergÄngen till vuxenlivet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre mÀn och tvÄ kvinnor, som har kontakt med Stockholms lÀns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller TÀby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgÄngspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utlÀsas att det Àr viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att fÄ möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.
Trafikflödets pÄverkan pÄ turistnÀringen : En studie om den nya E4:ans pÄverkan i Iggesund
Syftet med uppsatsen Àr att göra en inventering av vilka sÀtt turismnÀringen i mindre orter pÄverkas av förÀndrade trafikflöden. För att besvara mitt syfte har jag fokuserat pÄ följande forskningsfrÄga: PÄ vilka sÀtt pÄverkas turismen av trafikomlÀggningar?Iggesund Àr en tÀtort som ligger i Hudiksvalls kommun, HÀlsingland. Den 5 oktober 2011 öppnades en ny E4:a nÄgra kilometer vÀst om Iggesund. Tidigare har E4:an gÄtt igenom Iggesunds centrum vilket gav orten ett stort trafikflöde.
FörvÀntningar, förestÀllningar och andra förklaringar : En undersökning av normbegreppet i normkritisk pedagogisk verksamhet.
Syftet med denna studie Àr att synliggöra den förstÄelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. HÀr studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. FrÄgestÀllningarna som utforskas Àr: Hur anvÀnds normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstÄs i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförstÄelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter anvÀnds en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgÄngspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.
Det traditionella produktivitetsmÄttets framtid i ett digitaliserat samhÀlle- en explorativ studie av Sveriges Radio AB.
Internets utveckling har skapat nya förutsÀttningar för mÄnga företag i medieindustrin. För Sveriges Radio AB mÀrks detta exempelvis i den problematik som uppstÄtt i att integrera den digitala verksamheten i produktivitetsmÀtandet. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att studera SR och identifiera vilka problem som finns i anvÀndandet av ett traditionellt produktivitetsmÄtt, för att sedan analysera och bidra till diskussion kring vad som Àr relevant att mÀta i Internetbaserad verksamhet. Uppsatsen Àr en explorativ studie av kvalitativ karaktÀr dÀr vald teori samt tvÄ modeller som beskriver kategorisering av prestationsmÄtt och produktivitet och dess koppling till andra relevanta begrepp utgör grunden för analys och diskussion. De slutsatser som framkommit Àr att de traditionella produktivitetsmÄttet tappat relevans och att nya metoder för att mÀta output och vÀrde i digital verksamhet Àr önskvÀrt.
Hur formas genus genom leken i förskolan?
Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet Àr att undersöka hur genus formas i förskolans vÀrld. Detta studeras genom att titta pÄ leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att fÄ en fördjupad kunskap om detta undersöks Àven pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har anvÀnt oss av tvÄ avdelningar i undersökningen.