Denna rapport har sin utgångspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier är bristfälliga och på grund av det även i misstankarna om en betygsinflation på Gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sätts, utförs där tre lärare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jämförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lärarna om hur de hanterar betygsättningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gällande styrdokument.

Studien syftar till att utforska vilken värdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i Gymnasieskolan uppfattar dessa värden. Studien är genomförd i en tvåstegsanalys, med en kvalitativ innehållsanalys av Gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska värden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som går att återfinna i Gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. Enkätundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förväntningar på skolan och lärares samhällsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning där kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och GymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning.

På många håll i vår omvärld sker satsningar på entreprenörer och entreprenörskap, inte minst inom skolvärlden. Entreprenöriellt lärande och entreprenöriell utbildning är idag modeord i skolan. Vi har valt att titta närmare på hur ett sådant lärande kan se ut och gå till i praktiken, och vilka tankar lärare och elever kan ha om ämnet. Två lärare med erfarenhet av entreprenöriellt lärande intervjuas, samt elever till dessa lärare. Förutom att undersöka lärares och elevers syn på entreprenöriellt lärande har vi valt att fokusera på vad ett sådant lärande kan innebära konkret för såväl lärare som elever.

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom Gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida Gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i engelska i Gymnasieskolan arbetar med högpresterande och särbegåvade elever, samt vilka faktorer det är som möjliggör och försvårar lärarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lärare på två olika gymnasieskolor. De teorier som tillämpas i studien är Lev Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lärarna har förmåga att definiera vad en högpresterare och särbegåvning är samt skilja på dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av särbegåvningar.

Skolverket menar att populärkultur, däribland dataspel, är användbara verktyg för att nå elevernas livsvärldar i religionskunskapsundervisningen.Den här uppsatsen undersöker den religionsdidaktiska potentialen hos Mass Effect-spelen i Gymnasieskolan utifrån följande frågeställningar:Får rätt och fel handling något utrymme i Mass Effect? På vilket sätt? Vad är rätt och fel i spelkontexten?Kan Mass Effect fungera som stödstruktur för att arbeta med stoff och förmågor som är en del av religionskunskapens etikundervisning och i sådana fall på vilket sätt?Spelkontexten utforskas genom en analys av hur spelens Paragon/Renegade-system bedömer olika handlingar. Systemet jämförs med plikt-, konsekvens- och dygdetiska förhållningssätt; dessa är etiska modeller som tas upp av styrdokumenten. En av spelens beslutssituationer granskas också utifrån en beslutsmodell och styrdokumentens etiska modeller bidrar här med teoretisk och kursplanemässig förankring.Undersökningen visar att flera av de områden som ska ingå i Gymnasieskolans etikundervisning kan beröras genom att låta olika element i Mass Effect-spelen möta ämnets stoff. Processen verkar ur ett didaktiskt perspektiv både berikande för spelkontexten och illustrerar komplexiteten hos etiska modeller och fattandet av etiska beslut.

Syftet med arbetet är att få en bild av hur kunskapsbegreppet påverkar undervisningen av konstämnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstämnet i utbildning kan vara genom att utgå från en möjlig samtida definition av ämnet. Jag använder mig av tidigare forskning på området som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förståelse av materialet tar jag hjälp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjälp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur ämnet undervisas i Gymnasieskolan och hur detta påverkar förståelsen av ämnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att konstämnet i utbildning på Gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom ämnet.

Syftet med min undersökning är att genomföra en pilotstudie om svensklärares attityder till sitt ämne och se om dessa påverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer på tre gymnasieskolor varav en är offentlig och de övriga två fristående. Genom att jämföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristående Gymnasieskolan har jag försökt svara på frågeställningen: Finns det hos svensklärare attitydskillnader till ämnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar på frågeställningen visar sig kunna tolkas på två sätt, beroende på vilka faktorer som läggs i begreppet attityder till sitt ämne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet så blir svaret på frågeställningen negativt.

Detta utvecklingsarbete har utgångspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av Gymnasieskolan. Intentionerna med Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lärare skulle föra metoddiskussioner och ämnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten på undervisningen. Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhällskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom Gymnasieskolan, Samhällsprogrammet, samhällsvetenskaplig gren, åk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frågeformulär i helklass.

Denna studie syftade övergripande till att ta reda på vilka sätt högläsning används som pedagogiskt verktyg i Gymnasieskolan, och mer specifikt till att ta reda på hur de medverkande lärarna reflekterar kring högläsning, hur lärarna reflekterar kring högläsningsprocessen (före, under och efter högläsning) samt att ta reda på vilka slags texter som högläses och hur dessa väljs ut.Undersökningen baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta gymnasielärare och resultaten som studien uppvisade analyserades utifrån diskursanalys som metod, och kopplades till den tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter studien vilar på.Resultaten av undersökningen visade att de tillfrågade gymnasielärarna reflekterar kring högläsning som en metod att använda som introduktion till arbetsområden. Lärarna menade också att metoden används om de vill väcka elevers intresse, engagemang och läslust genom att välja litteratur eleverna tycker om, och om de vill arbeta språkutvecklande, genom att välja litteratur som utmanar eleverna språkligt och innehållsmässigt. Samtliga lärare poängterade lärarens roll vid arbete under och efter högläsning, där de framhöll läraren som språklig förebild. Några av lärarna reflekterade kring förberedelser innan högläsning, men många framhöll tiden som ett hinder.Huruvida högläsning är något som främst läraren bör ägna sig åt, eller något som eleverna bör göra, resonerar lärarna lite olika kring, men samtliga av de medverkande lärarna menar att de högläser för sina elever när innehållet i texter är det väsentliga. .

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom området marginalisering i Gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmärksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden från slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av Gymnasieskolan 2007. Utifrån ovanstående syfte har vi genom en litteraturstudie velat få svar på frågan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rätta med detta problem. Vår teoretiska utgångspunkt och förförståelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförståelse i Gymnasieskolans utveckling från 1970-talet och framåt. I resultatet av vår analys framkommer att de elever som beskrivs i större utsträckning än andra riskera marginalisering är bl a elever som tidigare haft skolsvårigheter i grundskolan, elever på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utländsk bakgrund.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska Gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska Gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska Gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur gymnasielärare inom svenskämnet använder sig av spelfilm i sin undervisning samt hur gymnasieelever uppfattar användandet av spelfilm inom ämnet svenska. En enkätundersökning har genomförts bland nio gymnasielärare inom ämnet svenska samt med en klass elever i årskurs tre på gymnasiet. Resultatet visar på att alla lärare använder sig av spelfilm men i olika utsträckning och att eleverna vill att denna undervisningsmetod skall förekomma i ännu högre grad. Lärarna framhöll, även de, viljan av att använda sig av film i högre utsträckning än vad de gör. Eleverna poängterade att filmen är ett lustfyllt och bra läromedel.

Den här undersökningen av en grupp andraspråkselever i Gymnasieskolan försöker lyfta fram, skapa förståelse för och beskriva villkor för framgång i skolan hos andraspråkselever. De centrala frågorna kretsar kring språkliga förutsättningar för lärande, behovet av stöd i språk- och kunskapsutveckling, självständighet, inflytande och ansvar. Denna kvalitativa undersökning bygger dels på en enkätundersökning och dels på öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform. Inledningsvis deltog 21 andraspråkselever i enkätundersökningen. Frågeställningarna handlade om möjligheter och hinder för lärande, eget ansvar för studier, stödet hos läraren och samverkan mellan lärare.