Mental ill-health has increased in the community and especially among young people. Stress is considered as a conduciveness cause to the increasing mental ill-health and stress can lead to angst, worry, depression etcetera. The purpose with this study is to investigate how school nurses and welfare officers in high schools within defines and works with stress among the youths. The study also investigates how the school nurses and the welfare officers work to prevent stress in the schools and if there is cooperation between the two professions. The study is based on a social constructive perspective and a system-thinking.

I det här arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssätt i geografiundervisning på gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att använda PBL i verksamheten samt vad arbetssättet utifrån dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning på gymnasiet. För att besvara min frågeställning har jag genomfört två olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mångårig erfarenhet av PBL-baserad undervisning på gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever från en årskurs två-klass som arbetat med arbetssättet under sin tid på gymnasiet.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken litteratur som används i B-kursen i svenska i två olika klasser på två nationella gymnasieprogram. Hur motiverar lärarna sitt litteraturval och hur upplever eleverna detta val? Vi använder oss av kvalitativa intervjuer och triangulering som metod då vi intervjuar lärare och elever. I vår undersökning finner vi att litteraturvalen för B-kursen i svenska motiveras på olika sätt av de båda intervjuade lärarna. Båda anpassar sina val av texter efter sina elever, men medan den ena läraren anser att kronologisk läsning av klassiker och tidstypisk litteratur är det viktigaste kriteriet vid litteraturvalet, anser den andra att elevernas intressen, erfarenheter och läsvana är viktigast.

I uppsatsen undersöks om kärnämneslärare upplever skillnader, och i så fall vilka skillnader, i sin undervisning beroende på om de undervisar i klasser från studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det undersöks även vad lärare anser vara orsaken till dessa skillnader.  Inledningsvis ges bakgrunden till den gymnasieskola vi har i dag, med en kort sammanfattning av den kommande reformen GY 2011. Därefter följer en redovisning av tidigare forskning. Materialet har tillkommit genom ett enkätutskick till 60 stycken kärnämneslärare som undervisar i Akurserna i ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och idrott&hälsa. Det har sammanställts, analyserats och redovisats huvudsakligen kvantitativt, men med kvalitativa inslag.

Under mina fyra år som gymnasielärare har jag hunnit gå många kurser i nätverksoperativsystemsanvändning. Dessa kurser har varit utformade av de största tillverkarna av nätverksoperativsystem på marknaden och innehållit både föreläsningar och laborationer. Det som slagit mig under dessa kurser, är att jag sällan kommit ihåg det jag laborerat om. Eller rättare sagt, jag kommer ihåg att jag laborerat om det, men inte hur man gjorde. Så skulle någon be mig upprepa uppgifterna eller lösa liknande uppgifter så skulle jag troligen inte klara av det.

Syftet med följande examensarbete är att undersöka elevers attityd till läsning av skönlitteratur ? privat och i skolan. Undersökningen har som mål att se om och i så fall hur elevers läsning och attityd till läsning skiljer sig från de motiveringar till läsning av skönlitteratur som återfinns i skolans styrdokument. För att nå syftet med mitt arbete genomför jag en screeningenkät i fyra klasser på en gymnasieskola, som sammanlagt besvaras av 79 elever. Därefter följer tre parintervjuer med sex elever, som läser olika mycket, om deras attityd till läsning. Resultaten visar att få elever läser regelbundet på sin fritid och anledningarna som de uppger är nästan uteslutande att de inte har tid eller att det är tråkigt. De som läser, läser till största delen skönlitteratur som bygger på underhållning och spänning (deckare, Harry Potter och militärböcker med mera). Slutsatsen blir att den typ av verk som eleverna läser privat sällan ryms inom ramen för svenskämnet och styrdokumenten och därför skiljer sig elevernas läsning en del från skolans. Även bland de elever som är något mer positiva till skönlitteratur i allmänhet, även i skolan, märks det dock att de sällan förstår syftet med läsningen, eller valet av litteratur man behandlar på lektionerna..

Elevhälsovård ska erbjuda multidisciplinärt stöd till alla elever i grundskola och gymnasieskola, för att främja lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av elevhälsovård inom grund- och gymnasieskolan. Att undersöka elevers erfarenheter har inte varit vanligt inom skolhälsovården i Sverige. De flesta omvårdnadsvetenskapliga undersökningar har hittills grundat sig på skolsköterskors uppfattningar om skolhälsovårdens betydelse. Sjutton artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Elevhälsovård ska erbjuda multidisciplinärt stöd till alla elever i grundskola och gymnasieskola, för att främja lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av elevhälsovård inom grund- och gymnasieskolan. Att undersöka elevers erfarenheter har inte varit vanligt inom skolhälsovården i Sverige. De flesta omvårdnadsvetenskapliga undersökningar har hittills grundat sig på skolsköterskors uppfattningar om skolhälsovårdens betydelse. Sjutton artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Denna uppsats är av hermeneutisk natur och ämnar beskriva och förstå hur gymnasieelever erfar att deras lärande utvecklas med ämnesintegration som metod i undervisningen. Författarnas teori var att sammanhang mellan ämnen ökar elevernas kunskapsinhämtning samt att ämnesintegration utökar elevernas intressesfär. Från syftet ställde författarna sig sedan fyra frågor: Hur uppfattar eleverna att de utvecklar sitt lärande genom ämnesintegration, hur uppfattar eleverna att deras lärande utvecklas när de ser sammanhang mellan olika ämnen, hur fungerar kommunikationen och samarbetet som bas för lärandeutveckling mellan eleverna samt upplever eleverna att deras intresse för andra ämnen ökar med hjälp av ämnesintegration. För att komma fram till resultatet valde författarna att använda sig av både kvantitativ enkätundersökning på två gymnasieprogram som tillämpar ämnesintegration samt kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever från dessa program. Resultatet visade att eleverna upplever att deras lärande förbättras genom ämnesintegration, sammanhang, kommunikation och samarbete samt att deras intresse för andra ämnen har ökat till viss del..

Abstrakt Studiens fokus ligger på att beskriva hur och varför språklärare i engelska, svenska samt svenska som andra språk på grundskole- och gymnasienivå använder pedagogiskt drama som metod i språkundervisningen. Syftet är också att undersöka hur språklärare kopplar drama som metod i språkundervisningen till läroplanen. Resultatet av undersökningen visar att språklärarna använder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  språklärarna använder dramametoder i språkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever på ett djupare plan och för att kunskap, förståelse och insikt för språklärandet nås genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. Språklärarna använder drama som metod i språkundervisningen vid socialisering av grupper, stärkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan.

Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten hos barn och ungdomar med cerebral pares. 56 barn och ungdomar med cerebral pares i åldern 10-18 år med Gross Motor Function Classification system (GMFCS) tillhörighet I-III, som gick i grundskola, grundsärskola eller gymnasieskola och som erbjöds insatser från Skånes 11 olika barn- och ungdomshabiliteringar har undersökts via en enkät: Child Health Questionnaire (CHQ-87).CHQ-87 är ett självskattningsformulär bestående av 87 frågor, indelade i två huvudområden som tillsammans täcker individens fysiska och psykosociala hälsa. Enkäten skickades ut per brev under våren 2008. Totalt skickade 167 enkäter ut och 56 enkäter inkom besvarade.Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan den fysiska och den psykosociala hälsan. Skolsituationen och kamratrelationer upplevs positivt av flertalet som svarade och merparten svarar att de har det bra i sina familjer.

Vårt syfte med detta arbete är att utifrån de undersökningar vi gjort, med hjälp av frågeformulär, samt intervjuer ta reda på hur mentorskapet fungerar på den aktuella skolan. När vi fått kunskap om skolans mentorskapssystem vill vi kunna utläsa hur det fungerar i praktiken. Vi vill se om deras mentorskapssystem är ett bättre tillvägagångssätt än vad det mer traditionella klassföreståndarsystemet är. Vi tittar närmare på vad det kan finnas för eventuella problem, varför har de uppstått och hur kan mentorskapet på skolan förbättras? Vi kommer att gå in i verksamheten på ett djupare plan för att kunna få en så rättvis bild som möjligt.

Enligt statistik från skolinspektionen har antalet anmälningar om kränkande behandling i de svenska skolorna ökat under de senaste åren. Samtidigt lagstadgades det 2006 att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan upprättad med syftet att motverka just kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Syftet med denna studie är att se graden av likabehandlingsplanens påverkan på en kommunal gymnasieskolas likabehandlingsarbete. Det är en kvalitativ studie där tre gruppintervjuer med två personal från den berörda skolan deltagit i varje grupp. Detta för att undersöka personalens syn på likabehandlingsplanen samt likabehandlingsarbetet.I vår studie har det framkommit att i och med lagstadgandet av att en likabehandlingsplan ska finnas upprättad på varje skola kan personalen till en viss del känna en trygghet i att det finns dokumenterat hur de ska handla i vissa situationer.

Syftet med uppsatsen är att studera kanons existens på en Gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklärare ska ge en överblick över en möjlig allmängiltig skönlitterär kanonlista på skolan, samt lärarnas inställning till kanonbegreppet och skönlitterära urval. Det visar sig att det inte finns någon allmängiltig kanon på gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestäms utifrån elevers behov och intresse, lärarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur på skolan. Urvalet skiljer sig därför mellan skola och skola, samt mellan lärare och lärare. Eftersom det inte finns någon bestämd kanon skapar läraren sig en egen litteraturlista utifrån det urval som finns på skolan och efter egna initiativ till inköp.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.