Sök:

Sökresultat:

435 Uppsatser om Hägglunds fordon - Sida 28 av 29

Trafikstyrning vid incidenter: handlingsplaner utarbetade i
Contram

Denna rapport handlar om hur den störningskÀnsliga trafiksituationen i Stockholm kan förbÀttras med information till trafikanterna via VMS-skyltar. Med VMS-skyltar menas informationstavlor pÄ vilka det Àr möjligt att variera meddelanden. VÀgverket Region Stockholm installerar i Är (2001) en vÀgtrafikcentral (VTC) för att underlÀtta störningshanteringen vid incidenter i vÀgnÀtet. Inom en snar framtid ska VÀgtrafikcentralen kunna styra tÀndningen och slÀckningen av skyltarna, och för detta krÀvs handlingsplaner som talar om vilken informationsstrategi som Àr lÀmpligast. Syftet med examensarbete var att ta fram dessa handlingsplaner.

Made in China- Kinesiska lastvagnars varumÀrken

Den viktigaste förmĂ„gan en marknadsförare behöver Ă€r kapaciteten att bygga, underhĂ„lla, utveckla och skydda varumĂ€rken. VarumĂ€rken har idag en livsviktig roll för tillverkare av alla sorters produkter.För att lyckas pĂ„ den globala marknaden rĂ€cker det inte med en bra produkt eller kvalitet. Även innebörden av ett starkt varumĂ€rke och dess varumĂ€rkesvĂ€rde Ă€r en nyckel till framgĂ„ng. Enligt Kotler kan ett starkt varumĂ€rke ge effekter som ?A powerful brand enjoys a high level of consumer brand awareness and loyalty, and the company will incur lower marketing costs relative to revenues?.Inom lastvagnsindustrin med produkter mellan tillverkare som blir allt mer lika kommer varumĂ€rket att fĂ„ en allt större betydelse.

Biogas ett alternativt fordonsbrÀnsle : Nyckelfaktorer för utveckling och ökat anvÀndande

Dagens samhÀlle Àr beroende av olja i olika former, och det rÄder stor osÀkerhet om hur lÀnge oljan kommer att rÀcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utslÀppen av koldioxid. Under Är 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sÀtter upp riktlinjer för ett ökat anvÀndande av alternativa brÀnslen.Mitt syfte har varit att ÄskÄdliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbrÀnsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krÀvs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att fÄ ett utökat anvÀndande för att uppnÄ mÄlen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts pÄ intervjuer med representanter frÄn SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har Àven biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har anvÀnts för att underbygga resultaten i uppsatsen.Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga nÄgonstans mellan 10-17 TWh/Är.

Förstudie för att förbÀttra urpetare (beslutsunderlag)

Detta examensarbete Àr utfört hos X-ponent Inredning AB i Eskilstuna, tillverkare av upphÀngnings-och förvaringssystem. Detta arbete behandlar utveckling av företagets demonteringsverktyg, allmÀnt kallade för urpetare. Urpetare anvÀnds för att frigöra lÄstungor inuti elkontakter i fordon. Ibland uppstÄr det problem i fordonets elsystem och urpetare anvÀnds vid felsökning och reparation av kablage. Det Àr mÄnga gÄnger kostnadseffektivt att byta ut enstaka kontaker jÀmfört med att byta ut hela kabelstammar. MÄlet med examensarbetet var att komma fram till ett attraktivt konstruktionsförslag pÄ hur urpetarna kan göras mer attraktiva för kunderna. Direktivet var att utforma en enkel konstruktionsidé som gör urpetarna attraktiva för marknaden och som Àr enkel att producera i stora volymer.

SÀkerhetsaspekter vid laddning av elfordon innehÄllande litium-jonackumulatorer: beskrivning av risker samt en studie av kontrollerande regelverk

Fortum har i samarbete med Stockholms stad presenterat en gemensam vision för att göra Stockholm till en av vÀrldens frÀmsta miljöbilsstÀder till 2030. Ett viktigt led i detta mÄl Àr introduktionen av nya elfordon innehÄllande litium?jontekniken pÄ den svenska bilmarknaden. DÄ det befintliga regelverket angÄende laddning av ackumulatorer i fordon inte nÀmner den nya tekniken har frÄgestÀllningen kring luckor i lagstiftningen lyfts fram av Fortum. Det övergripande syftet med studien har varit att undersöka risker och regelverk kring laddning av elbilar innehÄllande litium?jonackumulatorer.

Terrester laserskanning för inmÀtning av spÄranlÀggningar

JĂ€rnvĂ€garna Ă€r i dag hĂ„rt belastade med trafik och Ă€r kĂ€nsliga för störningar. Banverksarbeten Ă€r dĂ€rför nĂ„got som mĂ„ste noggrant planeras och genomföras sĂ„ att det medför sĂ„ lite störningar som möjligt pĂ„ jĂ€rnvĂ€gstrafiken. Även sĂ€kerheten vid allt arbete som berör spĂ„romrĂ„den Ă€r en viktig faktor att ta hĂ€nsyn till. Allt arbete inom spĂ„romrĂ„det mĂ„ste dĂ€rför uppfylla sĂ€rskilda krav. Detta fĂ„r Ă€ven konsekvenser för detaljmĂ€tningar inom spĂ„romrĂ„den dĂ„ spĂ„ret mĂ„ste vara avstĂ€ngt.

MiljövÀnligare dieselmotorer : En studie om vilka tekniska lösningar dieselmotorutvecklande företag anvÀnder för att bemöta existerande och framtida miljökrav

UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att miljömedvetenheten i vÀrlden har ökat vilket har fÄtt mÄnga företag att tvingas anpassa sin produktion efter de nya lagkrav som uppkommit. En av de tuffast pÄverkade branscherna Àr fordonsindustrin dÀr motorproducenterna pressas till att reducera utslÀppsnivÄerna av framtagna motorer till en brÄkdel av vad de tidigare varit. Syftet med denna rapport Àr sÄledes att undersöka vilka tekniska lösningar dessa företag nyttjar för att producera miljövÀnligare dieselmotorer samt vilka metoder de anser vara lÀmpliga för framtida forskning. Rapporten innefattar dessutom en undersökning huruvida Äkerier/bussbolag/privatpersoner som anvÀnder dessa företags dieselmotorer Àr villiga att betala extra för ett miljövÀnligare fordon.Metoden för att ta fram material till att framstÀlla denna rapport innefattar en omfattande litteraturstudie av rÄdande tekniker, en intervjustudie med företagsrespondenter och experter, samt en enkÀtstudie för att undersöka hur kunderna till de motorutvecklande företagen prioriterar miljövÀnligare dieselmotorer. Intervjustudien bestod av intervjuer med Volvo, Scania, Drivetrain Sweden AB, Alfdex (ett samarbete mellan Alfa Laval och Haldex), Haldex Concentric, Clean Oil Technology samt Andreas Cronhjort (lektor inom förbrÀnningsmotorteknik pÄ Kungliga tekniska högskolan).

Riskbilden i Stockholms lÀn: Avseende farliga Àmnen samt bedömning av rÀddningstjÀnstens insatsförmÄga

Stockholms lÀn har en befolkningsmÀngd pÄ cirka tvÄ miljoner och ett stort antal industrier som hanterar betydande mÀngder farliga kemikalier. Farligt gods transporteras kontinuerligt pÄ vÀgar och jÀrnvÀgar inom lÀnet. För att rÀddningstjÀnsten skall kunna möta den riskbild som finns, har detta projekt genomförts med syftet att göra en avvÀgning mellan riskerna i lÀnet och rÀddningstjÀnstens nuvarande förmÄga att hantera olyckor med farliga Àmnen. Antalet rÀddningsinsatser till följd av utslÀpp av farligt Àmne i Stockholms lÀn uppgÄr till cirka 300 stycken varje Är. I de flesta fall handlar det om begrÀnsade olyckstyper med smÄ konsekvenser.

Bebyggelsestrukturens betydelse för trafikarbetet och val av trafikslag : En jÀmförande studie av persontransporter i Kristianstad och VÀxjö kommun

Sammanfattning Kristianstad och VÀxjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta pÄverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig Ät. Denna studie vill pÄvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende pÄ persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bÀttre planera för ett hÄllbart samhÀlle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjÀnsteman inom planeringsomrÄdet Àr det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida lÄngsiktiga utveckling.

Fogmaterialets betydelse för en hÄllbar gatstensbelÀggning - förebyggande av ogrÀs :

Sammanfattning OgrÀs i stadsmiljön har varit ett vÀxande problem de senaste tio Ären. Orsakerna till detta Àr frÀmst att anvÀndningen av kemiska bekÀmpningsmedel har blivit begrÀnsad, samt att resurserna till skötsel och underhÄll av de hÄrdgjorda ytorna har minskat. Under vÄr utbildning har vi berört de kostnader som uppstÄr vid regelbundna skötselinsatser. Det har gjort oss uppmÀrksamma pÄ att ogrÀs kan ta en stor del av skötselbudgeten för företag och kommuner om man vill hÄlla en hög skötselstandard. Under utbildningen och i den litteratur vi lÀst fokuseras det mycket pÄ att bekÀmpa ogrÀs ? vÀldigt lite handlar om vad man kan göra i förebyggande syfte.

TÀtkontroll och tÀtkrav för gjutna artiklar inom
fordonsindustrin

Detta examensarbete utfördes som ett tvÀrfunktionellt projekt mellan Scanias motorutveckling och motormontering i SödertÀlje under sommaren och hösten 2007. Arbetet var mestadels förlagt till Scanias motormontering, by 150. Examensarbetet utgör den avslutande delen av civilingenjörsutbildningen i maskinteknik, inriktning maskinkonstruktion vid LuleÄ tekniska universitet. Projektet behandlar ritningskrav pÄ tÀthet för gjutgods och metoder för att kontrollera tÀtkraven. LÀckage Àr förutom prestanda den dominerande anledningen till att ca 10% av Scanias motorer inte godkÀnns efter provkörning i samband med monteringen.

Energieffektiv vÀgdesign

 Byggandet av vÀgar Àr en del av samhÀllsbyggandet, dÀr vÀgarna utgör en grundlÀggande del i skapandet av förutsÀttningarna för transporter. Huvuddelen av vÄra transporter sker pÄ vÀgar, varför vÀgtrafiken av förklarliga skÀl stÄr för en betydande klimatpÄverkan. Det Àr sÄledes en förutsÀttning för ett hÄllbart samhÀlle att de negativa effekterna som vÀgtrafiken ger upphov till inte förbises. Dagens mÀnniskor och kommande generationer stÄr dÀrför inför en enorm utmaning, dÀr klimatproblematiken som vÀgtrafiken orsakar mÄste bemÀstras för att vi ska kunna skapa ett hÄllbart samhÀlle. Styrning mot mer miljövÀnliga fordon och andra liknande initiativ för begrÀnsad klimatpÄverkan Àr verkningsfulla ÄtgÀrder för att fÄ bukt med klimatpÄverkan frÄn vÀgtrafiken, men positionerna mÄste flyttas fram ytterligare för att erhÄlla en mer livskraftig lösning. Det bör tas hÀnsyn till den ackumulerade energianvÀndningen för vÀgtrafiken samt den totala byggnationsenergin under vÀgens livslÀngd redan i de tidiga skedena av vÀgbyggnadsprocessen.

Electronic Transportation Markets and New Technology

En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.

Bebyggelsestrukturens betydelse för trafikarbetet och val av trafikslag - En jÀmförande studie av persontransporter i Kristianstad och VÀxjö kommun

Sammanfattning Kristianstad och VÀxjö har lika stor befolkning fördelad över respektive kommun men med olik geografisk struktur. Detta pÄverkar resor i vardera kommunen med ett transportmönster som skiljer sig Ät. Denna studie vill pÄvisa den skillnad som olik bebyggelsestruktur ger med avseende pÄ persontransporter. Detta i syfte att i framtiden bÀttre planera för ett hÄllbart samhÀlle med minimalt antal miljöbelastande trafik. Som tjÀnsteman inom planeringsomrÄdet Àr det viktigt ha kunskaper om skillnader och speciellt valsituationer i en kommun eller i en region om dess framtida lÄngsiktiga utveckling. Det Àr ocksÄ viktigt att ej ha en övertro pÄ det arbete som planerare kan Ästadkomma dÄ samhÀllet i övrigt har gott om aktörer som vill pÄverka den fysiska strukturen.

Ridskolors framtida möjligheter och hot : en enkÀtstudie till ridskolor och kommuner i Stockholms lÀn

REFERATMĂ€nniskan har i tusentals Ă„r anvĂ€nt sig av hĂ€sten. En utveckling har skett dĂ€r mĂ€nniskan frĂ„n början jagat hĂ€sten och sett den som föda, till att anvĂ€nda den till sport och hobbyverksamhet. DĂ€remellan var hĂ€sten ett viktigt redskap i det dagliga lantbruket, men den ersattes sedan av motordrivna fordon. Även om mĂ€nniskans sĂ€tt att anvĂ€nda hĂ€sten har varierat kvarstĂ„r det faktum att hĂ€stens naturliga behov behöver tillgodoses för att den ska mĂ„ bra. År 2010 finns det 363 000 hĂ€star i Sverige och uppstallning nĂ€ra tĂ€tbebyggt omrĂ„de blir vanligare.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->