Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om de privata angelÀgenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig frÄn de privata angelÀgenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda pÄ vad det Àr för privata angelÀgenheter de Àgnar sig Ät och om det Àr nÄgon skillnad pÄ vad de gör beroende pÄ vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att Àgna sig Ät under arbetstid pÄ denna arbetsplats vill vi dÀrför ta reda pÄ hur bÄde medarbetarna och cheferna förhÄller sig till organisationens personalpolicy.VÄr teoretiska referensram bestÄr av tvÄ huvudsakliga omrÄden. Det första inleds med en grundlÀggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bÀttre bild av vad privata angelÀgenheter Àr, och vilka former av bÄde organisatoriskt olydnad och privata angelÀgenheter som finns. Vidare berörs ocksÄ hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.

I dagens konkurrens mellan företag och individer Àr det, inom ett företag, ytterst viktigt att placera rÀtt person pÄ rÀtt plats samt att ta tillvara pÄ de talanger som en organisation har att arbeta med. ?Utan mÀnniskorna fungerar ingenting, men med rÀtt personer för uppgiften finns Àndlöst med möjligheter att förverkliga den.? (Lindelöw, 2008, s. 18). HR-avdelningen pÄ ett företag bör strÀva efter organisationens strategi i syfte att uppnÄ högre effektivitet och framtida mÄl (Boglind, HÀllstén och Thilander, 2013).

I Norra Djurga?rdsstaden i Stockholm pa?ga?r ett stort stadsutvecklingsprojekt da?r det planerats fo?r ungefa?r 12 000 nya bosta?der, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. Fo?r att koordinera alla transporter av byggmaterial in till omra?det, samt hantera avfallstransporter ut ur omra?det, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars ma?l bland annat a?r att reducera antalet transporter.Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod fo?r utva?rdering av potentiella miljo?effekter med bygglogistikcentret i Norra Djurga?rdsstaden. Examensarbetet har tittat pa? byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv fo?r ja?mfo?relse mellan tva? olika scenarion, da? ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive da? ett sa?dant inte finns (scenario 2).

Jag har gjort ett försök att ta reda pÄ vad det Àr som fÄr ett kön att bryta sig in i ett yrke som sÄ totalt domineras av det motsatta könet. NÀrmare bestÀmt vad som i detta fall har pÄverkat kvinnorna att vÀlja utbildningen/yrket för att bli anlÀggningmaskinister.Branschers efterfrÄgan pÄ arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika sÄ. DÀrför bör vi vÀrna om en mer flexibel arbetsmarknad dÀr fler dÀrigenom fÄr en större möjlighet att pröva pÄ och byta bransch under sitt arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna pÄ en mer jÀmlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utstrÀckning kommer in pÄ mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men Àven för de mÀn som vill in i de kvinnodominerade yrkena.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förÀndringen i andel kvinnor i yrket anlÀggningsmaskinförare samt att belysa nÄgra tÀnkbara förklaringar till denna förÀndring.

Sammanfattning Titel: Studie av sociala medier pÄ Arbetsplatsen. NivÄ: Kandidatuppsats i Informationssystem, 15 HögskolepoÀng. Författare: Tobias Larsson Handledare: Bengt Nilsson Examinator: Bengt Nilsson ProblemomrÄde ProblemomrÄdet i studien Àr det eventuella sambandet mellan sociala medier och samhörigheten pÄ en arbetsplats. Genom att studera detta undersöks vilken effekt sociala medier kan ha pÄ samhörigheten och vilka teoretiska modeller som gÄr att koppla till det som framkommer under analysen av studien. Metod Studiens intresse och fokusomrÄde finns i att studera det som gÄr att studera via en kvalitativ undersökningsmetod. Det som undersöks i en kvalitativ undersökning Àr de mÀnniskor och grupper som studeras genom dessa undersökningar. Kvalitativ undersökningsmetod har sin grund i sociala antaganden och hur man studerar det som de vill beskriva som verklighet. Kvalitativundersökningsmetod innebÀr att studien undersöker beteende samt mönster genom intervjuer eller observationer av eller med de berörda personerna. Resultat UtifrÄn den studie som presenteras menar författaren att sociala medier pÄverkar samhörigheten.

PÄ Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeÄ byggs just nu ett nytt tÀcklacksmÄleri. Det nya mÄleriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fÀstas pÄ hytten. Detta upplÀgg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstÄr nÀr hytt och plastartiklar lackeras i tvÄ skilda processer (hytt i UmeÄ och plast i Belgien) Projektets mÄl och syfte Àr att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska frÀmja en vÀlmÄende personal. För att fÄ tiden att rÀcka till begrÀnsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas.

PĂ„ Volvo Lastvagnars lackeringsavdelning i UmeĂ„ byggs just nu ett nytt tĂ€cklacksmĂ„leri. Det nya mĂ„leriet skapar möjligheten att lackera lastbilshytten tillsammans med plastartiklar som sedan ska fĂ€stas pĂ„ hytten. Detta upplĂ€gg kommer att minska de kvalitetsproblem som idag uppstĂ„r nĂ€r hytt och plastartiklar lackeras i tvĂ„ skilda processer (hytt i UmeĂ„ och plast i Belgien) Projektets mĂ„l och syfte Ă€r att ta fram en lösning för hur och var plastartiklarna ska hanteras. Ergonomin ska ligga i fokus och utformningen av arbetsstationerna ska frĂ€mja en vĂ€lmĂ„ende personal. För att fĂ„ tiden att rĂ€cka till begrĂ€nsas projektet till att enbart grovplanera hela flödet med alla artiklarna samt att arbetsplatser för frontluckan detaljutformas. De största problemen med att utöka produktionen med plastartiklar samt de givna förutsĂ€ttningarna kan sammanfattas i tre punkter: Ergonomi – enkla, monotona uppgifter som liknar varandra lĂ€ngs hela flödet samt att erfarenhet kring manuella arbetsuppgifter saknas pĂ„ avdelningen.

2008 antog kommunfullmÀktige i LuleÄ kommun en vision för kommunens utveckling fram till Är 2050. Visionen beskriver en önskad riktning och ska ligga till grund för fortsatt arbete med en ny översiktsplan för kommunen och stadskÀrnan. I Vision 2050 beskrivs LuleÄ stadskÀrna som en livfull plats hela dygnet som prÀglas av en mÄngfald av arbetsplatser, handel, bostÀder och nöjen. UtgÄngspunkten för det hÀr examensarbetet Àr att studera och analysera LuleÄ centrums förutsÀttningar och möjligheter för en stadskÀrna med en mÄngfald av verksamheter som inbjuder till rörelse och vistelse i det offentliga rummet. Analyserna baseras pÄ observationer och inventeringar av utredningsomrÄdet och pÄ intervjuer med fem personer samt en Space syntax analys utifrÄn tre olika metoder för analys.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del prÀglats av bÄde stark ekonomisk tillvÀxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik frÄn SCB att de svenska hushÄllen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, bÄde för den finansiella branschen i sig och det framtida vÀlstÄndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivÄer som krÀvs för att underhÄlla en allt större, Àldre befolkning, som Àven lever allt lÀngre. Detta Àr ett problem som gÀller för hela EU och dÀrför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och dÀrigenom att investera rÀtt.För att hjÀlpa privatpersoner att investera rÀtt, genom att utnyttja sin nivÄ av risktolerans, samtidigt som man gör det lÀttare för kreditgivare och rÄdgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivÄer av risktolerans. Med hjÀlp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, Älder, utbildningsnivÄ, relationsstatus, sysselsÀttning och inkomstnivÄ.

TvÄ arbetsplatser inom Àldreomsorgen i Malmö undersöktes med en enkÀt. BÄda arbetsplatserna hade en hög sjukfrÄnvaro. Den ena arbetsplatsen hade 80 sjukdagar per anstÀlld och den andra hade 40 dagar. Arbetsplats med högst sjukfrÄnvaro hade 61 anstÀllda och den andra hade 48 anstÀlldaSyftet med undersökningen var att undersöka samband mellan sjukfrÄnvaro, psykosocial arbetsmiljö och syn pÄ arbete. Hypotesen var att de med instrumentell syn pÄ arbete oftare blir sjukskrivna dÄ den psykosociala arbetsmiljön Àr dÄlig.

Bakgrund och problem: Offentliga verksamheter har historiskt sett funnit svÄrigheter i att de ofta harflera olika intressenter med motstridiga mÄl. DÄ det inte finns ett entydigt mÄl, finns det inget attmÀta prestationer mot, vilket gör det svÄrt att utforma ett formellt belöningssystem. Privataverksamheter sÀgs inte ha samma problem och dÀr Àr formella belöningar betydligt vanligare.Samtidigt har det kommit ny forskning pÄ senare tid som visar pÄ att den offentliga sektorn influerasallt mer av den privata. Ett exempel Àr hur bonussystem börjat utformats inom sjukvÄrden, enbransch som frÀmst skötts i offentlig regi i Sverige. DÄ offentliga verksamheter anses ha haft svÄrt attutforma ett belöningssystem, stÀllde vi oss frÄgan ifall Àgandeform inverkade pÄ de belöningar somges pÄ ett sjukhus.

I den hÀr uppsatsen har jag försökt beskriva relationen mellan socialtjÀnst och skola. Mina huvudfrÄgor har varit att undersöka samarbetet mellan de tvÄ organisationerna, samt ta reda pÄ hur detta upplevs av de som Àr yrkesverksamma, antingen som personal inom skolan eller som socialsekreterare eller handlÀggare pÄ socialtjÀnsten. Den hÀr uppsatsen har utgÄtt frÄn fem olika arbetsplatser, men för att fÄ en allmÀn uppfattning om vad som gÀller, eller vad som enligt lag bör rÄda, presenterade jag inledningsvis nÄgra viktiga lagar. Till dem hör anmÀlningsplikten, som föreskriver att myndigheter som arbetar med barn och ungdomar Àr skyldiga att genast anmÀla till socialtjÀnsten om de fÄr kÀnnedom om nÄgot som kan innebÀra att socialtjÀnsten behöver ingripa. En annan relevant lag Àr Sekretesslagen, som skiljer sig mellan skola och socialtjÀnst, dÀr den senare har en mycket strÀngare sekretess. Det finns dock sju undantagsregler frÄn denna.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del prÀglats av bÄde stark ekonomisk tillvÀxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik frÄn SCB att de svenska hushÄllen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, bÄde för den finansiella branschen i sig och det framtida vÀlstÄndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivÄer som krÀvs för att underhÄlla en allt större, Àldre befolkning, som Àven lever allt lÀngre. Detta Àr ett problem som gÀller för hela EU och dÀrför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och dÀrigenom att investera rÀtt.För att hjÀlpa privatpersoner att investera rÀtt, genom att utnyttja sin nivÄ av risktolerans, samtidigt som man gör det lÀttare för kreditgivare och rÄdgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivÄer av risktolerans. Med hjÀlp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, Älder, utbildningsnivÄ, relationsstatus, sysselsÀttning och inkomstnivÄ.

Utrikesfödda som anlÀnder till Sverige som flyktingar eller som asylsökande fÄr lÀra om pÄ nytt. Integrationen blir en del av deras vardag genom utbildning inom SFI och introduktionsprogram med samhÀllskunskap och kunskapsomrÄden som Àr nödvÀndiga för att bli en del av samhÀllet och ha möjlighet till arbete. Som arbetssökande fÄr mÄnga av dem ÀndÄ inte jobb trots förvÀntningar som finns efter avslutad introduktion.Syftet Àr att ta reda pÄ hur utrikesfödda kvinnor som deltar i ÄtgÀrdsprogram beskriver om sina förutsÀttningar att fÄ ett jobb. Och vad de tror pÄverkar möjligheten att fÄ ett jobb. Detta vill jag undersöka genom att intervjua kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder med följande frÄgestÀllningFrÄgestÀllning Hur beskriver kvinnorna möjligheten att fÄ ett lönearbete? Vilka svÄrigheter möter kvinnorna mellan olika kulturer som arbetssökande? Hur beskriver kvinnorna sitt deltagande pÄ praktik, utbildning och arbete?Metoden bygger pÄ sju kvalitativa intervjuer med utrikesfödda kvinnor som deltar i arbetsmarknadsÄtgÀrder.

Under de veckor vi var ute pÄ VFU vÀcktes en rad frÄgor hos oss. PÄ vÄra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde bÄda att detta pÄverkade undervisningen pÄ flera sÀtt, och började dÀrför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insÄg vi att synen pÄ IT-verktygen och deras anvÀndningsomrÄden varierade kraftigt. DÀr av vÀxte tanken fram om att undersöka elevers och lÀrares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av tvÄ skolor.Den hÀr uppsatsen ser skolledningarna pÄ de bÄda skolorna som huvudaktörer vad gÀller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lÀgga fokus pÄ elever och lÀrares uppfattningar av dessa.