Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

Idag blomstrar debatten om mĂ€nniskans och det moderna samhĂ€llets framtid under parollen HĂ„llbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrĂ„gan, pĂ„ arbetsplatser talas det om CSR-arbete, pĂ„ handelshögskolor talas det om hĂ„llbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hĂ„llbarhetschefer. Övergripande gĂ„r det att se att hĂ„llbar utveckling har blivit ett erkĂ€nt begrepp och fĂ„tt sig en stor roll i dagens moderna samhĂ€llsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fĂ„tt ett stort ansvar (om inte ansvaret) att frĂ€mja för en hĂ„llbar utveckling genom att agera hĂ„llbart utifrĂ„n ett socialt, miljömĂ€ssigt och ekonomiskt perspektiv.Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom pĂ„tryckningar frĂ„n ett modernt samhĂ€lle med medvetna konsumenter som i allt större utstrĂ€ckning konsumerar hĂ„llbart och stĂ€ller vissa krav pĂ„ företagen de handlar frĂ„n. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig pĂ„ att framhĂ€va företags hĂ„llbara handlingar, exempelvis genom att pĂ„visa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara Ă€r ekologiskt framstĂ€lld.

Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.

Norra DjurgÄrdsstaden Àr för nÀrvarande ett av Europas största stadsutvecklingsomrÄden och kommer ge rum för cirka 10 000 nya bostÀder och cirka 30 000 nya arbetsplatser. Stadsdelen prÀglas av en stark miljöprofilering och ska verka som en förebild för ett hÄllbart stadsbyggande.I början av 2013 kommer ett logistikcenter upprÀttas i Hjorthagen för att hantera transporter in till omrÄdet under byggprocessen. Syftet med logistikcentret Àr att minska trÀngsel och trafikstockningar genom en lotsfunktion samt reducera transporter i och med samlastning. Detta examensarbete har Àmnat kartlÀgga transportflödena med och utan en samordnad bygglogistiklösning samt berÀkna hur energianvÀndningen och utslÀppsmÀngderna skulle kunna förÀndras.KartlÀggning av transporterna har skett genom dokumentation av de följesedlar som byggherrarna fÄr som kvitton pÄ inkomna leveranser. Följesedlarna har dokumenterats frÄn JM:s byggande i Norra DjurgÄrdsstadens första etapp, Norra 1.

Syftet med denna studie har varit att undersöka gÀllande praxis samt belysa förutsÀttningarna för psykoterapi som behandlingsmetod inom Barn- och ungdomshabiliteringen.Studien bestÄr av tvÄ delar, dels en enkÀtundersökning riktad till fem lÀn, dels intervjuer med ett urval av de personer som berörts av enkÀten, och dÀr uttalat intresse för att intervjuas. Arbete har varit inspirerande och berikande. Vi har fÄtt ta del av en gedigen kunskap och engagemang för psykoterapeutiskt arbete med funktionshindrade barn och ungdomar, och deras förÀldrar/anhöriga. Resultaten visade att det förekommer psykoterapeutiska insatser i olika former pÄ dessa arbetsplatser. Fokuseringen, omfattningen och metoderna varierar mellan arbetsenheterna och yrkesutövarna. VÄr slutsats Àr att det Àr ett mycket gott arbete som utförs, och med stort engagemang sÄvÀl för att arbeta psykoterapeutiskt som för de funktionshindrades rÀtt till detta stöd. Terapiernas fokus var oftast byggande och bearbetande av sjÀlvbild, nÀr det gÀllde barn/ungdomar, och för förÀldrar krisbearbetning och stöd i att hantera svÄrigheter i den nya livssituationen.Terapier för gruppen funktionshindrade mÄste utgÄ frÄn ett brukarperspektiv, dvs. anpassas efter brukarens förmÄga genom en variation av metoder, konkreta tekniker och ökad tydlighet hos terapeuten.Barn- och ungdomshabiliteringen kÀnnetecknas bl a av kontakter under lÄng tid, av teamarbete och en stor variation av insatser.

ABSTRAKTVÄr uppsats behandlar hur ekonomin fördelas inom hushÄllet, dÀr kvinnor inte verkar ha lika mycket som mÀn att sÀga till om vad gÀller ekonomin. Vidare har kvinnor heller inte lika stor tillgÄng till pengar inom familjen, frÀmst vad gÀller pengar för deras eget bruk. Vi tÀnker oss sÄledes en koppling mellan inkomst och hushÄllsarbete. Det vi avser undersöka Àr vem som lÀgger ner mest tid pÄ hushÄllsarbete och hur inkomsten kan pÄverka denna fördelning, om den har nÄgon pÄverkan. Med samhÀllsutvecklingen har kvinnan kommit ut pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning Àn tidigare, men mÄnga av de typiska ?kvinnosysslorna? finns fortfarande kvar.

Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.

I den hÀr studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat pÄ samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgÄngspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framtrÀdande pÄ vissa avdelningar i detta företag. Med hjÀlp av Asplunds (1987) teori har vi stÀllt oss frÄgan: hur ser de sociala relationerna ut pÄ detta företag? Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsÀttningarna för upprÀtthÄllandet av sociala relationer och att skapa förstÄelse för gemenskapens betydelse pÄ den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrÄgan undersökte vi, utifrÄn en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck pÄ företaget samt hur de inverkar pÄ relationerna bland personalen.

SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.

FC RosengÄrd driver Framtidsprojektet som en del i sitt integrationsskapande arbete. Projektet följer tvÄ klasser frÄn RosengÄrdsskolan frÄn sjunde klass till första Äret pÄ gymnasiet, dÀr meningen med projektet Àr att vara förberedande inför gymnasieval, förberedande inför yrkesval, att ge en inblick i föreningslivet och att ge deltagarna en meningsfull fritidssysselsÀttning. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur de delaktiga inom projektet upplever Framtidsprojektet och vilken utveckling av deltagarna som anses ske. Resultaten visar att respondenterna inte upplever Framtidsprojektet som ett integrationsprojekt utan som ett skolprojekt som skulle kunna drivas pÄ vilken skola som helst. Det finns dock anledningar till att detta stöd behövs mer pÄ RosengÄrdskolan Àn andra skolor. MÄnga elever beskrivs inte ha förstÄtt skol ? eller betygsystem och mÄnga anses sakna vuxenstöd utanför skolan gÀllande sin skolgÄng.

Bakgrund/Syfte: Ett av FolkhÀlsoinstitutets 11 mÄlomrÄden Àr fysisk aktivitet, mÄlomrÄdet innefattar att frÀmja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete Àr att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med sÀrskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande metod för barn och ungdomar med sÀrskilda behov.Metod: En kvalitativ metod anvÀndes och 6 intervjuer genomfördes pÄ olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder och insatser för barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades frÄn ljudfil till text och analyserades till en temaanalys.

De senaste decennierna har miljö- och klimatfrÄgor fÄtt allt större uppmÀrksamhet pÄ lokal sÄvÀl som global nivÄ. Idag krÀver allt fler konsumenter att nÀringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frÄgor. HÄllbarhetsredovisning Àr idag frivillig och Àr ett relativt nytt sÀtt att redovisa pÄ dÀr företagets ekonomiska, sociala och miljömÀssiga resultat tas upp. Miljömedvetenhet har Àven blivit en konkurrensfördel för företag inom skogsindustrin dÄ jordens största hot mot miljön Àr den industriella anvÀndningen av trÀ. Viktigt för att nÄ framgÄng Àr dock inte enbart ökad reglering utan det Àr Àven essentiellt att skapa en kultur kring miljöarbetet dÀr alla medarbetare Àr engagerade och kÀnner delaktighet.

Vi arbetar idag mindre tid Àn vad den arbetande mÀnniskan gjort under tidigare Ärtionden, och mÄnga hÀvdar att vi mÄste arbeta mer för att vi ska kunna bibehÄlla vÄr standard. Men sammantaget, betalt och obetalt arbete, sett ur en familjs perspektiv arbetar mÄnga vÀldigt mycket idag, och med högt stÀllda krav bÄde pÄ jobbet och i hemmet.Ett antal försök med förkortad arbetstid har gjorts pÄ olika arbetsplatser i landet, de flesta inom kommun och landsting, men fÄ har genomförts med bÄde för- och efterstudie. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn den arbetstidsförkortning som genomfördes pÄ Radiumhemmet 2003 dÀr vi genomförde en förstudie dÀr alla som skulle delta i försöket fick svara pÄ en enkÀt innan projektet pÄbörjades. NÀr projektet pÄgÄtt tre mÄnader skickade vi ut ytterligare en enkÀt till deltagarna. Utöver de som deltagit i projektet med arbetstidsförkortning har vi Àven genomfört motsvarande studie med en kontrollgrupp bestÄende av sjuksköterskor som arbetade med normal arbetstid.

Stockholmsregionen Àr Sveriges mest trafikintensiva. VÀgarna belastas hÄrt och mÄste byggas om och underhÄllas av vÀgarbetare medan trafiken ska flyta pÄ som vanligt. VÀgverket produktion utför drift, underhÄlls- och tillbyggnadsarbeten Äret runt pÄ Stockholms vÀgnÀt. VÀgarbetarna upplever att de utsÀtts för stora risker nÀr de utför sitt arbete pÄ vÀgarna. Inför dessa arbeten ska det utföras arbetsberedningar med riskbedömningar.

Arbetsplatsen har kommit att bli en viktigt arena dÀr hÀlsan och förutsÀttningarna för hÀlsan kan pÄverkas. De senaste Ären har det skett en positiv utveckling gÀllande den fysiska arbetsmiljön men inte gÀllande den psykosociala arbetsmiljön dÀr speciellt anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrden upplever en allt mer pressad arbetssituation. LitteraturgenomgÄngen kring psykosociala arbetsförhÄllanden visar att det finns lite forskning gjord kring positiva aspekter av socialt stöd och hÀlsa. Detta ses som ett problem dÄ det i arbetsmiljön ligger en avsevÀrd potential i frÀmjandet av hÀlsa och att fokus bör förflyttas frÄn det patogena till det salutogena synsÀttet. Syftet var att ur ett salutogent perspektiv se det sociala stödets betydelse pÄ arbetsplatser inom privat hÀlso- och sjukvÄrd samt undersöka medarbetarnas sjÀlvuppskattade hÀlsa och upplevelser av arbetsplatsen och arbetssituationen.