Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott från Gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohälsa och felval är de främsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga på individnivå. Det förebyggande arbetet på skolorna sker främst reaktivt, alltså när det finns en elev som är på väg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvärdering eller uppföljning av arbetet.

Läroplanen för Gymnasieskolan, Lpf 94, betonar vikten av friluftsliv. Våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen är att friluftslivet trots detta för en relativt undanskymd tillvaro i dagens skola. Syftet med vår studie var att undersöka vilka attityder gymnasieelever och gymnasielärare i idrott och hälsa har till friluftsliv i skolan, samtidigt vi ville också få en ökad förståelse för lärarnas attityder. Vi gjorde vår undersökning på våra tidigare praktikplatser eftersom vi redan hade bra kontakt med eleverna och lärarna. Vi använde oss av en kvantitativ undersökning med 69 enkäter till elever och nio enkäter till lärare.

Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur danslärare respektive danspedagoger ser på sin dansundervisning samt dans som eget ämne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare årskurser och jämföra det med hur dansen utformas i Gymnasieskolan. Vi vill också undersöka om tankar om dans skiljer sig från lärare och pedagoger verksamma inom grundskolan jämfört med lärare och pedagoger verksamma inom Gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag använder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola står för och de fem aspekterna som det bygger på. Vi presenterar även dans som eget ämne i Gymnasieskolan.

Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i Gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild.

SyfteDen här studien syftar till att undersöka faktorer som påverkar ungdomars övergång från skola till arbetsliv. Samt undersöker studien faktorer för ungdomar som har svårt att hitta sitt vägval eller sitt yrkesmål. Förutom detta syftar studien till ungdomars synpunkter på studie- och yrkesvägledning i samhället, nämligen i Gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen. Även undersöker studien ungdomars behov som har svårt att hitta sitt vägval eller sitt yrkesmål. TeoriI studien redovisas faktorer som möjligtvis influerar övergången från skola till arbetsliv utifrån fyra olika aspekter: arbetsmarknaden, den sociologiska aspekten, den socialpsykologiska aspekten och värdering av arbete.

Syftet med studien var att synliggöra hur sånglärare i Gymnasieskolan beskriver sitt behov av och förhållningssätt till att använda sångläroböcker i sin undervisning med utgångspunkt i aktuella styrdokument. För att undersöka fenomenet har kvalitativa forskningsintervjuer använts där fem sånglärare intervjuats. Informanterna är, eller har varit, verksamma i Gymnasieskolan som sånglärare. Resultatet och analysen sker med ett hermeneutiskt och fenomenografiskt förhållningssätt ur ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att sångläroboken kan fungera som en artefakt för eleverna i sångundervisningen. Läroboken kan förstärka och fördjupa innehåll som behandlats i undervisningen såsom synliggöra och tydliggöra sambandet mellan teori och praktik.

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur instrumentallärare bedömer eleversmusikaliska prestationer utifrån styrdokumenten för kursen Instrument eller sång 2 på estetiskaprogrammet, inriktning musik inom Gymnasieskolan och att ta reda på hur instrumentläraremotiverar sin bedömning och vad de anser om betygskriterierna för kursen.Sex informanter som arbetar som instrumentallärare och undervisar i instrumentet elgitarr harbedömt lyssningsexempel och har deltagit i en intervju om betygskriterier. Ljudet från intervjuoch bedömningsmoment spelades in och materialet har transkriberats, beskrivits, analyseratsoch tolkats ur ett innehållsanalytiskt perspektiv. Utifrån materialet i denna undersökningframträder tre centrala teman: återkommande kvalitetsbegrepp, förhållningssätt tillstyrdokumenten och kommunikation.Slutsatsen är att lärarens autonomi och svårigheterna i att tolka styrdokumenten skapar ensituation där godtycke kan uppstå och en ojämlikhet kan formas i hur en elevprestation bedöms.Det finns ett behov av fler undersökningar och diskussioner på lokal och nationell nivå för attöka transparensen i bedömningarna. Undersökningen väcker nya frågor om betygens funktion ide estetiska ämnena inom Gymnasieskolan..

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för gymnasieelevers egenuppfattning om vad som gör ett skolämne meningsfullt i Gymnasieskolan. Dettagenomförs via fokusgruppintervjuer utförda med andra- och tredjeårselever från engymnasieskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras och kategoriserassedan utifrån de kognitiva motivationsteorierna om inre motivation, yttre motivationoch prestationsmotivation.Undersökningen visade i första hand att uppfattningen av meningsfullhet hosgymnasieelever är högst individuell, men vissa generella mönster kunde utläsas.Majoriteten av respondenterna hävdade att yttre faktorer såsom praktisk nytta ochanvändning var viktigast för en aktivitet skulle kännas meningsfull, men vid närmaregranskning av deras uttalanden tycktes det snarare som att inre faktorer såsom intresseoch att ha roligt hade störst påverkan i praktiken. Vidare framgick det tydligt attrespondenternas svar med enkelhet kunde kategoriserat enligt de motivationsteorierarbetet utgått ifrån..

Inledningsvis identifieras de mål i kursplanen för fysik B på Gymnasieskolan som har kvantmekaniskt innehåll. Syftet med detta arbete är att genom en textanalys utifrån dessa identifierade kursmål, beskriva hur fem gymnasieläroböcker i fysik B tar upp de utvalda målbeskrivningarna. När det gäller hur atomers struktur presenteras, saknar en av böckerna en modern kvantmekanisk beskrivning och tre böcker ger ingen modern kvantmekanisk beskrivning av elektronernas positioner i en atom. Problem med hur spinn ska beskrivas finns överlag i alla böckerna. Alla läroböckerna förankrar sin framställning om sambandet mellan energinivåer och atomspektra i Bohrs atommodell.

TitelGod, don't you ever feel like everything we do and everything we've been taught is just toservice the future?1FörfattareTor KindahlKursMK1500: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT2011SyfteAtt undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenskaGymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstås i relation till forskning inom MediaLiteracy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier.Metod och materialECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för Gymnasieskolan.HuvudresultatMediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsområden samtgrundläggande färdighetsträning som både gäller hur man använder media och hur medier kananvändas för att sprida budskap - i synnerhet till olika målgrupper. De handlar mindre om attbelysa intressekonflikter, normer och värderingar i samhället. Mediekunskaperna iGymnasieskolan är följaktligen en snäv gestaltning av vad som förespråkas inom MediaLiteracy-forskningen. Man kan av samma orsak även konstatera att kunskaperna i hög grad ärinordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen..

I ett samhälle där kraven på utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar också pressen på individen att ta ansvar för sin karriärprocess. Flera rapporter visar att elever på de individuella programmen är i stort behov av vägledningsinsatser. Syftet med vår undersökning är att belysa vägledningen på det individuella programmet. För att uppnå syftet har vi utgått från följande frågeställningar: 1) I vilken utsträckning är studie- och yrkesvägledningen på det individuella programmet en process? 2) Vad innehåller studie- och yrkesvägledningen på individuella programmet? 3) Hur ser studie- och yrkesvägledarna respektive eleverna på vägledningen? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer då vi ansåg att detta passade undersökningens syfte bäst.

Gymnasieutbildningen i Sverige är en frivillig skolform där 98 procent av Sveriges ungdomar påbörjar ett program. Skolreformer och större klasser präglar Gymnasieskolan och ställer nya krav på det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frånvaro är några av de problem som förekommer inom Gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lärarledarskap är en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management är en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad på inlärningspsykologi.

En undersökning om vad som testas på fysikprov, genom att prov från gymnasiekolan samlats in och analyserats med avseende på vilka problemtyper som förekom på proven..

Syftet med uppsatsen är att se hur elever värderar matematikkunskaperna som fås i undervisningen i Gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjälp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna värderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundläggande matematiken? som innebär addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen värderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till ämnet finns och eleverna beskriver att lärarens motivation till vad och varför de skall lära sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i Gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan.