I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och h?llbar utveckling ?r idag ett aktuellt ?mne i samh?llet och d?rmed aktuellt f?r f?retag i deras redovisning. Transportbranschen har en stor negativ p?verkan och av denna anledning ?r det intressant att studera hur f?retag inom branschen redovisar. Vidare visar tidigare forskning p? att f?retag anv?nder Impression management strategier i sin redovisning f?r att gynna sina prestationer vilket minskar transparensen mot intressenter.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Norra Sorgenfri a?r ett gammalt industriomra?de i o?stra Malmo? som sta?r info?r en gedigen omvandlingsprocess fo?r att bli en del av Malmo?s innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal a?r och drivas av Malmo? stad i samverkan med omra?dets privata fastighetsa?gare och verksamma akto?rer, vilket go?r processen va?ldigt komplex. Malmo? stad har storslagna visioner fo?r omra?det och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, omra?dets ?ryggrad?, till ett intressant och attraktivt stra?k.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa inkluderar b?de omfattande psykiatriska tillst?nd som p?verkar personens vardag samt lindrigare besv?r. Bristf?llig kommunikation och interaktioner kan inneb?ra ?kad stigmatisering, f?rs?mrad ?terh?mtning och minskad tilltro. Detta samtidigt som att empati och lyh?rdhet bidrar till st?djande delaktighet samt trygghet.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Inom utbildning och hĂ„llbar utveckling pĂ„gĂ„r en debatt om det Ă€r utbildningensroll att frĂ€mja enskilda beteenden som av experter definieras som hĂ„llbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhĂ„llbar utveckling och utbildning somhĂ„llbar utveckling, dĂ€r den senare Ă€r skeptisk till experters förmĂ„ga att sĂ€kert veta om ett beteende Ă€r mer hĂ„llbartĂ€n ett annat och istĂ€lletföresprĂ„kar en pluralistisk och kritisk ingĂ„ng dĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndigt tĂ€nkande premieras. Valet mellan att frĂ€mja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.StudienbestĂ„r av tvĂ„ delar: Den första undersöker vilket innehĂ„ll som ges till utbildning och hĂ„llbar utveckling i utsagor frĂ„n utbildningsansvariga för lĂ€rarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehĂ„lleti utbildning och hĂ„llbarutvecklingförhĂ„ller sig till dilemmat med normativitet som nĂ€mns ovan.De slutsatser som kan dras utifrĂ„nundersökningen Ă€ratt innehĂ„llet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfrĂ„ntidigare studier. Det visar pĂ„ att det har börjatvĂ€xa fram en ram för vad hĂ„llbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehĂ„ll.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan Ă„r 2000 vuxit med mer Ă€n 3 miljoner resenĂ€rer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby pĂ„ Gotland varit nedĂ„tgĂ„ende sedan Ă„r 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte vĂ€ljer att stanna till vid destinationen. Fartygen Ă€r hĂ€nvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbĂ„tar. Detta Ă€r tidskrĂ€vande och omöjligt att genomföra vid dĂ„ligt vĂ€der.Region Gotland har dĂ€rför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till Ă„r 2018.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan Ă„r 2000 vuxit med mer Ă€n 3 miljoner resenĂ€rer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby pĂ„ Gotland varit nedĂ„tgĂ„ende sedan Ă„r 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte vĂ€ljer att stanna till vid destinationen. Fartygen Ă€r hĂ€nvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbĂ„tar. Detta Ă€r tidskrĂ€vande och omöjligt att genomföra vid dĂ„ligt vĂ€der.Region Gotland har dĂ€rför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till Ă„r 2018.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

AbstractKryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan Ă„r 2000 vuxit med mer Ă€n 3 miljoner resenĂ€rer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby pĂ„ Gotland varit nedĂ„tgĂ„ende sedan Ă„r 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte vĂ€ljer att stanna till vid destinationen. Fartygen Ă€r hĂ€nvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbĂ„tar. Detta Ă€r tidskrĂ€vande och omöjligt att genomföra vid dĂ„ligt vĂ€der.Region Gotland har dĂ€rför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till Ă„r 2018.

SAMMANFATTNINGÖland Ă€r en kĂ€nd och vĂ€lbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna jĂ€mfört med liknande destinationer. Idag Ă€r samarbetet mellan de olika aktörerna pĂ„ Öland svagt. DĂ€remot vill de vĂ€nda denna trend och strĂ€va mot ett tĂ€tt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna.

Idag rÄder det stor konkurrens mellan kommuner, regioner och lÀnder gÀllande mÀnniskors uppmÀrksamhet och val av bÄde bostadsort och resemÄl. För att en destination ska verka attraktiv för en potentiell besökare Àr det viktigt att destinationen har en bra image. Om de som bor pÄ orten, det vill sÀga de med bÀst kunskap om orten, inte trivs eller talar illa om orten pÄverkar det destinationens image negativt. För om de som har bÀst kunskap om destinationen inte trivs eller talar gott om orten, vem ska dÄ lockas till att besöka den? Med det som bakgrund ville vi undersöka hur invÄnarna i vÄra hemorter, Boden och Mariestad, uppfattar sin hemort, vad sprider de för bild om orten utÄt och hur kan orterna arbeta för att förbÀttra detta?Syftet med föreliggande uppsats Àr att utveckla strategier för Boden och Mariestad om hur de kan ta hjÀlp av upplevelseproduktion för att uppnÄ stoltare invÄnare, som i sin tur talar gott om sin hemort i möte med utomstÄende.