Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ?hållbar?. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning.

Detta examensarbete är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Stockholmsregionen växer kraftigt. Bostadsköerna i Stockholmsområdet är långa och Solna, med sitt goda läge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med både tunnelbana, pendeltåg, bussar och snart även tvärbana är populärt. Inom 20 år beräknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostäder i den takten är en stor utmaning.

Den stadsförtätning som sker runtom i världen idag resulterar många gånger i att grönytor tas i anspråk till förmån för stadens byggnadsstruktur. Det här arbetet handlar om hur vi kan skapa en hållbar grönstruktur i städerna, som samverkar med den stadsförtätning och klimatförändring som sker och i linje med de hållbarhetsfaktorer som styr dagens stadsbyggnad. Det handlar också om hur vi kan gå tillväga för att skapa en grönstruktur som fyller flera funktioner samtidigt, till exempel genom att verka luftrenande och orienterande på samma gång. Arbetets syfte är även att uppmärksamma dagens användning av grönstruktur som ofta sker slentrianmässigt och att ge exempel på alternativa tankesätt. Examensarbetet är avgränsat till att behandla grönstruktur i stadens hårdgjorda miljöer med fokus på stadsträd, men det innefattar även till viss del komplement och alternativ till träd. För att beskriva hur grönstrukturen kan verka på ett hållbart sätt används analysmodellen PEBOSCA som är ett ramverk för hållbarhetsanalys, utvecklat utifrån FN:s Habitatagenda från 1996.

I arbetet med att bygga den hållbara staden får komplexiteten ses som en av de största utmaningarna. I takt med vetenskapens utveckling och alla nya forsk-ningsresultat blir arbetet dessutom hela tiden mer komplext. År 2007 nåddes brytpunkten då över hälften av världens befolkning var bosatta i städer. Den glo-bala urbaniseringen förutspås accelerera ytterligare och år 2050 förväntas ca sju miljarder människor vara bosatta i urbana områden. För att finna effektiva lösningar på de enorma utmaningar detta innebär, behövs nya sätt att tänka och nya verktyg för att hantera denna komplexa verklighet. Ex-empel på sådana verktyg är olika typer av hållbarhets- och miljöcertifieringssy-stem.

De ökade globala utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förändra planetens klimat. Dessa klimatförändringar resulterar bland annat i torka, ökenspridning, havsnivåhöjning och förändringar i ekosystem vilket får allvarliga konsekvenser för många människor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hållbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten från 1987 innebär att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hållbar utveckling bland annat på städers utveckling, därmed tillsattes Delegationen för hållbar stadsutveckling. Under fyra års tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för långsiktigt hållbara stadsmiljöer med minimerad klimatpåverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer är ett hinder för hållbar stadsutveckling. Idag är många städer glest bebyggda på grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intåg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i städerna som gör många beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.

Detta examensarbete är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Stockholmsregionen växer kraftigt. Bostadsköerna i Stockholmsområdet är långa och Solna, med sitt goda läge i regionen, kollektivtrafikförsörjt med både tunnelbana, pendeltåg, bussar och snart även tvärbana är populärt. Inom 20 år beräknas kommunen öka sin befolkning med mellan 40 och 50 %. Att bygga bostäder i den takten är en stor utmaning.

Examensarbetet utgörs av en sammanfattning av tre genomförda nybyggnadsprojekt. Foton, ritningar och skisser visar hur arkitektoniska koncept omsatts från vision till verklighet. Gemensamt för projekten är att målbilden varit inriktad på nytta, identitet och mervärde. Kanal 5 i Stockholm är en mindre glasbyggnad som blivit en symbol för omvandlingen av ett helt innerstadskvarter, där verksamheterna ändrats från industri och hantverk till arbetsplats för idéprojekt och mediaproduktion. Byggnaden fungerar som huvudentré till äldre lokaler som renoverats. Stadsutveckling.

I detta arbete undersöks möjligheterna att använda mikroalger som råvara för produktion av biogas, både genom en litteraturstudie och genom en förstudie för hur en pilotanläggning för hållbar odling av mikroalger för biogasproduktion skulle kunna initieras. Utgångspunkten är hållbarhet, vilket innebär att odlingen av mikroalgerna baseras på befintliga, outnyttjade samhällsflöden. Avloppsvatten och koldioxidutsläpp är exempel på flöden som kan orsaka negativ miljöpåverkan i form av klimatförändringar, övergödning och försurning. Om dessa resurser istället får utgöra närings- och kolkällor vid odling av mikroalger för produktion av biogas utnyttjas dessa resurser istället till att generera hållbart producerad energi. När biogasen ersätter fossila bränslen ökar miljövinsten ytterligare.

Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda är ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus på det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnå dessa syften har målet varit att undersöka hur en av Växjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hänsyn till Växjö kommuns mål och landskapets förutsättningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av områdets historia och förutsättningar som senare legat till grund för analysarbetet.

Titel Hållbar stadsutveckling för delaktighet och invånardialog - En studie av unga kvinnorskommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mångkulturell stadsdelFörfattare Matilda Reiderstedt och Marina MilojkovicKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetTermin Höstterminen 2011Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionalautvecklingsfonden)Handledare Malin SveningssonSidantal 38 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos målgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet är också att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt.Metod Kvalitativa intervjuer.Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), Hjällbo (3), Storås (1), Rannebergen (1) och Gårdsten (1)Huvudresultat Vårt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mål och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero på brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utsträckning använder sig av mun-till-mun-metoden gällande informationsspridningoch att utländska medier dominerar över svenska i hemmet. Tidningsläsandet är hyfsat omfattande, men få prenumererar på någon av de stora svenska dagstidningarna.Vidare kan vi konstatera att det råder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att några större förändringar kommer att bli märkbara är svagt.Vårt resultat visar också att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frågor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanställda och förtroendevalda..

Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.

Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om järnvägen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnära område som idag består till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi på god åkermark. Syftet med examensarbetet är att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sätts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning.

I detta examensarbete i ämnet Fysisk planering lämnas förslag på lämpliga sätt att förtäta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrån målet en hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas ? Skönhet, Användbarhet och Hållbarhet. För att tillämpa detta i den fysiska planeringen krävs en analys av förutsättningarna inom de aktuella områden som berörs. Den analysmetod som tillämpas i detta arbete är i huvudsak Realistisk stadsanalys.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.