Idag rÄder det stor konkurrens mellan kommuner, regioner och lÀnder gÀllande mÀnniskors uppmÀrksamhet och val av bÄde bostadsort och resemÄl. För att en destination ska verka attraktiv för en potentiell besökare Àr det viktigt att destinationen har en bra image. Om de som bor pÄ orten, det vill sÀga de med bÀst kunskap om orten, inte trivs eller talar illa om orten pÄverkar det destinationens image negativt. För om de som har bÀst kunskap om destinationen inte trivs eller talar gott om orten, vem ska dÄ lockas till att besöka den? Med det som bakgrund ville vi undersöka hur invÄnarna i vÄra hemorter, Boden och Mariestad, uppfattar sin hemort, vad sprider de för bild om orten utÄt och hur kan orterna arbeta för att förbÀttra detta?Syftet med föreliggande uppsats Àr att utveckla strategier för Boden och Mariestad om hur de kan ta hjÀlp av upplevelseproduktion för att uppnÄ stoltare invÄnare, som i sin tur talar gott om sin hemort i möte med utomstÄende.

SAMMANFATTNINGÖland Ă€r en kĂ€nd och vĂ€lbesökt destination. Trots det har Öland blivit en destination som konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna jĂ€mfört med liknande destinationer. Idag Ă€r samarbetet mellan de olika aktörerna pĂ„ Öland svagt. DĂ€remot vill de vĂ€nda denna trend och strĂ€va mot ett tĂ€tt samarbete. Att det idag inte finns ett samarbete aktörer emellan kan vara en bidragande orsak till varför Öland konkurrerar mindre vĂ€l om de nationella och internationella besökarna.

Uppsatsen Ă€r en fallstudie av kustsamhĂ€llet Tjörn i BohuslĂ€n som har stora sĂ€songsvariationer under Ă„ret. Under sommaren besöker mĂ„nga turister destinationen för bland annat sol, bad och segling. Vi kommer dĂ€rför att studera begreppet sĂ€songsproblematik och hur detta upplevs pĂ„ Tjörn. Ett annat omrĂ„de som studerats Ă€r samverkan och hur detta sker mellan privata aktörer och den offentliga sektorn.Tjörn har mĂ„nga naturtillgĂ„ngar som uppmanar till turism, sĂ„ som badplatser, naturhamnar och vandringsleder. Ön har ocksĂ„ mĂ„nga unika varumĂ€rken som exempelvis Nordiska akvarellmuseet i SkĂ€rhamn, Pilane skulpturpark och Sundsby sĂ€teri (www.tjorn.se).Syftet med denna uppsats Ă€r att skapa en ökad förstĂ„else för hur arbetet med sĂ€songsvariationer sker i ett kustsamhĂ€lle och hur samverkan mellan kommunen och smĂ„aktörer ser ut genom en fallstudie av Tjörn.För att uppfylla syftet kommer vi att besvara dessa tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:? Hur arbetar man med sĂ€songsförlĂ€ngningar i ett kustsamhĂ€lle?? Hur samverkar aktörer i kommunen och turistföretag med att behandla sĂ€songsförlĂ€ngning?Enligt Baum & Lundtorp (2001) finns sĂ€songsvariationer pĂ„ mĂ„nga platser i vĂ€rlden men det görs inte mycket för att minska detta.Den metod vi har valt för att genomföra studien Ă€r kvalitativa intervjuer med respondenter frĂ„n lokala turistföretag, med Södra BohuslĂ€n Turism AB samt med respondenter frĂ„n turismavdelningen pĂ„ Tjörns kommun.De resultat vi kom fram till var att Tjörn har ett bra turismarbete, bĂ„de kommunen och de aktörer vi intervjuat arbetar med syftet att skapa sĂ€songsförlĂ€ngning, dock finns det signaler pĂ„ att en bristande samverkan delvis hindrar en fortsatt lyckad utveckling.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

Titel: Professionell men personlig ? en publikstudie av lÀsaresuppfattningar om journalister pÄ Twitter.Författare: Carl MalmerUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman.Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar pÄ hur socialamedier har pÄverkat journalistiska arbetsmetoder och ianslutning till hennes egen forskning efterlyser hon enpublikstudie kring hur lÀsare uppfattar journalister pÄ socialamedier.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidGöteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier ochkommunikation (JMG).Termin: Höstterminen 2011Handledare: Mathias FÀrdighSid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor.Syfte: Att undersöka lÀsares uppfattningar och förestÀllningar omjournalister aktivitet pÄ sociala medier.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fem djupintervjuer med mÀnniskor som följer journalister pÄTwitter.Huvudresultat:Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellanlÀsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet pÄ Twitter.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

Latvia has been an independent state twice, the first time during the years 1918-1940 and the second time from the year 1991 and ahead. During these two periods Latvia has been a destination for tourists. The aim of this study is to describe how Latvia as a destination has developed during the years of independence. One further aim is to compare what Latvia?s tourism industry looked like during the same periods to descry similarities and differences.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Konkurrensen mellan regioner har triggat det varumĂ€rkesbyggande som idag Ă€r en stor del av mĂ„nga regioners utvecklingsarbete.Turismen och resandet ökar konstant. Även det allmĂ€nna intresset för hĂ„llbar utveckling och ett mer utbrett miljöarbete tar fart. Tillsammans ses hĂ„llbar turism och ekoturism som de viktigaste faktorerna i framtidens resande. Lockandet av just turism med hjĂ€lp av destinationsutveckling blir ofta en förlĂ€ngning av ett varumĂ€rkesbyggande för en region.Halmstad Ă€r Sveriges 18:e största kommun med cirka 93 000 invĂ„nare. StrĂ€nderna och sommaren har gjort staden till en stor allmĂ€nt kĂ€nd turistort.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat omrÄde. Kristianstad Vattenrike Àr ett av Sveriges fem biosfÀromrÄden och strÀcker sig nÀstan över hela Kristianstad kommun med en mÄngfald av olika naturtyper. Som utnÀmnt biosfÀromrÄde ska man bidra till hÄllbar utveckling och utveckla omrÄdet utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera omrÄdet i kÀrnomrÄden, buffertzoner och utvecklingsomrÄden.För att uppnÄ studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk vÀxelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism sÄ har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga kÀllor om Kristianstad Vattenrike.I studiens resultat och analys analyseras tre frÄgestÀllningar för syftet: 1) Vilka förutsÀttningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering anvÀndas som medel för att planera hÄllbara destinationer för friluftsliv och ekoturism?HÀr beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrÄgan pÄ omrÄdet, men ocksÄ med produktutveckling.