Sök:

Sökresultat:

6171 Uppsatser om Hćrd verksamhet - Sida 38 av 412

Att starta ett eget företag - Hur gör man?

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

"SamhÀllet Àr ett stort skepp som svÀnger lÄngsamt, sÄ förÀndringar tar tid." : En kvalitativ studie om RFSL:s utÄtriktade verksamhet

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om vilka framtida former RFSL:s utÄtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta Àr en form av samhÀllsarbete.Metoden var kvalitativ och utgÄr ifrÄn intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att fÄ ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.Som utgÄngspunkt för analysen anvÀnds begreppen samhÀllsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering.Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhÀlls- och förÀndringsarbete Àr tÀnkt att inriktas pÄ att fÄ en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och pÄ fortsatta attitydförÀndringar i samhÀllet. Samtidigt vill man tillförsÀkra individernas fortsatta samhörighet.Slutsatsen av undersökningen Àr att de ?gamla? formerna för samhÀlls/förÀndringsarbetet inom RFSL Àr giltiga till viss del under samhÀllsbetingelser som rÄder idag men att man mÄste beakta individen, gruppen och samhÀllet som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhÀlle.

Bonuslöner i kommunal verksamhet: en studie av försöket i Kalix

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Bonuslöner i kommunal verksamhet: en studie av försöket i Kalix

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.

EQ i förskolan : Att arbeta praktiskt med barns sociala och emotionella kompetenser

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att planera och genomföra olika övningar som har med EQ att göra, med en grupp barn i förskolan. Genom att göra detta vill vi lÀra oss mer om hur man kan arbeta praktiskt med EQ i en pedagogisk verksamhet. Syftet Àr Àven att fördjupa oss i vad begreppet EQ innebÀr. Vi gjorde en observation av en barngrupp, som sedan lÄg till grund för utformandet av vÄra aktiviteter. Studien hade en kvalitativ ansats.VÄr utgÄngspunkt var att genomföra dessa aktiviteter, vilka behandlade de olika omrÄdena inom EQ (social kompetens, empati, förmÄga att hantera sina kÀnslor, sjÀlvkÀnnedom och motivation).

?Jag vill göra likadant!? ? barns sociala utveckling i ett textilt sammanhang.

BAKGRUND: Det sociala lÀrandet Àr en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhÀllsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjÀlp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det Àr i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det frÀmsta lÀrandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ syn pÄ barns utveckling inom detsociala omrÄdet genom att anvÀnda textil som ett redskap.METOD: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfÀllen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna pÄ en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag frÄn deobservationer och intervjuer som gjorts.

Hong Kong-konventionens ratificering - En utredning av effekterna pÄ skandinaviska redares verksamhet vid implementering av konventionen

Kandidatarbetet behandlar Hong Kong-konventionen och dess effekter pÄ skandinaviska redares verksamhet vid en ratificering. Konventionen lades fram av IMO och antogs den 15 maj 2009 av ett antal sjöfartsnationer. Syftet med konventionen Àr att reglera den internationella Ätervinningsmarknaden med avsikt att reducera riskerna vid fartygsÄtervinning.Rapporten beskriver hur rederiers verksamhet pÄverkas ur en administrativ och ekonomisk synpunkt vid ratificering. Den analyserar Àven vad fartygsÀgare mÄste göra för att leva upp till konventionens krav. De potentiella effekterna pÄ den globala sjöfartsmarknadens olika segment diskuteras.

IUP : Hur anvÀnder pedagoger den individuella utvecklingsplanen i förskolans verksamhet?

Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frÄgor som vi har stÀllt oss Àr hur pedagoger i förskolan gÄr tillvÀga inför upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner och pÄ vilket sÀtt pedagogerna tar hÀnsyn till barnens IUP nÀr de planerar verksamheten.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuat sex pedagoger frÄn tre olika kommuner. Vi har sammanstÀllt vÄrt resultat utifrÄn vÄra intervjufrÄgor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar pÄ ett liknande sÀtt nÀr de upprÀttar IUP. De samtalsunderlag som de anvÀnder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill sÀga att belysa barnets utveckling och lÀrande. Pedagogerna ser förÀldrarnas synpunkter som en viktig del i upprÀttandet av barnets IUP.

Vad bör man tÀnka pÄ vid en intranÀtutveckling?

Detta arbete behandlar vad man som organisation bör tÀnka pÄ nÀr man inför ett intranÀt i sin verksamhet. Jag anser att det generellt saknas riktlinjer för hur en intranÀtimplementering i en organisation bör gÄ till. De aspekter som arbetet tar upp Àr frÀmst vilken information som Àr lÀmplig att distribueras via ett intranÀt, hur ett intranÀt bör administreras, underhÄllas och förvaltas, samt vilken implementationsplattform man skall bygga sitt intranÀt pÄ. NÀr det gÀller intranÀtplattformar har jag begrÀnsat min undersökning till en jÀmförelse mellan webbaserade intranÀt och intranÀt baserade pÄ gruppvaruprogrammet Lotus Notes. Arbetet har utförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med representanter frÄn fem olika organisationer som nyligen har, eller Àr pÄ vÀg att införa ett intranÀt i sin verksamhet.Slutsatserna visar pÄ att nÀstan all information kan distribueras via ett intranÀt och att en organisation bör införa klara och strikta regler och rutiner för hur administration, underhÄll och förvaltning av ett intranÀt skall gÄ till.

Företagets sociala ansvar : - En kvalitativ studie kring den sociala delen av begreppet CSR och dess pÄtagliga komplexitet samt dess koppling till mÄngfaldsarbete

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad större svenska företag innefattar i begreppet CorporateSocial Responsibility (CSR) med fokus pÄ den sociala delen samt att undersöka vilkaaktiviteter de har för att bekrÀfta sin tolkning av begreppet. Uppsatsen Àmnar Àven undersökavilka faktorer som pÄverkar till CSR-arbete samt om det gÄr att koppla företagens CSR-arbetetill företagens mÄngfaldsarbete. För att besvara syftet har intervjuer gjorts via telefon hos sjustörre svenska företag, verksamma inom varierade branscher, med personer ansvariga förrespektive företags CSR-verksamhet. Resultaten av studien har visat pÄ att intressenter har enstor inverkan pÄ företags CSR-verksamhet samt att CSR-arbete anses vara ett bra verktyg förföretag att pÄvisa ansvarstagande vilket i lÀngden ökar företagets goda rykte. Dessutom harproblematiken kring begreppet CSR komplexitet framkommit samt att de sociala CSR-aktiviteter Àr svÄrmÀtta och svÄrdefinierade..

Institutioner i kommunal budgetering ? existerar de?

Alla verksamheter Àr i behov av nÄgon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som anvÀnds i sÄvÀl privat som offentlig sektor Àr budgeten, dÄ vanligtvis för ett Är. En svaghet som pÄtalas Àr den ettÄriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen Àr att vid tillÀmpning sÄ uppnÄs inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att pÄverka budgeteringen.

Reflexologisk verksamhet : en intervjustudie med reflexologer

Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.

En flersprÄkig förskola

Tidigare forskning har visat att barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk nÀr de redan finner trygghet i sitt modersmÄl. Under vÄra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsÀtt nÀr det gÀller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmÄlsstöd i förskolan. DÀrav vÀcktes ett intresse för vÄr studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt lÀroplanen skall alla barn erbjudas modersmÄlsstöd vilket vi lutar oss tillbaka pÄ i den hÀr studien, dÄ det Àr lÀroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger.Genom att göra observationer dÀr vi tittade pÄ hur en verksamhet fungerar dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga har vi kunnat samla pÄ oss material för en analys kring modersmÄlsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att frÀmja barnens flera sprÄk. I analysen har vi framstÀllt den data vi har fÄtt fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet.

VÀrdet av Enterprise Arkitektur i en verksamhet. En kvalitativ studie av hur man förklarar vÀrdet av att anvÀnda Enterprise Arkitektur i en verksamhet i olika mognadssteg

The purpose with this report is to highlight the value which Enterprise Architecture (EA) can bring,including the effects that can emerge, for a business. In the report we also study how Enterprise Architecturemay serve as basis for generating even more business value. The study is based on a theoretical frameworkwhich covers the following perspectives; architecture design, strategy development, management of changeand evaluation of IT-investments. Gathering and analysis of empirical data has been performed using acustom-developed model which is based on a model from Sogeti called Dynamic Architecture (van DenBerg and van Steenbergen, 2006) and Innovation Value Institute?s maturity curve (Innovation ValueInstitute, 2008) for Enterprise Architecture management.Explaining the value of Enterprise Architecture is invariably an important topic since many organizationsexpect to be able to generate quick value of the investments made in Enterprise Architecture.

En förskolans arbetssÀtt för att frÀmja sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn.

Syftet med studien Àr att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som anvÀnts i studien Àrfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrandet varit utgÄngspunkt. Studien fokuserar pÄ respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och anvÀnder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det gÄr att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur sjÀlva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens instÀllning till förÀndring. Hur förskolechefer och pedagoger tÀnker om programmet skiljer sig dockÄt.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->