Undersökningens huvudsakliga syfte Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar experiment och laborationer inom Àmnet fysik. Ett annat syfte Àr att kartlÀgga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lÀrande. Som grund för detta examensarbete har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning som genomförts pÄ 250 elever i grundskolans senare Ärskurser och gymnasieelever som lÀser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det Àr intressevÀckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lÀr sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stÀmmer vÀl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

Syftet Àr att undersöka och problematisera begreppet metakognition i gymnasieundervisning och avser besvara följande forskningsfrÄgor: Hur förhÄller sig gymnasielÀrare till, och hanterar, begreppet metakognition i undervisningen? Vilken medvetenhet har gymnasieelever om begreppet metakognition och hur avspeglas det i deras lÀrande? För att besvara forskningsfrÄgorna anvÀndes lÀrar- och elevintervjuer med semistrukturerade frÄgor och observationer. Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige pÄ en gymnasieskola dÀr informanterna gick andra Äret pÄ ett yrkesprogram. TvÄ klasser observerades vid sammanlagt fyra olika tillfÀllen i tre olika Àmnen och med fyra olika lÀrare. DÀrefter intervjuades 8 elever å tre grupper och slutligen lÀrarna.

In the nineties, policy makers highlighted the importance of creativity in education in order to nurture entrepreneurs in our society, thus the purpose of this study is to investigate high school studentsŽ experience of creativity in psychology classes. The results are based on qualitative data from four semi-structured interviews with Swedish high school students who study psychology. The conclusions are that the respondents perceive psychology as a very creative school subject in which they can give personal experience as examples, they can give alternative explanations and solutions to problems, and that there are no right or wrong answers which means that they feel encouraged to self-reflect. The teacher is important as the respondents experience her as open, tolerant, and moreover, that she varies the classes, which contributes to a good classroom climate. The respondents also experience a certain degree of freedom when they feel involved and are allowed to influence their education.

Detta arbete syftar till att undersöka hur lÀrarens frÄga pÄverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikÀmnet. Som enavgrÀnsning fokuseras tvÄ frÄgestÀllningar: dels vad som hÀnder med elevdiskussionendÄ eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som hÀnder med elevdiskussionen dÄ eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fÀltexperiment dÀr tvÄ grupper gymnasieelever stÀlls inför de bÀggesÀtten att frÄga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende pÄ hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar pÄ sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bÀgge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om mansÄ vill, enkla problem, i större grad dÄ de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen Àn dÄ de diskuterar vardagserfarenheter.

Studiens syfte var att undersöka skillnader i kostvanor som kan ha betydelse för utveckling av karies mellan ungdomar vid yrkesinriktade respektive högskoleförberedande gymnasieprogram. Datainsamling skedde vid tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige med anvÀndning av en enkÀt som bestod av 32 frÄgor.Det skulle bÄde finnas yrkesinriktade- och högskoleförberedande gymnasieprogram pÄ de skolor som deltog. Sextio elever frÄn respektive gymnasieinriktning skulle ingÄ i studien. Totalt erbjöds 143 elever >16 Är att delta frÄn tvÄ skolor. Resultatet baserades pÄ 118 besvarade enkÀter, 60 frÄn de yrkesinriktade- och 58 frÄn de högskoleförberedande gymnasieprogrammen.

Anna Larsson Frid (2006) Carl Jonas Love Almqvist SONGES Projektarbete pÄ 2000-talet (Carl Jonas Love Almqvist SONGES a school project in the 21th century). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola i samarbete med Musikerlinjens pedagogiska kompletteringskurs, Musikhögskolan i Malmö. Syftet med mitt examensarbete Àr att jag ska fÄ inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en ovanlig genre: Almqvists Songes (med den svenska översÀttningen Drömmar). Eleverna ska fÄ pröva sina förmÄgor och lÀra sig att bÀst utnyttja sina resurser. För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektet.

SammanfattningLÀsförstÄelse Àr en komplex process dÀr flera olika komponenter samverkar. Tidigare studier bland grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar visar att trots snabb och korrekt lÀsning har en del av dessa elever svÄrigheter med förstÄelsen av innehÄllet i sammanhÀngande texter. Syftet med denna studie Àr att ur ett lÀrarperspektiv fÄ reda pÄ vilken typ av skönlitteratur som gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vÀljer och hur lÀrare arbetar med dessa elevers lÀsförstÄelse samt vilka svÄrigheter lÀrare möter i elevernas litteraturlÀsning. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer genomförs pÄ tvÄ gymnasieskolor med fem lÀrare som pÄ olika sÀtt möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, frÀmst elever med Asperger syndrom.Intervjuerna visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar oftast vÀljer litteratur som har med deras intresseomrÄde att göra, vilket ocksÄ framkommer i forskningslitteraturen i denna studie. De intervjuade lÀrarna framhÄller ocksÄ att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, som de möter i undervisningssammanhang med litteraturlÀsning, har svÄrigheter att förstÄ sammanhanget i en text. Undersökningen visar att en framgÄngsrik arbetsmodell med elevernas lÀsförstÄelse bygger pÄ att eleverna fÄr lÀsa kortare stycken med efterföljande frÄgor och genomgÄng av textens budskap.

Det har visat sig att fysisk aktivitet ökar livskvaliteten och pÄverkar kroppens mekanismer positivt hos ungdomar. Det har konstaterats att flickor som regelbundet Àr fysiskt aktiva har en mer normal instÀllning till sin kroppsform Àn de som inte Àr regelbundet aktiva. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbilden hos gymnasieelever som trÀnar respektive inte trÀnar, samt att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbild beroende pÄ trÀningsgrad i grupperna kvinnliga respektive manliga elever samt hos elever som lÀser yrkesinriktat respektive teoretiskt program. Metod: Försökspersonerna bestod av 120 artonÄriga gymnasieelever som lÀste teoretiskt eller yrkesinriktat program. De instrument som anvÀndes var enkÀterna IPAQ och BESAA.

År 2012 utkom en studie Lika för alla? ? OmrĂ€ttning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre Ă„r (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rĂ€ttat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitĂ©n upprĂ€tthĂ„lls, genom att analysera om ursprungsrĂ€ttare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nĂ€stan varannan uppsats i svenska B pĂ„ gymnasiet fĂ„r ett avvikande betyg mellan lĂ€rarna och kontrollanterna.

Mobiltelefonen Ă€r idag en sjĂ€lvklar och ofta kritisk del i ungdomars liv. Men vid fel anvĂ€ndning av telefonen kan ungdomarna lĂ€tt hamna i en skuldfĂ€lla. Antalet Ă€renden gĂ€llande SMS-lĂ„n ökar lavinartat hos kronofogden och orovĂ€ckande mĂ„nga av dessa fall involverar ungdomar.Det huvudsakliga syftet med vĂ„r studie Ă€r att identifiera faktorer som pĂ„verkar gymnasieelevers köpbeteende samt att undersöka om dessa faktorer pĂ„verkar i vilken grad eleverna kan tĂ€nka sig att ta ett SMS-lĂ„n. För att undersöka detta har vi valt att studera faktorer som pĂ„verkar konsumenternas val att ta SMS-lĂ„n, vĂ€rdera beslutsprocessen, dess omfattning och könets betydelse för dess omfattning. Vi har Ă€ven valt att beskriva ungdomars syn pĂ„ marknadsföringen betrĂ€ffande SMS-lĂ„n ur ett etiskt perspektiv.VĂ„r undersökning Ă€r kvantitativ och baseras pĂ„ 201 enkĂ€ter som besvarats av gymnasieelever frĂ„n tvĂ„ gymnasier i UmeĂ„, Dragonskolan samt Östra gymnasiet.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

VÄr upptÀcktsresa bygger pÄ att fÄ fram sÄ mycket information som möjligt om vad tyst kunskap Àr. Vi har intervjuat yrkesmÀn som besitter lÄng rutin frÄn bÄde vÄra yrken, elektrikeryrket samt kökschefyrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att sÀga om vad begreppet tyst kunskap innebÀr. Vi frÄgade Àven hur vi som lÀrare pÄ bÀsta sÀtt skall lÀra ut kunskap som Àr tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lÀra ut och sÀtta ord pÄ ett handlande som Àr svÄrt att sÀtta ord pÄ. Med vÄra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för yrket Àr och hur man ser eller genomför ett jobb pÄ ett fackmannamÀssigt sÀtt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lÀra ut och att man skall berÀtta om den tysta kunskapen.

Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet Àr stressad och att elever upplever mer stress med stigande Älder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hÀlsa A lÀra sig om bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. SpÀnningsreglering Àr nÄgot som Àr viktigt för den psykiska hÀlsan och nÄgot som kan anvÀndas för att individen skall kunna slappna av sÄ att stressen inte skall bli skadlig. IdrottslÀrare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan dÄ natur och friluftsliv vara en sorts form av spÀnningsreglerande redskap? Denna studies syfte Àr att undersöka om elever pÄ gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan Àn gymnasielever som mindre frekvent bedriver friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers kÀnslor förknippade med vistelse i natur eller friluftsliv.

Mitt syfte var att ta reda pÄ hur gymnasieelever med specialundervisning upplever sinskolsituation, vilka för och nackdelar den för med sig, om de blir behandlade annorlundaav omgivningen pÄ grund av deras skolform och om sÄ Àr fallet hur de hanterar det. JaganvÀnde mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ min empiri. Intervjuerna visade attfördelarna med specialundervisning Àr extrahjÀlpen, nÄgon som lyssnar och bryr sig,individualiteten och en lugn miljö att studera i. Nackdelarna med specialundervisningsom gick att utlÀsa frÄn intervjuerna Àr en kÀnsla av att inte vara som de andra eleverna,att bli behandlad i den ?vanliga? klassen utifrÄn att man inte kan och bör dÀrför inteförsöka, avundsjuka kring att de med specialundervisning fÄr bra hjÀlp.

Utga?ngspunkten fo?r den ha?r uppsatsen var att underso?ka vad som a?r kunnandet inom fenomenet notla?sning. Den ha?r uppsatsen ska ses som ett led i att underso?ka detta och syftet med arbetet var att underso?ka hur gymnasieelever erfar fenomenet notla?sning, och da? fra?mst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i fo?rsta hand inte anva?nder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har da?rmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig fo?r elevernas olika uppfattningar.