Problemformulering: År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv:v  Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på?v  Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun?v  Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet?v  Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron mins­kat?Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten.

Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder: 1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid vetenskaplig kunskapsproduktion? 2.

Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra både möjligheter och hinder för eleverna, hur de väljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.Läroboken är det hjälpmedel som överlägset dominerar matematikundervisningen och bilderna i läroboken har med tiden blivit både större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lärandet, på både positiva och negativa sätt. Det har bland annat konstaterats att inlärningen optimeras då text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen är att besvara våra tre frågeställningar: Utifrån några utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder åt ifråga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser några läromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser några läromedelsförfattare kan påverka valet av bilder till ett matematikläromedel?Studien är gjord i två delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i några utvalda matematikböcker för grundskolans senare år, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematikläromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrån lika många funktioner.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.

Vid konstruktion och tillverkning av motorer idag finns flera krav att tillgodose i form av lång livslängd, låga utsläpp samt liten bränsleförbrukning. Dieselmotorn har högre verkningsgrad än bensinmotorn men problemet med dieselmotorn är i form av utsläpp där lagstiftningen blir allt strängare. En del av utsläppen från dieselmotorn kan bero på smörjoljan och olika motorer och ytor uppvisar olika mängd oljeförbrukning. Denna kan även variera mellan samma modell av motor. Ett sätt att få ner oljeförbrukningen och variationen av denna är att mäta ytan och säkerställa att denna är optimal för dess funktion.

Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ?Ung i Fokus? kan ha i den processen.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

I denna uppsats granskas hur nattande av barn går till. Studiens huvudfokus ligger på vad en vaggvisa är, att kategorisera vaggviserepertoaren samt hur vaggvisan kan användas. Det kan handla om vad som påverkar vår tradering och vilka olika funktioner vaggvisan kan ha. Studien består av tre stycken parintervjuer. Resultatet visar på att samtliga informanter har en vaggviserepertoar som de kan använda.

Studiens huvudsyfte är att analysera hur man i bildkonst och skulptur från medeltiden fram till våra dagar beskrivit  hjärtat som centralt organ för såväl tillfälliga affekttillstånd som stabila personlighetsdrag. För att på ett djupare sätt förstå dessa föreställningar jämförs här ett urval  konstnärligt visuella uttryck inom bildkonst och skulptur med respektive epoks kunskaper och föreställningar  om hjärtats funktion som fysiskt organ.  Studien sätts dessutom in i ett större idéhistoriskt perspektiv genom en sammanfattning av de föreställningar om hjärtat som fun-nits i de antika kulturkretsarna. I uppsatsen diskuteras också de metodproblem som har att göra med hur man i realtid skall förstå hur de bildmässiga och skulpturala uttrycken för känslomässig affekt i bilder och skulp-turer tolkats av tidigare generationer. Frågeställningarna kommenteras utifrån Poppers och Gadamers syn på ?förförståelse?, ?Kuhns paradigmteori?, ?New Historicism?, ?Foucaults dis-kursbegrepp? och ?New Cultural History?. Problemställningarna berörs för att betona att det givetvis finns alternativa sätt att förhålla sig till ämnet.