Hållbar stadsutveckling idag
en studie av Delegationen för hållbara städers arbete mot ett mer hållbart Sverige och ett praktiskt exempel
I dagens samhälle är hållbar utveckling ett mycket aktuellt ämne som diskuteras såväl nationellt som lokalt. Till följd av växande klimathot och ökande urbanisering har den hållbara staden blivit en vision att sträva mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hållbara städer, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hållbara städer, samhällen och tätorter.
Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hållbara städer. I denna uppsats läggs fokus på hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hållbara städer genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som
Delegationen för hållbara städers regeringsuppdrag resulterat i. Syftet är att ta reda på hur arbetet med hållbar stadsutveckling definieras, vilka omställningar
som krävs i samhället och hur det fortsatta arbetet ser ut. Genom litteraturstudier av Delegationen för hållbara städers rapporter har de viktigaste aspekterna av hållbar stadsutveckling plockats fram, och det visar sig tydligt att det behövs en övergripande nationell politik som behandlar hållbar stadsutveckling. Det har också kunnat urskiljas att en viktig del i arbetet mot mer hållbara städer är att få städernas invånare att bli engagerade och intresserade av att vilja delta i arbetet med hållbar stadsutveckling. Det krävs därför bättre förutsättningar för att städernas invånare ska kunna göra hållbara val.
En studie av området Fullriggaren i Malmö har utförts eftersom området av Delegationen för hållbara städer anses ligga i framkant vad gäller hållbar stadsutveckling
och beskrivs som ett gott föregångsexempel. I Fullriggaren har man bland annat arbetat med öppen dagvattenhantering, gröna tak och väggar och miljöer som gynnar insekter och djur. Detta är bara några exempel på hur hållbarhet
kan utformas i praktiken och det är också här som landskapsarkitekturen kommer in i bilden.
I en avslutande diskussion diskuteras arbetet med att i Sverige ställa om till mer hållbara städer och också var landskapsarkitektens roll ligger. Slutsatsen är att det krävs en rad omställningar på vägen mot mer hållbara städer och detta gäller både på politisk nivå såväl som för städernas invånare. Genom god stadsplanering och gestaltning av vår urbana miljö kan landskapsarkitekten vara med och bidra till mer hållbara städer.