BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom sjukv?rden.

Bakgrund: Lesbiska och bisexuella kvinnor har sämre fysisk och psykisk hälsa än heterosexuella kvinnor. De är en osynliggjord grupp inom vården. Inom kvinnosjukvården (gynekologi och obstetrik) finns en tradition av heterosexualitet i och med dess fokus på reproduktion. Tidigare studier har visat att lesbiska och bisexuella undviker gynekologisk vård på grund av dåligt bemötande. Obstetriken kommer framöver att få ta emot alltfler samkönade par.

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Svenskt mode anses idag ligga i framkant internationellt och fo?rva?ntas bidra till en o?kning av Sveriges export varav flera pekar ut svenska modefo?retags stora utvecklingspotential. Trots dessa fo?rva?ntningar sto?ter ma?nga av de svenska modefo?retagen pa? problem vid deras internationalisering. Tre av de fra?msta problemen vi funnit a?r: (1) En avsaknad av affa?rsma?ssig kunskap till fo?ljd av att fo?retagen ofta grundas och drivs av en designer.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.