Sammanfattning Syftet med examensarbetet var att beskriva studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares upplevelser av samarbetet dem emellan samt i vilken utstrÀckning samarbetsmöjligheterna pÄverkades av en strukturell omorganisation. En kort beskrivning ges av utvecklingen av den kommunala grundskolan samt studie- och yrkesvÀgledar- och lÀraryrkets förÀndring. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer frÄn tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma före F-9 reformen, tvÄ studie- och yrkesvÀgledare verksamma i dag och tvÄ lÀrare som arbetat inom grundskolan bÄde före och efter F-9 reformen. Resultaten visade att samarbetsmöjligheterna och strukturen pÄ skolor idag skiljer sig frÄn tiden före F-9 reformen. En förÀndring var att studie- och yrkesvÀgledares arbetsplatser inte lÀngre Àr pÄ en skola utan flera, vilket försvÄrar samarbetsmöjligheterna.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhÀllet Oxelösund gick till under expansionsÄren 1956 till 1973. FrÄgestÀllningarna som studien ska formas kring utgÄr frÄn följande frÄgor: Hur sÄg det konkreta arbetet ut? Vilka ÄtgÀrder ansÄg man sig tvungen att vidtaga? Hur Äterspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primÀra materialet till uppsatsen Àr generalplanen för Oxelösund som lÄg fÀrdig 1959 och de protokoll som finns bevarade frÄn generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrÄn ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. PoÀngen med de olika nedslagspunkterna Àr att de speglar mÄnga olika aspekter pÄ förÀndringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tÀnkte sig det nya Oxelösund.

Arbetsmarknaden Àr stÀndigt under utveckling vilket stÀller krav pÄ anstÀllda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och vÀlmÄende. Syftet med studien var att undersöka om anstÀllda kan inneha arbetsengagemang under en lÀngre tid genom mÄluthÄllighet, alltsÄ om det finns ett samband emellan dem. AnstÀllda som besitter mÄluthÄllighet kan bli framgÄngsrika dÄ mÄluthÄllighet innebÀr att anstÀllda uthÄlligt arbetar mot mÄl. FramgÄngsrika kan Àven anstÀllda som innehar arbetsengagemang bli dÄ de besitter entusiasm, begeistring och kÀnslan av att vara fÀngslad i arbetet. UtbrÀndhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare pÄ Svenska arbetsplatser.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohÀlsan inom vÄrden har ökat. Fokus har lÀnge legat pÄ att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohÀlsa i arbetslivet. IstÀllet för att enbart tÀnka preventivt Àr det Àven av betydelse att fokusera pÄ friskfaktorerna och det som gör att mÀnniskor bibehÄller en god hÀlsa och vill stanna kvar pÄ sin arbetsplats. Arbete och hÀlsa hÀnger ihop dÄ mÀnniskor tillbringar stor del av sina liv pÄ sin arbetsplats. För att utvecklas pÄ bÄde det organisatoriska och individuella planet krÀvs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling.

Syftet med studien var att undersöka hur handlÀggare pÄ försÀkringskassan ser pÄ den utsatthet som de sjÀlva utsÀtts för i sin yrkesroll i form av myndighetsutövning kontra hot. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag med hjÀlp av en hermeneutisk ansats har tolkat resultatet. Totalt genomförde jag fyra stycken intervjuer med handlÀggare pÄ försÀkringskassan, dÀr syftet var att fÄ ta del av deras egen syn pÄ sin arbetssituation. Resultaten visar att handlÀggarna generellt kÀnner sig trygga i sin roll och att myndighetsutövningen eller rÀdsla för hot inte Àr nÄgonting som pÄverkar deras dagliga arbete. De sÀger sig ha en distans mellan arbetet och det personliga, och uppger sig inte ha nÄgra svÄrigheter att kombinera dessa tvÄ.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesomrĂ„de har förĂ€ndrats mycket under de senaste decennierna. Detta gĂ€ller Ă€ven arbetsmiljön pĂ„ sjukhus och andra vĂ„rdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter Ă€r vanligt förekommande pĂ„ mĂ„nga arbetsplatser idag. Till följd av detta Ă€r sjuksköterskor en riskgrupp nĂ€r det kommer till att drabbas av sĂ„ kallad negativ stress. Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.  Metod: Examensarbetet Ă€r en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig pĂ„ 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och Ă„tta kvantitativa.

FriskvÄrdstimmar, i form av fysisk aktivitet under betald arbetstid, Àr ett alltmer vanligt sÀtt för arbetsgivare att försöka pÄverka sina anstÀlldas hÀlsa. Vad som visar sig pÄ mÄnga arbetsplatser Àr dock det lÄga utnyttjandet av friskvÄrdstimmarna. MÄnga undersöker hur man pÄ bÀsta sÀtt motiverar mÀnniskor till nya livsstilsvanor, men vems Àr egentligen ansvaret att friskvÄrdstimmarna utnyttjas? Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur nÄgra anstÀllda pÄ Livgardet ? ett regemente inom det svenska försvaret, som erbjuder sina anstÀllda tre timmar friskvÄrd varje vecka ? uppfattar friskvÄrdstimmarna och ansvar för fysisk aktivitet och hÀlsa. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades, med inspiration av den fenomenografiska ansatsen, för att fÄ fram de anstÀlldas uppfattningar.

Syfte: Att undersöka pÄ vilket sÀtt postpartum depression identifieras hos nyblivna förÀldrar och pÄ vilket sÀtt screening med EPDS och pÄföljande stödjande samtal tillÀmpas av distriktssköterskor tjÀnstgörande pÄ BVC i Uppsala lÀn.Metod: Samtliga 98 distriktssköterskor som arbetar med BVC i Uppsala lÀn inkluderades i enkÀtstudien. Svarsfrekvens utgjorde 60%. EnkÀten bestod av 35 frÄgor.Resultat: Studien fann att EPDS-anvÀndning bland BVC-sjuksköterskor var hög, 51 av 59 anvÀnde EPDS och visade, bland de som hade besvarat enkÀten, att det fanns en signifikant skillnad mellan EPDS-anvÀndning och vilken kommun distriktssköterskor arbetade i, och att det fanns ett signifikant samband mellan EPDS-anvÀndning och erhÄllen utbildning. Det fanns inget signifikant samband mellan EPDS-anvÀndning och tillgÄng till handledning. Riktlinjer för screening fanns pÄ de flesta arbetsplatser, dock enbart för svensktalande mödrar.

I denna C-uppsats studerar vi, utifrÄn ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna Àr, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet pÄ arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares kÀnsloupplevelser i samband med ritualer pÄ arbetsplatser. UtifrÄn en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anstÀllda pÄ olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har anvÀnds för att förklara och ge en djupare förstÄelse för ritualer och medarbetarnas kÀnsloupplevelser i samband med ritualer pÄ arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till kÀnsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna.

Inom de flesta branscher finns det yrken som fÄ utomstÄende kÀnner till. NÀr det kommer till modeindustrin sÄ Àr mönsterkonstruktör ett sÄdant yrke. Mönsterkonstruktören Àr den som frÄn en platt skiss skapar plaggets tredimensionella form och fÄr det att passa pÄ en kropp.Jag har utifrÄn Bourdieus fÀltteori undersökt hur det Àr att arbeta som mönsterkonstruktör. Materialet bestÄr av fem semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma mönsterkonstruktörer som genomförts i Göteborg och Stockholm under november 2014. UtifrÄn dessa har jag försökt ge svar pÄ hur de sjÀlva ser pÄ sin yrkesroll och hur de uppfattar att andra pÄ arbetsplatsen ser dem och deras roll.Min analys bestÄr av tre delar dÀr olika aspekter av yrket och yrkeslivet stÄr i fokus.

Inledning:Det Àr vÀl fÄ mÀnniskor som har kunnat undgÄ att pÄ nÄgot sÀtt bli indragen i en konflikt. Framförallt gÀller nog detta mÀnniskor som dagligen arbetar i organiserat pÄ arbetsplatser, DÀr ska mÄnga viljor mötas och förenas till en helhet för att nÄ de aktuella organisationernas uppsatta mÄl. Under vÄr utbildning sÄ har det inte getts sÄ stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter Àr. Detta vÀckte vÄrt intresse gÀllande konsultverksamhet inom Àmnet.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken mÀn och kvinnor som alla jobbar med nÄgon form av konsultverksamhet betrÀffande konflikthantering. Det vi har grundat vÄr studie pÄ Àr fenomenologi.

Byggproduktionen Àr, pÄ grund av sina invecklade arbetsmoment och dynamiska arbetsplatser, drabbad av svÄra informations- och kommunikationsproblem. Veidekke Sverige AB anvÀnder sig av virtuellt byggandet (VDC) för att lösa dessa hinder i utförandet av sina projekt. VDC tillÀmpar flera olika informations- och kommunikationstekniker (ICT) och har visat sig vara lönsamt vid projektering. Under projektering med VDC samlas alla beslutsbehöriga parter i ett interaktivt rum dÀr information förmedlas snabbt och effektiv med hjÀlp av olika visualiseringstekniker. DÄ VDC saknar liknande arbetsmetoder som kan tillÀmpas i produktionen, anvÀnds fortfarande traditionella informations- och kommunikationsprinciper.Genom ett samarbete med Veidekke implementerades ett ICT-program i ett bostadsprojekt för att undersöka hur dess funktioner pÄverkade de rÄdande informations- och kommunikations-problem.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett kraftigt ökande hĂ€lsoproblem i vĂ€rlden. Att kunna bemöta och förstĂ„ patienter som har övervikt eller fetma Ă€r dĂ€rför vĂ€sentligt för sjuksköterskor. Sjuksköterskorna bör kunna bemöta och ge rĂ„d gĂ€llande alternativa behandlingar som oftast involverar förĂ€ndring av livsstil och vanor hos patienten. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor bemöter patienter som har övervikt och fetma. Metod: Studien grundar sig pĂ„ ett kvalitativt synsĂ€tt av hur sjuksköterskor bemöter patienter med övervikt och fetma.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medarbetare upplever ledarskapets betydelse för deras arbets- tillfredstÀllelse. Studien ansluter sig till Bernin, Nyberg & Theorell (2005) definition gÀllande arbets- tillfredstÀllelsen, vilket innebÀr att medarbetarna har förutsÀttningar för att fÄ god kontroll, delaktighet och autonomi i arbetet som bidrar med intellektuell stimulans, en ledare som skapar god och tydlig struktur samt visar omtanke om sina anstÀllda. Den metod som anvÀnts för insamling av empiri var halvstrukturerade intervjuer. Slutresultaten i denna studie visade sig ha likheter med tidigare forskning inom detta ÀmnesomrÄde. Bland annat Àr delaktighet, engagemang och meningsfullhet Àr tre nyckelbegrepp i denna studies resultat av empiri, vilket bekrÀftar teorin av den tidigare forskning som representeras av Wolven (2000).