I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom ensamarbete. Ett sÀtt att förbÀttra teamworket och dÀrmed planeringsarbetet Àr att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen Àr visuell metodik. Metoden Àr relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung frÄn tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning.

I takt med att allt större krav stÀlls pÄ lÄg energiförbrukning hos byggnader, ökar Àven vikten av en lufttÀt konstruktion. I samband med detta ökar Àven behovet att hitta nya arbetsmetoder som tidseffektiviserar arbetet men samtidigt genererar lufttÀta konstruktioner som klarar eventuella tÀthetskrav.Detta projekt har utförts tillsammans med PEAB pÄ en av deras arbetsplatser i Grebbestad dÀr det för tillfÀllet byggs bostads- och hyresrÀtter med passivhusteknik. Den fönstermonteringsteknik som har anvÀnts i Grebbestad Àr mycket tidskrÀvande och intresse över nya enklare montagemetoder har funnits.Syftet med detta projekt Àr att undersöka om det finns arbetsmetoder för fönstermontering som Àr tidseffektivare Àn den metod som anvÀnds i Grebbestad men som samtidigt ger lÄgt luftlÀckage. Projektet har genomförts genom montering av fönster med olika montagemetoder. Provmonteringarna av fönstren har skett i ett tillfÀlligt provrum och har utförts av en rutinerad snickare för att fÄ ett tidsperspektiv pÄ arbetet och dÀr varje fönstermontering har provtryckts för att veta hur lufttÀt respektive metod Àr.

Intresset för hÀlsa och friskvÄrd har ökat i samhÀllet de senaste Ären. Motion rekommenderas för att förhindra en rad olika sjukdomar som cancer, diabetes typ 2, ryggont, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och utmattningssyndrom. Arbetsplatsen Àr en viktig arena för att frÀmja hÀlsa i en befolkning och skattelÀttnader har skett för friskvÄrd pÄ arbetsplatser. Syftet med uppsatsen Àr att analysera friskvÄrds-/hÀlsoarbetet i svenska primÀrkommuner genom att jÀmföra arbetet inom fyra kommuners ledningskontor. Analysen fokuserar pÄ frÄgestÀllningarna: Vilket friskvÄrds-/hÀlsoarbete bedriver kommunledningskontoren för de kommunanstÀllda? Hur fÄr man de anstÀllda att ta del av och hur implementerar man friskvÄrds-/hÀlsoarbetet? Hur följer man upp friskvÄrds-/hÀlsoarbetet? Kommunledningskontorens attityd till friskvÄrds-/hÀlsoarbete undersöktes ocksÄ.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur lÀrares tankar gÀllande hÀlsa i idrott och hÀlsa sÄg ut.Hur ser lÀrarna pÄ hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa? Hur arbetar lÀrarna med hÀlsoundervisningen? Upplever lÀrarna nÄgra svÄrigheter gÀllande hÀlsoundervisningen? MetodUndersökningen hade en kvalitativ ansats och resultaten baserades pÄ sex intervjuer som gjorts pÄ lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa. Samtliga intervjuer genomfördes pÄ lÀrarnas arbetsplatser dÀr Àven intervjuerna bandades. Sex verksamma lÀrare i Äldrarna 27-55 intervjuades dÀr samtliga undervisade i grundskolans tidigare Äldrar. ResultatResultaten visade pÄ att den övervÀgande delen av lÀrarna delade en gemensam uppfattning om att hÀlsa var nÄgot som avgjordes av bÄde fysiska, psykiska och sociala faktorer som behövde vara i balans. Detta var nÄgot som lÀrarna menade att eleverna skulle fÄ möjlighet att utveckla i undervisningen.

Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras Àr utifrÄn en praktik pÄ H & M dÀr bÄda begreppen anses aktuella i organisationen och spÀnnande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet Àr att studera de anstÀlldas attityd till begreppen och vilken betydelse det har betrÀffande de ansÀ?lldas lojalitet, hur den fo?rhÄller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frÄgesta?llningar till grund;Vilka synsÀtt pÄ lojalitet finns bland de anstÀllda? Uttrycker de anstÀllda en lojalitet i arbetet och i sÄdana fall, hur Àr den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan pÄ hur lojaliteten riktar sig och om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt?H & M Àr ett vÀrdestyrt företag dÀr en av vÀrderingarna Àr ?vi tror pÄ mÀnniskan?, som visar sig i mycket internrekrytering och karriÀrmöjligheter inom organisationen.

Idag finns det en pÄtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som Àr attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt anvÀnds i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebÀr attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? RÄdande planeringsideal handlar till stor del om tÀta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? nÄgot som förutsÀtts skapa attraktiva vÀrden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för nÀrvarande blickar mÄnga arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mÄngfunktionella stadsform dÀr bostÀder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma omrÄde.

 Bakgrund:Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun Àr ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strÀvan att skapa en hÀlsofrÀmjande miljö. Rökfri arbetstid innebÀr att ingen ska utsÀttas för tobaksrök pÄ sitt arbete. I Motala kommun trÀdde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika Äsikter bland de kommunanstÀllda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anstÀllda. Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka anstÀlldas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun.

Idag blomstrar debatten om mĂ€nniskans och det moderna samhĂ€llets framtid under parollen HĂ„llbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrĂ„gan, pĂ„ arbetsplatser talas det om CSR-arbete, pĂ„ handelshögskolor talas det om hĂ„llbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hĂ„llbarhetschefer. Övergripande gĂ„r det att se att hĂ„llbar utveckling har blivit ett erkĂ€nt begrepp och fĂ„tt sig en stor roll i dagens moderna samhĂ€llsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fĂ„tt ett stort ansvar (om inte ansvaret) att frĂ€mja för en hĂ„llbar utveckling genom att agera hĂ„llbart utifrĂ„n ett socialt, miljömĂ€ssigt och ekonomiskt perspektiv.Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom pĂ„tryckningar frĂ„n ett modernt samhĂ€lle med medvetna konsumenter som i allt större utstrĂ€ckning konsumerar hĂ„llbart och stĂ€ller vissa krav pĂ„ företagen de handlar frĂ„n. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig pĂ„ att framhĂ€va företags hĂ„llbara handlingar, exempelvis genom att pĂ„visa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara Ă€r ekologiskt framstĂ€lld.

SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.

I ett samhÀlle dÀr tekniken rusar fram och medarbetare pÄ mÄnga arbetsplatser har möjlighet att stÀndigt vara uppkopplade och arbeta hemifrÄn, undrar vi vad som ligger pÄ företagets ansvar och vad individen ska fÄ sköta sjÀlv? Idag Àr det en sjÀlvklarhet inom IT-branschen att hÀnga med i den tekniska utvecklingen för att överleva ute pÄ marknaden. I och med detta utrustas de anstÀllda med det senaste inom tekniken gÀllande datorer och telefoner vilket bidrar till att de Àr antrÀffbara dygnet runt. Att identifiera sig med sitt arbete förekommer idag och mÀnniskor tar med sig sin arbetsidentitet in i privatlivet. Detta för att mÀnniskor i samhÀllet förknippar individer med deras arbete och det fÄr till följd att de anstÀllda stannar kvar i sin arbetsroll Àven pÄ fritiden och att de alltid representerar sin arbetsplats, bÄde i arbetet och privat. I undersökningen framkom det att alla informanterna har ett privatliv bara att det har olika betydelse för individerna hur privata de vill vara.

Mindre samhÀllen som Àr starkt prÀglade av enskilda industrier Àr till stor del beroende av de arbetstillfÀllen industrin ger. DÄ svÀngningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfÀllen varierar, varierar Àven samhÀllets efterfrÄgan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhÀllsstruktur trots konjunktursvÀngningarna och minska samhÀllens pÄverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa nÀringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhÀlles identitet och attraktivitet Àr mycket viktiga i konjunkturkÀnsliga samhÀllen och detta kan frÀmja en arbetspendling istÀllet för flytt, dÄ platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer sÄ som vÀgar och jÀrnvÀgar Àr viktiga för att arbetspendlingen och dÀrmed Àven regionförstoring ska kunna ske.

Strukturomvandlingen till dagens tjÀnsteekonomi och den ökade spridningen av informations- och kommunikationsteknologi, har möjliggjort ett arbetsliv med flexibla arbetstider och arbetsplatser. Flexibelt arbete kan vara en frihet som skapar möjligheter att uppnÄ en bÀttre balans mellan arbete och övrigt liv, men det kan ocksÄ vara en risk som leder till ökad stress dÄ förhÄllandet mellan arbete och övrigt liv upplevs som grÀnslöst.Syftet med studien var att undersöka till vilken grad tjÀnstemÀn i den privata sektorn upplever att de har möjlighet att arbeta flexibelt tids- och rumsmÀssigt, samt om möjligheten att sjÀlv bestÀmma nÀr och var man utför sitt arbete kan bidra till mindre stress och en bÀttre balans mellan arbete och övrigt liv.Resultatet bygger pÄ data frÄn en arbetsmiljöenkÀt inom ramen för ett treÄrigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet, dÀr grÀnsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhÄllande till stress och hÀlsa var i fokus (AFA FörsÀkring 2015). EnkÀten besvarades av 1918 tjÀnstemÀn. Variablerna som anvÀndes i studien var grad av kontroll över flexibilitet i relation till upplevd stress, upplevd balans mellan arbete och övrigt liv samt andra arbets- och familjerelaterade faktorer.Data analyserades med multipel linjÀr regressionsanalys. I regressionmodell 1 kontrollerades vilken effekt upplevd flexibilitet och andra arbets- och familjerelaterade faktorer hade pÄ upplevd stress.

Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivÄer i skolan pÄverkar elever och pedagoger Àr nÄgot som det inte har gjort sÀrskilt mycket forskning kring.Som metod valdes en enkÀtundersökning om och hur lÀrare upplever samt handskas med buller, ljudnivÄer och ljudmiljön i skolan. EnkÀtundersökningen genomfördes pÄ fyra skolor i skolÄr f-9. EnkÀtundersökningen besvarades av 50 lÀrare bosatta i en mellansvensk kommun. EnkÀtundersökningen pÄvisar hur lÀrarna ser pÄ ljudmiljön pÄ sina arbetsplatser. Valet föll pÄ just enkÀter dÄ vi ville nÄ ett större antal respondenter för att fÄ en sÄ vid bild av omrÄde som möjligt.DÄ ljudnivÄn ofta Àr hög i skolan och pÄverkar bÄde lÀrares och elevers vardag pÄ olika sÀtt.

Den hÀr uppsatsen handlar om organisatorisk olydnad och motstÄnd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta Àmne och genom vÄr studie ge en tydligare bild pÄ huruvida motstÄnd förekommer eller inte. Genom att detta Àmne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sÀtt att se pÄ motstÄndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen Àr genomförd med 76 enkÀter varav hÀlften hos anstÀllda pÄ ett produktionsföretag och hÀlften hos tjÀnstemÀn pÄ ett annat företag.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka utbredningen av anstÀlldas motstÄnd under arbetstid och att fÄ en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket mÄste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. UtifrÄn vÄrt syfte har vi tagit fram följande frÄgestÀllningar för att förtydliga meningen med studien:? Förekommer det nÄgot motstÄnd pÄ arbetstid och i sÄ fall hur ofta?? Vad gör anstÀllda pÄ sin arbetstid som kan definieras som motstÄnd?? Varför utför anstÀllda motstÄnd pÄ arbetstid?? Förekommer det skillnad pÄ hur mycket motstÄnd produktionsanstÀllda gör och hur mycket motstÄnd tjÀnstemÀn gör?Vi har i vÄr uppsats valt att koppla samman att anstÀllda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under arbetstid med att de gör ett motstÄnd.

Bakgrund: FöretagshÀlsovÄrdens (FHV) situation skiljer sig frÄn övrig medicinsk verksamhet pÄ flera sÀtt:fysiska och psykiska arbetsmiljöns betydelse skall vÀgas in vid vÀrdering av varje individ- och arbetsplatsproblem, patienternas sökmönster och omfattningen av utredning och behandling bestÀms inte enbart av problemens art och överenskommelsen patient och vÄrdgivare utan Àven avtalet mellan kund och FHV, betalningsansvarig för FHV:s kostnader Àr patientens chef, FHV finansierar sin verksamhet med intÀkter frÄn kunderna. Relationen kund ? FHV fÄr alltsÄ stor betydelse för utformningen och utvÀrderingen av FHV:s verksamhet. Den stressrelaterade ohÀlsan har ökat kraftigt inte minst inom den offentliga sektorn, sjukvÄrden Àr inget undantag. Syfte: uppskatta utnyttjandet av FHV 2003, undersöka relationen kund ? FHV med fokus pÄ stressrelaterad ohÀlsa inom ett sjukhus.Metod: EnkÀtundersökning.