Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Kostnaden för nyproduktion av hus i Sverige har ökat markant under de senaste Ären. Byggföretag har svÄrt att hÄlla bÄde projektens löptid och kostnader nere, vilket resulterat i ett ökat marknadspris och ett vÀxande missnöje bland slutkunder. De ökade kostnaderna beror enligt forskning pÄ vanligt förekommande slöseri i form av sÄvÀl material som arbetskraft. I försöken att eliminera slöseri har mÄnga företag anpassat sin verksamhet efter Lean Thinking, ett system som hÀrstammar frÄn den japanska bilindustrin, bestÄende av verktyg och metoder med huvudsyfte att identifiera och eliminera slöseri. Ur detta har Àven nya former av byggnation fÄngat marknadens intresse.

Rapporten Àr ett examensarbete i byggingenjörsutbildningen pÄ högskolan i Halmstad och belyser omrÄdet för industriellt flerbostadsbyggande. Flera aktörer har försökt sig pÄ att bemÀstra denna konst att bygga industriellt men inte lyckats. I denna rapport har vi gett oss pÄ att ta reda pÄ framgÄngsfaktorer. NÀr det industriella byggandet jÀmförs med det traditionella byggandet finns det mÄnga olikheter som mÄste redas ut och göras om för att fÄ en fungerande byggindustri.I rapporten ger vi er en allmÀn bild, och definition, av industriellt byggande. Vi jÀmför de olika aktörerna och försöker peka pÄ vad som skiljer dessa Ät.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

The world is facing huge challenges to overcome the climate crisis. A contributing actor to the environmental footprints are the textile industry and their production processes, which highlights the importance to act. The purpose of this study is therefore to investigate how a middle size company's purchase- and design department work to contribute to sustainable fashion and sustainable consumption. As well as to examine the challenges and possibilities that the fashion company faces in its sustainability work. The qualitative study has been prepared and is based on 15 interviews with employees in the purchase- and design department.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Uppsatsens syfte Àr att besvara frÄgor stÀllda av Trafikverket. Dessa frÄgorbesvaras genom att planeringsprocessen vid byggande av vÀg och jÀrnvÀg utreds samt genom att entreprenadformerna totalentreprenad och utförandeentreprenad och dess skillnader belyses. Syftet innefattar Àven en utredning av vilka skyldigheter som föreligger vid samrÄdsförfarande och upprÀttande av miljökonsekvensbeskrivning samt hur stora avvikelser som fÄr göras frÄn en arbets- eller jÀrnvÀgsplan. Undersökningen bygger pÄ studier av lagstiftning, propositioner, rÀttsfall, doktrin och övriga publikationer. Arbetet har avgrÀnsats pÄ sÄ sÀtt att relevant lagstiftning i miljöbalken och vÀg- och banlagen till största del har studerats.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Undersökningen syftar till att utreda sambandet mellan industriellt byggande och detaljplanering. SvÄrigheten som industriellt byggande stÄr inför idag Àr att göra koncepten mer flexibla och anpassningsbara till kunders krav och de bestÀmmelser som finns i detaljplaner. För att fÄ bygga mÄste detaljplanerna följas för omrÄdet det skall byggas pÄ. Ofta passar inte de industriella byggkonceptens förutsÀttningar med detaljplanerna, vilket gör att det inte gÄr att tillÀmpa industriellt byggande i högre utstrÀckning. TyvÀrr innebÀr Àndringar och avvikelser frÄn industriella byggkoncepten idag stora tillÀggskostnader i projekten.

Grönt byggande ligger i tiden och Àr en av framtidens nyckelfaktorer för konkurrenskraft och samhÀllsansvar i byggindustrin. För att lyckas ser dock vi en avgörande betydelse i att grönt förankras i hela organisationen samt att en grundlÀggande förstÄelse skapas. För att bÀttre nÄ ut hela vÀgen till organisationen anser vi att implementering spelar en betydande roll.I vÄrt examensarbete har vi valt att analysera de problemomrÄden som vi stött pÄ inom grönt byggande, för att dÀrefter bryta ned dessa till mer konkreta nyckel- och framgÄngsfaktorer. Med denna studie hoppas vi kunna bidra med en förstÄelse för hur Skanska, Region Hus Stockholm BostÀder ska arbeta vidare för att lyckas implementera grönt byggande samt nÄ företagets mÄl inom omrÄdet. FrÄgan vi inledningsvis stÀllde oss var:Finns det idag nÄgra generella framgÄngsfaktorer som kan generera förslag till handling för att lyckas med strategiimplementering?Hur ska Skanska arbeta för att lyckas förmedla, engagera och implementera grönt byggande inom Regionen Hus Stockholm BostÀder, frÄn ledning till projekt?Vi har angripit frÄgan genom att pÄ regionen empiriskt studera nulÀget inom grönt byggande.

Avsikten med projektet har varit att hitta skillnader i APD- och logistikplaner i samband med vÀderskyddat byggande gentemot traditionellt byggande dÀr vÀderskydd inte anvÀnds. Spelar APD-planen en viktig roll nÀr det gÀller vÀderskydd? Kan man effektivisera byggandet med en smart APD- och logistikplan? Med hjÀlp av litteratur och fallstudier Àr detta frÄgor som vi ska försöka besvara. AnvÀnd litteratur bestÄr av forskarrapporter och tidigare examensarbeten. Projektet bestÄr av fallstudier dÀr tre platschefer intervjuats.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Hur skapas den hÄllbara bostaden och vilka aspekter behöver tas hÀnsyn till för att uppnÄ ett gott resultat? I denna uppsats har god arkitektur och byggande studerats genom bÄde litteratur och genom studier av en uppförd byggnad. Detta för att analysera hur god arkitektur och byggande kan anvÀndas för att uppnÄ hÄllbarhet. Det som relaterar bostaden till hÄllbarhet Àr frÀmst den stora energiförbrukning som upptas av bostÀder. För att bryta mönstret av denna energianvÀndning mÄste fokus ligga pÄ att integrera energieffektivitet i utformningen och skapa bostÀder som istÀllet för att inkrÀkta pÄ naturen tar del i dess kretslopp.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.