Implementering av balanserat styrkort i offentliga sektorn
fallstudier av två offentliga verksamheters
implementeringsprocesser
Den offentliga sektorn har genom åren genomgått en hel del förändringar. Dessa förändringar har främst skett inom områdena för styrning och redovisning Det balanserade styrkortet är ett exempel på ett flerdimensionellt styrverktyg som den offentliga sektorn själva tagit initiativ till att adoptera från den privata sektorn. När en verksamhet har beslutat att implementera det balanserade styrkortet återstår att förankra det i organisationen. Just denna förankring kan visa sig vara problematisk då implementeringsprocessen är av mycket komplex natur och kräver en hel del entusiastiskt arbete från både de ansvariga och medarbetarna. Det finns inga standardlösningar för hur en verksamhet bör gå tillväga för att lyckas med implementeringen då utfallet på denna påverkas av en mängd olika faktorer. Syftet med denna uppsats är att förklara hur en lyckad implementering av det balanserade styrkortet kan uppnås. För att besvara detta syfte genomfördes fallstudier på två offentliga verksamheter, Kammarkollegiet och Polismyndigheten i Nyköping, där deras respektive implementeringsprocesser analyserades. En likhet som därmed urskiljdes verksamheterna emellan var att båda betonade vikten av att inneha en drivande person under implementeringen som kan fungera som en sorts eldsjäl. Ytterligare en likhet som upptäcktes var verksamheternas förmåga att lyckas involvera medarbetarna till att deltaga under implementeringsarbetet. En skillnad som dock urskiljdes i studien var användandet av pilotprojekt. Kammarkollegiet använde sig av ett sådant medan Polismyndigheten valde att bortse från teoretikers rekommendationer och implementerade istället styrkortet i hela verksamheten med en gång. Denna skillnad till trots har de båda verksamheterna lyckats med implementeringen av det balanserade styrkortet i organisationerna.