I forced-attention dichotic listening paradigmet (Hughdahl & Andersson, 1986) lyssnar individer på olika stavelseljud i båda öronen samtidigt. Detta genomförs utifrån tre olika betingelser. Instruktionen är att rapportera det som hörs (Non-forced, NF) eller att rapportera det som hörs i ett specifikt öra (Fored-right, FR och Forced-left, FL). NF används för att studera dominansförhållandet mellan hemisfärerna vad gäller att inhämta auditiv information. FR och FL kan användas för att studera förmåga att medvetet rikta uppmärksamheten.

Vår uppfattning är att det inom management florerar en mängd stående uttryck,metaforer, som ledarna gärna använder sig av när de ombeds att beskriva sin verksamhetoch ledarstil. Att samma uttryck tenderade att återkomma gång på gång under de samtalvi har haft med olika ledare under vår studietid på Högskolan i Borås, gjorde att vi intelängre såg dem som uttryck utan för oss framstod de istället som klyschor. Det här har isin tur väckt nya funderingar hos oss beträffande om ledarna verkligen tänker igenom sittval eller om det kanske finns vissa uttryck som det faktiskt förväntas välja. Samtidigtmisstänkte vi att uttrycken måste fylla en funktion eftersom samtliga ledare mer ellermindre valde att använda sig av dem. Det är därmed detta område som den här uppsatsenkommer att beröra.I ett försök att finna klyschornas funktion har vi valt att tillämpa en abduktiv metod.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Network Interdiction-problem innehåller två mot varandra stående styrkor, en användare och en angripare, somär inbegripna i en krigsliknande konflikt. Användaren använder ett nätverk för att optimera en funktion, t.ex.att förflytta en underhållskonvoj så snabbt som möjligt, eller maximera mängden materiel som transporterasgenom nätverket. Det innebär att användaren vill använda den kortaste eller snabbaste vägen vid transporter,och han vill maximera flödet genom nätverket. Nätverket kan t.ex. vara ett vägnät, kraftförsörjningsnät eller ettdatornätverk.

Introduktion: Kolorektalcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Behandlingen går oftast ut på att kirurgiskt avlägsna tumören vilket kan leda till en kolostomi. Patienten kan även behandlas med cytostatika och strålbehandling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med kolorektalcancer upplever hälsorelaterad livskvalitet efter en kolostomioperation utifrån Ferrans et al. (2005) modell.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Begreppet ?fickpark? är en direktöversättning från det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar på en liten park med mycket innehåll. Det är ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker är Enköping. Parktypen kan vara användbar i takt med att städerna förtätas.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

 I uppsatsen analyseras Jack Kerouacs roman På väg utifrån fem grundteman; Att vara på väg; om resandets funktioner, Avvikelse från samhället, Idolisering och inflytande, Genus och kvinnosyn och Etnicitet. Analysen följs sedan av ett förslag på hur man i klassrummet kan behandla dessa delar av Kerouacs roman. Utöver detta innehåller uppsatsen ett avsnitt där litteraturens roll och funktion i skolan behandlas  och ett avsnitt som behandlar vikten av en dynamisk litteraturundervisning. .

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Hästens ytliga böjsena är en mycket viktig men samtidigt utsatt struktur som får ta emot stor belastning. Den hjälper till att göra hästen till den atlet den är genom att lagra och frige energi för effektiv rörelse. Skador på den ytliga böjsenan hos häst medför stora problem i och med långsam läkning, brist på effektiva behandlingar samt försämrad funktion i vävnaden efter skada. Sammantaget leder det till lång konvalescens och stor risk för att skadan återkommer. På grund av detta har man länge poängterat betydelsen av att förebygga istället för att behandla dessa skador.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur studievägledningen på institutioner och fakulteter på en högskola och ett universitet kan bidra till studentgenomströmning, med fokus på studenter från studieovana hem eller annan etnisk bakgrund. Utifrån mina frågeställningar har jag undersökt utmaningar och problematiker som studievägledare möter i studievägledande samtal, hur vägledarna arbetar med dessa utmaningar och problematiker samt hur deras arbete kan bidra till studentgenomströmning. För att undersöka mitt syfte och mina frågeställningar har jag tillämpat ett induktivt arbetssätt. Detta har inneburit en växelverkan mellan teori och empiri där teorival och teorianvändning påverkats av informanternas berättelser. De teorier och begrepp som jag använt mig av är Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält, Peavys teori om konstruktivistisk vägledning samt Antonovskys teori KASAM med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.