Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk Gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Studien undersökte gymnasievalet ur föräldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur några föräldrar ser på gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex föräldrar med barn i årskurs nio intervjuades. Resultatet visar att föräldrarna ser på gymnasievalets vikt ur såväl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen på målet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan föräldrarna.

Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en Gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot.

Ett utvecklingsarbete med gymnasielever om faktorer som ligger utanför skoltid och som de anser inverkar på deras skolprestation. The purpose of this paper was to develop a material that highlights what causes there were outside school that pupils thought affected their performance in school. This was strictly done according to the statements that the pupils made. To fetch these statements the paper used essays, interviews and inquiries, all of whom were presented for the pupils. Initially we asked the pupils to write a short essay where we wanted them to describe circumstances in the classroom, in school and spare time that affects their performance in school.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband föräldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars välmående. Deltagarna (n = 76), fördelade på 40 flickor och 36 pojkar, läser vid en svensk gymnasieskola där enkätundersökningen också genomfördes. Enkäten byggde på fem befintliga mätinstrument som avsåg mäta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt välbefinnande, livstillfredsställelse och depressiva känslor. Enkäten utformades så att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors föräldrabeteende var för sig. Resultaten visar på positiva samband mellan föräldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva välbefinnande och livstillfredsställelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva känslor.

The purpose of this study is to examine the role social media canplay in a school library context, based on a theoretical model,called ?A new model for the public library in a knowledge andexperienced society? by Henrik Jochumsen, Dorte Skot-Hansenand Casper Hvegaard Rasmussen.The bachelor thesis aim to answer three research questions, theyare as follow: Which request of social media is there by teachersand pupils at a high school library? Which social media is the mostrequested by teachers and pupils at a high school library? Andshould the library services for teachers and students be improved ifsocial media were used at a high school library?The methodology used for this study was an inquiry investigation.My findings are presented in a context of previous, relatedresearch and the study shows that teachers and pupils are wellinformed of what social media is and they use social media whenthey are at school.The thesis also shows that the unit I study, a vocational trainingunit, is more or less interested in what the school library can do forthem with social media.They seldom are at the school library and they seldom use theteach platform were they can find library services.This result can open up for the school library to meet the users at anew arena with for example social media..

Jämställdhet är ett mål som eftersträvas i både gymnasieskolan och samhället i stort. Tidigare forskning har studerat jämställdhet i gymnasieskolan, könsskillnaderna i klassrummet och lärares interaktion med eleverna i förhållande till genus/kön och jämställdhet. Dock saknas det en större förståelse för hur just gymnasielärare uppfattar detta ämne. Därför är syftet med denna undersökning inom ramen för så kallade gymnasiegemensamma ämnen beskriva hur lärarna upplever jämställdhet i relation till eleverna. För att kunna besvara syftet har en teoretisk ram använts som visar på hur man kan arbeta jämställt.

Den Entreprenöriella Filosofin är en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieämnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av ämnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hämtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att användas i själva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sätta in undersökningen i en historisk kontext ges även en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen på kunskap i skolan har skiftat genom åren. Den efterföljande komparativa läsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, där en rad nyintroducerade begrepp såsom entreprenör och entreprenöriellt lärande dessutom tolkas utifrån sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmågor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieämnet filosofi. Textanalysen visar även att det har skett en förskjutning vad gäller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhållningssätt och att detta bygger på ideologisk tendens snarare än vetenskaplig övertygelse..

Detta projekt har genomförts på mark- och mätningsavdelningen i Hudiksvalls kommun och projektets område är beläget norr om Hudiksvall, ca 6 km från centrala Hudiksvall vid norra infarten till E4:an.I området ligger en friskola, en gymnasieskola som heter ?Glada Hudik-skolan?. I skolans lokaler har det tidigare bedrivits hotellverksamhet i många år, f.d. Hammering Hotell. Hösten 2006 öppnade skolan sina portar och de räknar med att öka antalet elever varje läsår.

Arbetes syfte var att eleverna med hjälp av våra symboler och självreflektion skulle få ökad förmåga att se var de stannar upp i sitt lärande och ta sig vidare efteråt. Slutmålet var att de skulle lära sig att lära och i förlängningen kunna uppnå bättre studieresultat. Arbetet genomfördes vid en gymnasieskola i Norrbotten. Vi utgick från forskningen som menar att alla elever är utvecklingsbara och själva kan påverka sitt lärande. Stödet för genomförandet av utvecklingsarbetet fanns i läroplanen som vill få eleverna att tro på sina egna möjligheter att utvecklas.

Dagens skola får möta en del kritik för sin bristande förmåga att motivera elever fullt ut i sina studier och allt fler lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Detta fick mig att undra vilka förutsättningar som måste bli uppfyllda för att en individ skall känna behovet av att gå framåt i sin utveckling. Det vill säga vilka faktorer är avgörande för gymnasieelevers studiemotivation. För att besvara syftet genomförde jag en litteraturstudie, som gav mig en bakgrund att utgå ifrån, där jag gick igenom ett antal existerande motivationsteorier. Vidare undersökte jag hur den verkliga situationen såg ut på en gymnasieskola i Norrbotten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska texter i svenskundervisningen på en gymnasieskola i Norrbotten, samt att ta reda på hur fyra svensk-lärare resonerar kring sina litteraturval i förhållande till styrdokumenten, kanontanken och den icke-västerländska litteraturens plats i svenskämnet. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med lärare från olika bakgrunder. Vårt resultat visar att våra informanter ser olika på svenskämnets huvudsyfte och att detta påverkar deras undervisning, men inte i någon större utsträckning deras litteraturval och att icke-västerländska texter däri är underrepresenterade. Slutsatsen som följer är att det för våra informanter inte finns några direkta officiella krav från styrdokumenten att använda sig av icke- västerländsk litteratur, inte heller några uppenbara vinster utifrån de informella strukturerna - alltså det som kan karaktäriseras som skolkulturen, lärarkollegiet och den enskilde lärarens utbildning och intressen. Lärares litteraturval i förhållande till kanontanken är därmed, som vi velat påvisa, ett komplext och mångfacetterat system som av förklarliga skäl tar tid att förändra..

Statistik från Skolverket tyder på att elever med utländsk bakgrund inte uppnår målen i matematik i lika stor utsträckning som elever med svensk bakgrund. En av orsakerna är att eleverna har svårigheter med det svenska språket vilket blir ett hinder för dem när de lär sig matematik. Denna studie syftar till att ta reda på hur flerspråkiga elever som går på gymnasieskolans introduktionsprogram använder sig av sin flerspråkighet för att arbeta matematiskt. Intervjuer utfördes med tio flerspråkiga elever som läser matematik på svenska. Eleverna har olika modersmål och olika skolbakgrunder.

Föreliggande studies ansats var att undersöka den funktionella syskonplaceringen i relation till Locus of control (LoC) och Känsla av sammanhang (KASAM). Syskonforskaren Sulloways teori om den funktionella syskonplaceringen kan liknas vid en darwinistisk förklaringsmodell till syskonplaceringens betydelse för utvecklandet av personlig karaktäristika. Individens attribuering till inre eller yttre LoC avser huruvida individen tillskriver händelser i livet som ett resultat av dennes egen påverkan eller som ett resultat avhängigt ödet eller slumpen. KASAM-begreppet avser individens förmåga, att uppleva världen som begriplig, hanterbar och meningsfull. Studiens undersökningsdeltagare är elever från årskurs 1-3 på en gymnasieskola (n=86).

Den minskade fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar håller på att få förödande konsekvenser för folkhälsan. Trots att kunskapen finns om hur viktig den fysiska aktiviteten är för den motoriska, sociala, psykiska och fysiska utvecklingen fortsätter andå statusen av ämnet Idrott och hälsa att vara låg. Syftet med denna studie var att beskriva gymnasielevers vanor avseende fysisk aktivitet samt analysera vad skolan kan göra för att förbättra hälsan hos eleverna. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalsgruppen utgjordes av 65 elever, varav 41 flickor och 24 pojkar, i årskurs 2 på en gymnasieskola i Skåne.Resultatet visar att 74% av eleverna ägnar sig åt motion minst 3 ggr/vecka: Femtiofem procent tycke om att röra på sig och lika många var fysiskt aktiva som barn.Slutsatser som kan dras av detta är att många elever tycker om att röra på sig men för att alla ska bli nådda är skolan en viktig arena som borde ta sitt ansvar.