Att arbeta i projektform är något som blir allt vanligare i dagens samhälle. Ett projekt består av många mindre processer som tillsammans måste fungera i synergi för att projektet som helhet ska fortlöpa som planerat. Vi lever dock i en föränderlig värld och det är vanligt att någon av dessa processer inte går som planerat, vilket får kostsamma förseningar till följd (Christensen och Kreiners 1997). Syftet med uppsatsen är att ställa två verkliga projekt i förhållande till den litteratur vi tagit del av. Genom att göra detta vill vi identifiera vilket tillvägagångssätt som är det effektivaste, både ur tids- och kostnadsaspekt.

Sammanfattning I det här arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrån hur förhållandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg är en kommun som vill utvecklas i en mer hållbar riktning, bland annat genom att främja cykeltrafiken. Därför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrån denna studie även diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strävan mot att identifiera problem och konflikter utmed de stråk som har studerats. Målet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tänkbara lösningar på dem.

Sammanfattning I det här arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrån hur förhållandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg är en kommun som vill utvecklas i en mer hållbar riktning, bland annat genom att främja cykeltrafiken. Därför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrån denna studie även diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strävan mot att identifiera problem och konflikter utmed de stråk som har studerats. Målet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tänkbara lösningar på dem.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena. I Lysekil finns en stadsnära kajpromenad som är mer än en kilometer lång.

På uppdrag av Lidingöstad har en undersökning av gamla Lidingöbrons nuvarande tillstånd inletts. Uppdraget har gått till Carlbro AB, Stockholm som har anlitat Institutionen för byggvetenskap vid KTH för att utföra töjningsmätningar vid tågpassage över bron vilka gjordes under början av oktober 2003, [1]. Detta examensarbete gjordes i samband med dessa undersökningar.Lidingöbron är i huvudsak en fackverksbro med i regel 50 m spannindelning med undantag av ett bågspann och ett längre fack på 70 m. Den har en totallängd på ca 730 m. Lidingöbron togs i bruk 1925.

Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling.

Denna rapport har gjorts på uppdrag av räddningstjänsten Jämtland och är en inventering av riskkällor, riskobjekt samt vattenskyddsområden i syfte att identifiera hörgriskområden för kemikalieolyckor i allmänhet och för vattenskyddsområden i synnerhet. Förbundet skapades 2004 men saknar idag en gemensam grundplanering för hur det skall möta kemikalieolyckor även om enskilda kommuner har kvar sitt "arv" sedan innan förbundstiden.För att skapa ett underlag över vart kemikalier hanteras i samhället inriktades arbetet inledningsvis till att studera lagrum som reglerar kemiska varor. Fem lagrum identifierade som direkt styr verksamheten med farliga ämnen och fyra av dessa ger en rapporteringsskyldighet som kan skapa en överblick av förekomster och mängder. Dessa lagrum är:- Miljöbalken 9 kap samt förordning (1998:899) Om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd- Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)- Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE)- Sevesolagstiftning (samlingsnamn för flera lagrum som implementerar SEVESO-direktivet från EU).- MSB:s föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S och RID-S)Ur detta beslutades att objekt och källor från LBE, LSO och Sevesolagstiftningen skulle användas i studien. Objekt ur miljöbalken avgränsades bort pågrund av att underlaget är utspritt bland områdets kommuner och inte kan hanteras inom rapportens tidsramar.

Norrbotniabanan skall bidra till en regionförstoring, näringslivsutveckling, samverkan mellan bebyggelseutveckling och transportstruktur. Dessutom skall Norrbotniabanan främja en god miljö och långsiktig hållbarhet. Genom att åstadkomma en miljöanpassad järnväg arbetar Banverket för att bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Examensarbetets syfte var att utreda förutsättningarna för en miljöanpassad utformning av Norrbotniabanan genom Skellefteå centrum. Arbetet har tagit hänsyn och avgränsats till aspekterna säkerhet, buller, vibrationer, barriärverkan och estetisk utformning.

Sammanfattning Kristianstad och Växjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta påverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig åt. Denna studie vill påvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende på persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bättre planera för ett hållbart samhälle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjänsteman inom planeringsområdet är det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida långsiktiga utveckling. Det är också viktigt att ej ha en övertro på det arbete som planerare kan åstadkomma då samhället i övrigt har gott om aktörer som vill påverka den fysiska strukturen.

Den 8 september 2009 blev det klart att Umeå blir Europas kulturhuvudstad 2014. Detta var resultatet efter ett arbete som påbörjades redan 2005 då kommunfullmäktige i Umeå fattade beslutet att ansöka om titeln då detta var ett sätt att skapa marknadsföring för Umeå och lyfta dess kulturimage. På detta sätt skulle Umeå nå en ökad ekonomisk tillväxt och stolthet över staden. Att anordna ett kulturhuvudstadsår kan ge möjligheter för Umeå att synas på den lokala, regionala, nationella och internationella kartan. Detta förutsätter dock att detta evenemang får ett positivt och långsiktigt resultat.

Södra Segestrand är ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege å. Det är en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostäder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehåller ca 520 nya lägenheter vilket förväntas ge drygt 1300 nya invånare. Närhet till stationen ger goda förutsättningar för boende att miljövänligt pendla med tåg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. Området uppförs på ett idag befintligt industri- och verksamhetsområde; Industriområde Syd.

Helsingborgs stad är en stationstät kommun. Utmed tre järnvägslinjer finns inte mindre än tio lokaltågstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan är att lokalisera bebyggelse i stationsnära lägen för att skapa en flerkärnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tätorten. Behov och önskemål om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, är ett av de önskade stationslägena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anläggandet av Västkustbanan skapades återigen förutsättningar för en station.

Vatten är ett livsmedel som vi kommer i kontakt med dagligen. För att inte råka ut för sjuk-domar och infektioner renas dricksvattnet på vattenverken, främst för att reducera antalet patogener, d.v.s. sjukdomsframkallande mikroorganismer. Man brukar prata om tre grupper mikroorganismer i vattenrening; bakterier, virus och parasiter. Dessa grupper är vitt skilda i många avseenden och reduceras därför olika bra av olika reningssteg.

Södra Segestrand är ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege å. Det är en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostäder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehåller ca 520 nya lägenheter vilket förväntas ge drygt 1300 nya invånare. Närhet till stationen ger goda förutsättningar för boende att miljövänligt pendla med tåg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. Området uppförs på ett idag befintligt industri- och verksamhetsområde; Industriområde Syd.

Helsingborgs stad är en stationstät kommun. Utmed tre järnvägslinjer finns inte mindre än tio lokaltågstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan är att lokalisera bebyggelse i stationsnära lägen för att skapa en flerkärnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tätorten. Behov och önskemål om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, är ett av de önskade stationslägena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anläggandet av Västkustbanan skapades återigen förutsättningar för en station.