I princip strÀvar alla arbetsplatser efter att skapa en mÄngfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser Àr det ofta arbetsgivaren skriver att de vÀlkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mÄngfald bland sin personal skiljer sig sÀkert Ät mellan företagen, men vi tror att de flesta Àr överrens om att olikheter gör att företaget fÄr fler infallsvinklar pÄ hur saker kan utföras, vilket ocksÄ kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det dÄ ut i butiker? Kan och vill man Àven i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrÄn demografiska egenskaper?I vÄr uppsats har vi intervjuat fyra butikschefer för att försöka ta reda pÄ vad dessa butikschefer har för uppfattning angÄende heterogena personalstyrkor.

Inledning:Det Àr vÀl fÄ mÀnniskor som har kunnat undgÄ att pÄ nÄgot sÀtt bli indragen i en konflikt. Framförallt gÀller nog detta mÀnniskor som dagligen arbetar i organiserat pÄ arbetsplatser, DÀr ska mÄnga viljor mötas och förenas till en helhet för att nÄ de aktuella organisationernas uppsatta mÄl. Under vÄr utbildning sÄ har det inte getts sÄ stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter Àr. Detta vÀckte vÄrt intresse gÀllande konsultverksamhet inom Àmnet.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken mÀn och kvinnor som alla jobbar med nÄgon form av konsultverksamhet betrÀffande konflikthantering. Det vi har grundat vÄr studie pÄ Àr fenomenologi.

Syftet med undersökningen var att analysera de anstĂ€lldas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid LuleĂ„ Kommuns ÄldrevĂ„rdsomsorg, samt att ge LuleĂ„ Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvĂ„faktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen Ă€r baserad pĂ„ och ligger till grund för enkĂ€ten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anstĂ€llda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkĂ€ten frĂ„n LuleĂ„ Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansĂ„g till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansĂ„g detta).

Studiens syfte Àr att undersöka utsatta ungdomar som har haft stora svÄrigheter med intrÀdet pÄ arbetsmarknaden och dÀrför behövt socialtjÀnstens stöd. Fokus ligger pÄ de ungas berÀttelser i ett tillbakablickande perspektiv och hur de har upplevt vÀgen in i arbetslivet. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet:? Vad upplever ungdomarna kan ha hindrat deras intrÀde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna kan ha bidragit till deras intrÀde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna att arbete tillför dem? UtifrÄn en kvalitativ ansats inhÀmtades empirin genom intervjuer gjorda med fem ungdomar. Materialet analyserades dÀrefter med hjÀlp av tvÄ olika perspektiv av social exklusion som kompletterades med hjÀlp av begreppen socialiseringsprocess samt kommunikation och relation.

MÀnniskors ohÀlsa pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr nÄgot som under senaste tid flitigt debatterats i media. Denna uppsats vill undersöka hur intresset för hÀlsa inom en kommunal förvaltning ser ut. Studien tar sig an problematiken utifrÄn tvÄ aspekter, dels utifrÄn ett synsÀtt som utgÄr frÄn ett politiskt och arbetsledningshÄll, vad styr att de vÀljer att arbeta med friskvÄrd för sina anstÀllda. Dels utifrÄn ett synsÀt som lÀgger fokus pÄ arbetstagarna, varför vÀljer dessa mÀnniskor att delta respektive avstÄ frÄn förvaltningens friskvÄrdsaktiviteter. Syftet med denna kvalitativa uppsats Àr att undersöka vilka sociala faktorer som pÄverkar politiker och arbetsledningens handlande i arbetet med friskvÄrd för de anstÀllda, samt att Àven undersöka vilka sociala faktorer som gör att de anstÀllda deltar respektive avstÄr frÄn förvaltningens friskvÄrdssatsning.

VÀnskapsrelationer inom arbetslivet Àr ett utbrett fenomen, men för att utföra ett arbete korrekt Àr dessa relationer inte nödvÀndiga. DÀrför syftar denna studie att öka förstÄelsen för sociala relationers betydelse pÄ arbetsplatser och varför vÀnskap uppkommer i en liten arbetsgrupp pÄ ett fastighetsbolag i Sydsverige. Studien analyserar ocksÄ varför vÀnskapen uppkommer genom att undersöka vad vÀnskapen har för betydelse för arbetstagarnas vÀlbefinnande, arbetsförmÄga och formella roller.Studien Àr kvalitativ och sex intervjuer samt tvÄ deltagande observationer har genomförts i den undersökta arbetsgruppen. Studiens vetenskapsteoretiska ansats Àr hermeneutiken, vilket innebÀr att den Àr baserad pÄ informanternas subjektiva upplevelser och dÀrefter tolkningarna av dem. Fastighetsbolaget dÀr materialinsamlingen utfördes har en struktur som kan liknas vid en pyramid med en topp och en bas.

Mobbning Àr ett upprörande och starkt Àmne som berör oss mÀnniskor pÄ olika sÀtt samt att det Àr ett socialt fenomen dÄ det ofta handlar om social exkludering frÄn gemenskap. Att det förekommer mobbing bland vuxna mÀnniskor pÄ arbetsplatser finner jag intressant att studera dÄ vi som vuxna mÀnniskor ska föregÄ med gott exempel och införstÄtt ska inneha förmÄgan att skilja rÀtt frÄn fel. Syftet med denna uppsats Àr att kunna förklara och förstÄ problematiken med vad mobbning innebÀr för de mÀnniskor som i arbetslivet utsÀtts för detta, hur de upplever det som de utsatts för samt hur de klarar av att hanterar detta. Tidigare forskning har visat att nio procent av de mÀnniskor som arbetar har varit utsatta för mobbing pÄ sin arbetsplats i Sverige men Àven att mobbning inom arbetslivet uppstÄr pÄ platser dÀr mÀnniskor möts och spenderar sin tid regelbundet under en lÀngre sammanhÀngande tid. Den frÄgestÀllning som ska besvaras i denna studie Àr hur de utsatta upplever samt förklarar sin situation, hur de hanterar mobbning samt om det finns skillnader gÀllande könen nÀr det gÀller upplevelsen och hanteringen av att vara mobbad pÄ sin arbetsplats.

Ett av de viktigaste folkhÀlsomÄlen som finns i bÄde Sverige och i vÀrlden Àr vÄra försÀmrade matvanor. Under de senaste decennierna har övervikt och fetma ökat konstant. Insatser för att förbÀttra situationen har ofta grundats i kunskapsökning. Men man har mer och mer kommit underfund med att miljön vi vistas i har större pÄverkan pÄ vÄra matvanor Àn vad vi tidigare trott. Syftet med studien var att undersöka om miljöer underlÀttar eller försvÄrar för mÀnniskan att vÀlja ett mer hÀlsosamt livsmedel.

Elektronisk mobbning har under den senaste tiden blivit uppmÀrksammat i media. I och med att det Àr ett ökande problem finns ocksÄ ett behov av att forska inom omrÄdet. Inom det sociala arbetet möter man dagligen mÀnniskor som Àr aktiva anvÀndare av digital kommunikation, vilket gör att kunskap inom omrÄdet Àr angelÀget. Syftet med studien var att undersöka unga InternetanvÀndares syn pÄ e-mobbning, samt deras upplevelse av detta. Syftet med uppsatsen var ocksÄ att undersöka maktaspekten i e-mobbning utifrÄn en strategianalytisk utgÄngspunkt.

PÄ bullriga arbetsplatser anvÀnder personal ofta hörselskydd med inbyggda högtalare för att lyssna pÄ exempelvis musik i underhÄllningssyfte. Om anvÀndaren lyssnar pÄ höga ljudnivÄer under lÄnga perioder kan bullerskador uppstÄ i dennes öron. Enligt lagstiftning mÄste nivÄn dÀrför begrÀnsas i förebyggande syfte.BullernivÄn Àr ett genomsnitt av de ljudnivÄer anvÀndaren exponerats för under en arbetsdag. AnvÀndaren mÄste vila öronen om grÀnsvÀrdet för bullernivÄn nÄs.Om man utnyttjar att det Àr ett genomsnitt kan anvÀndaren tillÄtas lyssna pÄ en hög ljudnivÄ under en begrÀnsad tid för att sedan sÀnka den. Det gÄr att bevara bÄde sÀkerheten och lyssningsupplevelsen om en sÀnkning införs lÄngsamt.Detta arbete beskriver hur en algoritm till en digital signalprocessor kan konstrueras för att reglera ljudnivÄn.MÄlsÀttningen var att algoritmen skulle skydda anvÀndarens hörsel utan att försÀmra lyssningsupplevelsen, och utan att förbruka mer energi Àn nödvÀndigt.I algoritmen ingick en prediktor som predikterar mÀngden buller anvÀndaren riskerar att utsÀttas för, om denne fortsÀtter lyssna pÄ samma nivÄ.LÄngsamma sÀnkningar av ljudnivÄn kan dÄ utföras i tid innan grÀnsvÀrdet nÄs.Det visade sig att algoritmen endast behövde ett fÄtal samplingar per sekund för att skatta och reglera ljudnivÄn tillrÀckligt precist, vilket reducerade energiförbrukningen.Resultatet visar möjligheten att kombinera mÄlen för sÀkerhet, lyssningsupplevelse och energieffektivitet i hörselskydd.Algoritmen implementerades inte pÄ ett skarpt system.Den hade enbart tillgÄng till ljudsignalen anvÀndaren Àmnade lyssna pÄ i underhÄllningssyfte..

Detta Àr ett fördjupningsarbete som handlar om sexuella brott mot barn. Det material som ligger till grund för arbetet omfattar litteraturstudier, Internet samt intervjuer med personer frÄn fyra olika yrkeskategorier som alla arbetar med barn. Trots att anmÀlningsbenÀgenheten har ökat de senaste Ären sÄ har detta brott ett stort mörkertal. DÀrför Àr syftet med detta arbete att mer grundligt gÄ igenom om vad som menas bakom begreppet ?sexuella övergrepp? och anmÀlningsplikten, samt att undersöka hur det ligger till med fyra olika yrkeskategoriers kunskaper; en barnmorska, en förskollÀrare, en skolsköterska samt en socialtjÀnsthandlÀggare.

Employer Branding Àr ett managementkoncept vars primÀra syfte Àr att attrahera och behÄlla personal. Nyinstitutionell teori redogör dÀremot för att organisationers motiv att översÀtta samt tillÀmpa ett managementrecept sÄ som Employer Branding Àr att framstÄ som socialt legitima och bra arbetsplatser. Studiens syfte Àr att undersöka hur Employer Branding implementerats vid ett kontor inom Swedbank AB och vad det betyder i praktiken. Med nyinstitutionell teori som referensram kommer studien undersöka hur Swedbank AB har översatt, tillÀmpat och kommunicerat konceptet. För att besvara syftet har kvalitativ metod anvÀnts genom tre semi-strukturerade intervjuer utifrÄn ett selektivt urval.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att belysa hur arbetsplatser kan pÄverka personalens frisknÀrvaro genom mÀtning och uppföljning av denna samt av hÀlsofrÀmjande insatser.Vilka effekter kan mÀtningar av nÀrvaro, resultaten av mÀtningarna samt interventioner/insatser ge?Vilka tÀnkbara faktorer kan pÄverka frisktalen vid en arbetsplats?Hur kan man förstÄ kopplingen mellan frisktal och ekonomisk lönsamhet?  MetodEn kvalitativ ansats valdes med tanke pÄ uppsatsens undersökande innehÄll och karaktÀr. Studien bygger pÄ en litteraturgenomgÄng inom för uppsatsen relevanta omrÄden och en undersökning av ett industriföretag.ResultatAktuell litteratur och forskning visar pÄ det positiva sambandet mellan medveten mÀtning, analys och uppföljning, hÀlsofrÀmjande arbetsklimat och ökande frisktal samt ekonomisk lönsamhet och stigande produktivitet. Det undersökta företaget arbetar aktivt pÄ detta sÀtt och har ökat frisknÀrvaron vilket har resulterat i stora besparingar och vÀlmÄende och motiverad personal. Ledarskapet, integrationen av hÀlsofrÄgor inom samtliga delar av organisationens arbete samt mÀnniskosynen och kulturen gör det undersökta företaget till en attraktiv och hÀlsofrÀmjande arbetsplats - ett företag i tiden.SlutsatsResultatet av den hÀr studien pekar pÄ att mÀtningar, uppföljningar och insatser kan göra positiv skillnad för ett företags frisktal.

INLEDNING/BAKGRUND: I omvÄrdnaden av patienter möter sjuksköterskor ofta familjer. Det Àr dÀrför viktigt att belysa sjuksköterskornas upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvÄrdnad. Familjefokuserad omvÄrdnad grundas pÄ antagandet att sjukdom pÄverkar hela familjen, och inte bara patienten. Den salutogenetiska ansatsen inom familjefokuserad omvÄrdnad lÀgger stor vikt pÄ att finna de interna och externa resurser familjen har för att mer effektivt kunna lösa problem. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med familjefokuserad omvÄrdnad vid vÄrd av vuxna.

Denna studie Àmnar att gÄ igenom lÀrande pÄ arbetsplatsen och hur det situerade lÀrandet frÄn en tjÀnst kan anvÀndas i andra tjÀnster. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frÄgor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, dÀr tÀnkandet och handlandet hos oss mÀnniskor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lÀrandet ytterligare anvÀnds begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstÄ hur lÀrandet kan frÀmjas. Studien baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med Ätta kvinnor som innehar en HR-tjÀnst idag.