Sök:

Sökresultat:

338 Uppsatser om Hćllbar stadsutveckling - Sida 7 av 23

Vart Àr vi pÄ vÀg? PÄ spÄret mot en hÄllbar mobilitet i KrokslÀtts fabriker

Denna uppsats handlar om mobilitet inom hÄllbar stadsutveckling. Anledningen till valet av Àmne Àr de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, stÄr inför idag. Resurs- och miljöproblem stÀller krav pÄ en ny rumslig organisering av samhÀlleliga och sociala relationer för att en hÄllbar utveckling ska kunna Ästadkommas i framtiden. I dagens samhÀllsplanering Àr det dÀrför viktigt att planera för stÀder med en blandstadskaraktÀr, dÀr nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hÄllbarheten och dels för att underlÀtta för ett minskat resande i vardagen.

Grönytefaktor - ett verktyg för en grönare stad?

Vad menar man med en grön stad? Varför Àr det nÄgot att strÀva efter? ?Det gröna? i stadsplaneringssammanhang har ofta dubbla betydelser, dÀr begreppet rymmer bÄde vÀxtlighet och miljövÀnlighet i ett. Termen Äterfinns bland annat i dokumentation sÄsom PM, översiktsplaner och policydokument dÀr man talar om strategier och metoder för en hÄllbar stadsutveckling. Det finns mÄnga forskningsrön som visar pÄ positiva effekter av grönska i staden, men hur kan man gÄ tillvÀga för att sÀkra ett grönt resultat? Grönytefaktor Àr en modell som ursprungligen utarbetats i Berlin, Tyskland och som sedan importerats till Sverige via Malmö.

Östra Stranden: Gestaltningsprogram och utvecklingsplan för resecentrum och en ny hĂ„llbar stadsdel i LuleĂ„

Planer pĂ„ att bygga Norrbotniabanan mellan UmeĂ„ och LuleĂ„ har gjort att de berörda stĂ€derna börjat förbereda sig pĂ„ en eventuell utbyggnad, bl.a. genom att utreda möjliga placeringar och utformningar pĂ„ resecentrum. I LuleĂ„ utgör omrĂ„det Östra Stranden, öster om dagens jĂ€rnvĂ€gsstation, den enskilt största kvarvarande markreserven för bebyggelse pĂ„ centrumhalvön. Östra Stranden har dĂ€rför potential att möta framtida efterfrĂ„gan pĂ„ mark för expansion av stadsbebyggelsen. Idag utvecklas jĂ€rnvĂ€gsstationer mot att vara mer Ă€n ett centrum för resande och transport.

El Alto - En stad i Bolivia : Ett stadsutvecklingsprojekt

El Alto Ă€r en ung stad som vuxit fram som förstad till den Ă€ldre staden La Paz. Idag Ă€r den officiellt en egen stad och landets nĂ€st största. ÄndĂ„ Ă€r den fortfarande till sin utformning en förstad. I projektet har vi undersökt hur en utveckling av El Alto frĂ„n förstad till stad skulle kunna se ut. Genom förĂ€ndringar i strategiska lĂ€gen har vi utformat ett underlag för en process dĂ€r El Alto skulle kunna gĂ„ frĂ„n en stökig, farlig och trĂ„kig plats till en riktig stad. .

Ett program för parallellt uppdrag : Nya Eriksberg, Uppsala

Examensarbetets syfte var att undersöka och redogöra för tillvÀgagÄngssÀttet för att ta fram ett program för parallellt uppdrag för stadsdelen Nya Eriksberg i Uppsala. Uppsatsen besvarar ocksÄ frÄgestÀllningen hur arbetsprocessen ser ut för att ta fram ett program för ett parallellt uppdrag. Stadsdelen Eriksberg ligger i utkanten av centrala Uppsala. Bostadsbolaget Uppsalahem Àr en av de dominerande markÀgarna i omrÄdet tillsammans med Uppsala kommun. Stadsdelen byggdes ut pÄ 60-talet och mÄnga av Uppsalahems fastigheter Àr i behov av omfattande renoveringar. I samband med en förnyelse av dessa detta sÄg Uppsalahem möjligheten att fÄ flera olika utvecklingsmöjligheter av omrÄdet belyst genom att arrangera ett parallellt uppdrag.

FörtÀtning i Skanör och Falsterbo - Ett hÄllbart alternativ?

I detta examensarbete i Àmnet Fysisk planering lÀmnas förslag pÄ lÀmpliga sÀtt att förtÀta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrÄn mÄlet en hÄllbar stadsutveckling. En hÄllbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas ? Skönhet, AnvÀndbarhet och HÄllbarhet. För att tillÀmpa detta i den fysiska planeringen krÀvs en analys av förutsÀttningarna inom de aktuella omrÄden som berörs. Den analysmetod som tillÀmpas i detta arbete Àr i huvudsak Realistisk stadsanalys. Skanör och Falsterbo ligger pÄ FalsterbonÀset och hade bÄda sin storhetstid under medeltiden, dÄ handel och fiske dominerade. Efter en nedgÄng vÀcktes intresset pÄ nytt för stÀderna under 1900-talet, dÄ antalet invÄnare ökade och en betydande nybyggnation, framför allt av friliggande smÄhusbebyggelse, Àgde rum. Under senare Är har den demografiska utvecklingen medfört att underlaget för service minskat, vilket bland annat berott pÄ att ett generationsskifte i boendet inte Àgt rum samt att det varit svÄrt att finna platser för nya bostÀder. Prognoser talar för att antalet invÄnare kommer att öka i kommunen, vilket stÀller krav pÄ utökad och blandad bebyggelse. Framöver förvÀntas klimat förÀndringar leda till bland annat stigande havsnivÄer, vilket fÄr konsekvenser för den befintliga och framtida bebyggelsen pÄ NÀset. I det ena planförslaget i detta examensarbete föreslÄs en omgestaltning av Skanörs centrum, dÀr bostÀder kombineras med handel och kontorsverksamhet.

Stora Tuna - dÀr staden möter kulturmiljö och jordbruksbygd

Stora Tuna Àr ett stadsnÀra landskap i BorlÀnges utkant. OmrÄdet har som mÄnga andra liknande omrÄden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och Àn sÄ lÀnge en begrÀnsad utbyggnad av bostÀder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och omrÄdet stÄr idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som Àr önskvÀrt runt vÄra expanderande stÀder och tÀtorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna Àr ett omrÄde som ligger strax fem kilometer söder om BorlÀnge centrum och som frÄn olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse. Problemet som framkommit Àr att omrÄdet saknar en aktuell plan och strategi som talar om i vilken riktning omrÄdet ska utvecklas.

Potenzielle Auswirkungen eines neuen Fernbahnhofs auf seine Umgebung -- Diskussion zu den Entwicklungsmöglichkeiten um einen neuen Fernbahnhof in Hamburg-Diebsteich

Detta examensarbete Àr skrivet pÄ tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska jÀrnvÀgsaktiebolaget) planer pÄ att förlÀgga jÀrnvÀgsstationen Hamburg-Altona, till ett industriomrÄde 2 km norr om det lÀge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens sÀckstation ersÀttas av en genomfartsstation, dÀr tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frÄgestÀllningen för examens­arbetet Àr: Vilken pÄverkan har en ny jÀrnvÀgsstation pÄ sin omgivning? Rent konkret stÄr platsen för Altonas nya jÀrnvÀgsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess nÀromrÄde. Arbetet bygger pÄ teorier av Prof.

Framtagande av lokala utvecklingsplaner i samhÀllsplaneringen: Ur ett organisatoriskt perspektiv

I tidigare studier har det visat sig att uppbyggnaden av vĂ„rt samhĂ€lle uppdelat i sektorer Ă€r en av grundorsakerna till att det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att hitta vĂ€gar för samverkan, vilket Ă€r hinder för hĂ„llbar stadsutveckling. Även pĂ„ kommunal nivĂ„ arbetar man för att hitta former för att arbeta mer förvaltningsövergripande ur ett helhetsperspektiv men det gĂ„r lĂ„ngsamt.Syftet med examensarbetet Ă€r att belysa hur en komplex samhĂ€llsplanering och samhĂ€llsbyggnad kan organiseras för att realiseras pĂ„ bostadsomrĂ„desnivĂ„. Syftet Ă€r ocksĂ„ att i ett konkret fall göra en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ olika arbetsformer, projektarbetsformen och ett processorienterat arbetssĂ€tt. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att göra en analys med avseende pĂ„ resursanvĂ€ndning och kvalitĂ© som kan ligga till grund för val av framtida arbetssĂ€tt.Studien avgrĂ€nsas till att följa arbetet för framtagande av utvecklingsplan RĂ„neĂ„ med omland i LuleĂ„ kommun. De kvalitĂ©er arbetssĂ€tten analyseras mot Ă€r hĂ€mtade frĂ„n de direktiv och de förvĂ€ntningar pĂ„ arbetet som finns beskrivet i kommunens styrdokument och översiktsplan.I fallstudien beskrivs LuleĂ„ kommuns arbete med hĂ„llbar utveckling frĂ„n Vision LuleĂ„ 2050 till arbetet med lokala utvecklingsplaner i dag.

Klassificeringssystem för hÄllbar stadsutveckling

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförÀndring i vÀrlden. StÀderna stÄr för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutslÀppen och tvÄ tredjedelar av vÀrldens energianvÀndning. HÀlften av vÀrldens befolkning bor i stÀder. PÄ grund av detta Àr det nödvÀndigt att stÀderna Àr hÄllbara. DÀrför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlÀttar att skapa en hÄllbar stad.

Materialavfall som resurs : En studie av hur man samarbetar i en region fo?r ha?llbar utveckling

The concept of sustainable development has been pervasive in recent years and many organizations choose to implement sustainability and adapt their activities accordingly. The purpose of this study have been to explore how a collaboration on the use of waste materials may look to analyze what influences cooperation. A case study has been carried out examining a Swedish state regional project aimed at creating partnerships between actors and utilizing textile waste with the help of design. The study was conducted using qualitative methods and the collection of data has been done through interviews and by examining documents. The results show that there are seven key factors that affect cooperation: expectations, commitment, internal communication, a strong non-profit actor, individual treatment, personal networks and the diversity of actors.

Blandstaden i Eslöv - Möjligheter och hinder med funktionsintegrering

Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om jÀrnvÀgen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnÀra omrÄde som idag bestÄr till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi pÄ god Äkermark. Syftet med examensarbetet Àr att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sÀtts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning. En blandning av funktioner innebÀr konflikter.

Undervisning under m?ltidssituationerna : En observationsstudie om hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

HÄllbar stadsutveckling ? studier av Malmö och Prag

There are numerous questions to be asked when your task is to plan a small community?s future development. Is it possible to suggest something new and modern? What considerations should be taken concerning the existing situation? What is an appropriate size for the new development? Where is it possible to build and what is the most appropriate method to use?In this masterŽs thesis I have tried to develop and describe a working-process where I execute a complete landscape character analysis for the whole community in question to get the answers to where and how it would be most appropriate to develop a village like FlÀdie without destroying its current character.FlÀdie is a typical small village in the countryside of SkÄne, Sweden. It is strongly effected by the expansive and urban region it?s located in but is still rural in character.

Potenzielle Auswirkungen eines neuen Fernbahnhofs auf seine Umgebung -- Diskussion zu den Entwicklungsmöglichkeiten um einen neuen Fernbahnhof in Hamburg-Diebsteich

Detta examensarbete Àr skrivet pÄ tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska jÀrnvÀgsaktiebolaget) planer pÄ att förlÀgga jÀrnvÀgsstationen Hamburg-Altona, till ett industriomrÄde 2 km norr om det lÀge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens sÀckstation ersÀttas av en genomfartsstation, dÀr tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frÄgestÀllningen för examens­arbetet Àr: Vilken pÄverkan har en ny jÀrnvÀgsstation pÄ sin omgivning? Rent konkret stÄr platsen för Altonas nya jÀrnvÀgsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess nÀromrÄde. Arbetet bygger pÄ teorier av Prof. Luca Bertolini, som menar att potentialen för ett utvecklings­projekt kring en jÀrnvÀgsstation be­ror pÄ förhÄllandet mellan stationen som trafikknutpunkt och stationen som plats.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->