Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara.

In this essay a proposal of city renewal is made for the new train station area built on highly productive agricultural land in Landskrona. The proposal is based on how the situation for the agricultural land in terms of exploitation looks like today and also on theories of urban governance to find out why the area turned out the way it did..

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet.

Titel: Hållbar stadsutveckling - en studie om historiska och samtida planeringsstrategier ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv Författare: Magnus Björned Kurs: Masterarbete i fysisk planering (FM 2503) Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunilla Lindholm Datum: 19 augusti 2012 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka historiska och samtida stadsplaneringstrender utifrån ett hållbarhetsperspektiv samt att analysera två svenska kommuners strategier mot en hållbar stadsutveckling. Metod: En metodkombination har använts i form av en fallstudie och en innehållsanalys. Fallstudien består av två semistrukturerade intervjuer samt översikt av kommunala dokument. Resultat: Fysisk planering kan inte på egen hand skapa hållbara städer då hållbar stadsutveckling är beroende av att fler komponenter behöver vara delaktiga i processen, men stadens strukturer som skapas genom fysisk planering kan underlätta målsättningen. De redovisade stadsplaneringstrenderna resulterar i såväl negativa som positiva konsekvenser vilket innebär att det är komplext att utläsa om dagens trender i själva verket är hållbara. Fallstudiens resultat visar att en kombination av generella och situationsbetingade metoder är ett effektivt tillvägagångssätt då flera svenska städer står inför liknande problem samtidigt som städer är heterogena. Nyckelord: hållbar stadsutveckling, ekologisk hållbarhet, ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet, Göteborgs Stad, Växjö kommun.

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet. Det är dock ett luddigt begrepp som inte är mätbart eller enkelt att använda för de som arbetar med fysisk planering. Då fokus ligger på två svenska städer har Sveriges politiska syn på hållbarhet studerats.

Hållbar stadsutveckling är ett begrepp som diskuteras flitigt i samhället idag, såväl på nationell som på lokal nivå. Visionen om den hållbara staden har uppkommit som en effekt av accelererande miljöproblem och växande klyftor i samhället. På det övergripande nationella planet skildras samhällsproblemen och det framställs mål om vad man vill förändra. På lokala plan i kommuner görs mer konkreta förslag på lösningar till problemen i de aktuella stadsdelarna. Dock finns idag ingen nationell strategi på hållbar stadsutveckling, utan de övergripande målen är förslag på vad olika forskare och sakkunniga anser vara de rätta angreppssätten på problemen i samhället. Syftet med denna uppsats är att göra en jämförelse mellan vad som står i de nationella dokumenten med vad som görs i ett konkret projekt i Malmö, där en vision om att bli bäst i världen på hållbar stadsutveckling finns formulerad.

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vårterminen 2010. Uppsatsen behandlar hållbar stadsutveckling med fokus på förtätning som kommit att bli en välanvänd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtätning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta är utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens värden och roll som förtätningselement och förespråkar en funktionell täthet. Slutligen behandlar studien förtätning inom de äldre bostadsområdena Gårdsten och Järnbrott i Göteborg.

In this essay a proposal of city renewal is made for the new train station area built on highly productive agricultural land in Landskrona. The proposal is based on how the situation for the agricultural land in terms of exploitation looks like today and also on theories of urban governance to find out why the area turned out the way it did..

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Studiens syfte är att undersöka hur medborgarinitiativ för hållbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frågeställningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hållbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhållanden för medborgarinitiativen förbättras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av Möllevångsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med målsättningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen används Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhällsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhållanden och former för stödåtgärder.

Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.

I dagens samhälle är hållbar utveckling ett mycket aktuellt ämne som diskuteras såväl nationellt som lokalt. Till följd av växande klimathot och ökande urbanisering har den hållbara staden blivit en vision att sträva mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hållbara städer, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hållbara städer, samhällen och tätorter. Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hållbara städer. I denna uppsats läggs fokus på hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hållbara städer genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som Delegationen för hållbara städers regeringsuppdrag resulterat i. Syftet är att ta reda på hur arbetet med hållbar stadsutveckling definieras, vilka omställningar som krävs i samhället och hur det fortsatta arbetet ser ut.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Syftet med föreliggande studie är att analysera hur begreppet social hållbar stadsutveckling fylls med innehåll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anställda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen är att skapa en socialt hållbar stadsdel.Empirisk data är hämtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten från studien visar att återkommande teman vad gäller socialt hållbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stärkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förståelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestående av rumsligt separerade stadsdelar framställs som en orsak till varför staden är segregerad.

Ett projekt som visar hur Mälardalen kan utvecklas till flerkärnig stadsregion. En hållbar stadsutveckling, med ökad närhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden är att befolkningen förväntas öka med 600 000 - 800 000 invånare i Stockholm-Mälarregionen till 2030. I projektet föreslår jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman städerna kring Mälaren. Att korta restiderna mellan dessa städer är centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen.