Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kÀnnedom om delagar och regler som gÀller vid exempelvis betygsÀttning som en förutsÀttning för att de skakunna utöva det inflytande över undervisningen de har rÀtt till, ett inflytande forskning visar iregel inte ges tillrÀckligt utrymme i skolan. KÀnnedom om skolans spelregler krÀvs ocksÄ föratt eleverna ska ha möjlighet att upptÀcka brott mot dem, till exempel i form av betygsÀttningpÄ felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring betygsÀttninginte sÀllan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir dÀrmed en viktigrÀttsÀkerhetsfrÄga.Syfte: Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kÀnnedomom vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg Àr tillrÀcklig för att deska kunna delta i planeringen av arbetet och Àven kunna upptÀcka om deras lÀrare sÀtter betygpÄ felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kÀnnedom mellan olikagrupper av elever. Detta görs genom följande frÄgestÀllningar:1.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera anvÀndandet av inlÀrningsstrategier i spansksprÄkinlÀrning nÀr eleverna lÀr sig ord och fraser, genom att jÀmföra tvÄ omrÄden: gymnasieelever som lÀser spanska steg 3 och spansklÀromedel. Att hjÀlpa eleverna in i deras vÀg mot att bli mer medvetna om de olika inlÀrningsstrategier nÀr det gÀller att lÀra sig ord och fraser kommer ocksÄ att vara ett syfte i detta arbete. STRIMS-projektet, den mest omfattande svensk studie om inlÀrningsstrategier för elever som lÀser moderna sprÄk, Àr presenterat i en bok som heter ?I huvudet pÄ en elev? (Malmberg, 2000). Den har varit en del av min teoretiska bakgrund, och pÄ samma sÀtt sÄ har jag kartlagt vad mina gymnasieelever har i huvudet nÀr de lÀr sig ord och fraser pÄ spanska, alltsÄ om de Àr medvetna om hur de lÀr sig spanska och vilka strategier anvÀnder de nÀr de lÀr sig ord och fraser. Genom olika övningar har jag ocksÄ börjat en process med eleverna för att hjÀlpa dem i deras vÀg att bli mer strategimedvetna nÀr de lÀr sig spanska, och visat olika sÀtt att lÀra sig ord och fraser pÄ. Till sist presenteras en innehÄllsanalys av lÀroboken Caminando 3 och lÀrarhandledningen som hör till boken. DÀr granskas om böckerna har en tydlig funktion att visa och hjÀlpa eleverna att upptÀcka olika sÀtt att lÀra sig spanska pÄ och bli mer medvetna pÄ de olika strategier som finns för att lÀra sig ord och fraser. Denna studie visar att det finns fortfarande mÄnga elever som inte har reflekterat över deras sprÄkinlÀrning och att en majoritet anvÀnder gloslistor för att lÀra sig ord och fraser, som Àr ett ytligt sÀtt som gör att man glömmer snabbt orden man har lÀrt sig.

Rektor och lÀrare pÄ LuleÄ Gymnasieby, Kvarteret KungsfÄgeln upplevde att eleverna pÄ ett industritekniskt program (I-Tek) tappade studiemotivationen frÄn Ärskurs ett till tre. Syftet med undersökningen var att undersöka vad det Àr som motiverar eleverna vid I-Tek programmet, samt att undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan Ärskurserna. Det var Àven av intresse att undersöka vad som kan öka studiemotivationen. Metoden som anvÀndes var enkÀter och halvstrukturerade intervjuer, utformade utifrÄn Vrooms förvÀntansteori (refererad av Dipboye, 1994), Herzberg tvÄ-faktor teori (Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1959) och Maslows behovshierarki (1982). Resultaten visade att jobbmöjligheterna efter utbildningen, intresset för Àmnet och det praktiska arbetet var de frÀmsta motivationsfaktorerna.

Rektor och lÀrare pÄ LuleÄ Gymnasieby, Kvarteret KungsfÄgeln upplevde att eleverna pÄ ett industritekniskt program (I-Tek) tappade studiemotivationen frÄn Ärskurs ett till tre. Syftet med undersökningen var att undersöka vad det Àr som motiverar eleverna vid I-Tek programmet, samt att undersöka om det fanns nÄgra skillnader mellan Ärskurserna. Det var Àven av intresse att undersöka vad som kan öka studiemotivationen. Metoden som anvÀndes var enkÀter och halvstrukturerade intervjuer, utformade utifrÄn Vrooms förvÀntansteori (refererad av Dipboye, 1994), Herzberg tvÄ-faktor teori (Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1959) och Maslows behovshierarki (1982). Resultaten visade att jobbmöjligheterna efter utbildningen, intresset för Àmnet och det praktiska arbetet var de frÀmsta motivationsfaktorerna.

Trötta och okoncentrerade elever pÄ mina lektioner har varit grunden till min frÄgestÀllning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det Äterkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och lÀskkonsumtion. Kan kost pÄverka koncentrationsförmÄga hos gymnasieelever?Genom en enkÀt till gymnasieelever frÄn tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mÀtt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar gÄr studien ut pÄ att undersöka om elevernas trötthet och svÄrighet att bibehÄlla god koncentration dagen igenom kunde hÀrledas utifrÄn deras kostvanor. MÄnga elever har - sÀrkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna pÄ eftermiddagen - tappat koncentrationen, sÄ om dessa elever inte Àr förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ?hÄlla ut?, kan detta leda till sÀmre prestation.

Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra anvÀndningen av det spanska sprÄket i muntlig kommunikation mellan elever och lÀrare resp. mellan eleverna sjÀlva. Syftet var Àven att ta reda pÄ den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas sprÄkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har anvÀnt till mitt arbete, Àr klassrumsbaserade observationer som genomfördes under lektioner i tvÄ klasser som lÀser spanska steg 3, samt kvalitativa intervjuer med tvÄ spansklÀrare och 6 gymnasieelever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Sammanfattningsvis vill jag pÄpeka, att genom mina observationer  har jag kommit fram till att det spanska sprÄket anvÀnds i huvudsak mellan lÀrare och elever nÀr lÀraren stÀller frÄgor och nÀr elever svarar pÄ dessa.  Dessutom anvÀnds det  muntligt  mellan elever nÀr dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och tvÄ spansklÀrare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet Àr mycket viktig för elevernas sprÄkutveckling.

Mitt övergripande syfte med studien var att undersöka hur en grupp gymnasielÀrare i historia uppfattar bedömningsmatriser och om de stödjer forskningslÀget som framhÄller frÀmst de positiva sidorna med matriser. De frÄgestÀllningar som jag Àmnat besvara var: Hur uppfattar historielÀrarna att matriser bör anvÀndas i undervisningen? Vad Àr lÀrarnas uppfattningar om positiva och negativa aspekter med matriser? Vilka skillnader finns det mellan lÀrarnas uppfattningar?Undersökningens teoretiska perspektiv var fenomenografi och metoden som anvÀndes var semistrukturerade samtalsintervjuer. Analysen skedde via upprepade genomlÀsningar av de transkriberade intervjuerna dÀr citat infördes i en analystabell. Studiens huvudresultat utgjordes av tre huvudkategorier dÀr lÀrarnas utsagor sÄgs som ett redskap för Skolverket, lÀrarna och eleverna.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  pÄ grund av  energi-  och fettmÀngden  samt tillgÄngen till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: MÄlet med denna studie var att kartlÀgga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvÀrsnittsstudie med tio enkÀtfrÄgor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, lÀsk, energidryck och snacks genomfördes pÄ 74  gymnasieelever i Ärskurs tvÄ under tvÄ dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stÀllet att köpa sötsaker och lÀsk som konsumerades pÄ skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades pÄ fritiden var vanligast köpt i affÀrer. Det framgick ocksÄ signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers beskrivningar av fusk i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur gymnasieelever uppfattar och förhÄller sig till fusk i gymnasieskolan samt utforska elevernas erfarenheter inom Àmnet. FrÄgestÀllningarna som uppsatsen bygger pÄ Àr hur eleverna definierar fusk och fuskande i skolan, och om det finns speciella situationer dÀr fusk betraktas mer förstÄeligt samt hur kraven i gymnasieskolan som kan tÀnkas inverka pÄ eventuella fuskhandlingar i skolan.Enligt ?Den nya Skollagen ? för kunskap, valfrihet och trygghet? frÄn Är 2010, kan Àven gymnasieelever bli avstÀngda frÄn skolan pÄ grund av fusk. Högskoleverkets granskning visar att plagiat toppar bland fuskhandlingar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och i vilken mÄn gymnasieelever anvÀnder adjektiv i sin skriftliga produktion. Huvud- syftet Àr att utröna om det finns nÄgra tydliga kopplingar mellan specifika drag i adjektivbruket och texters betyg, samt om det finns nÄgra tydliga könsrelaterade skillnader i anvÀndningen av adjektiv. Studiematerialet utgörs av 145 texter skrivna av gymnasieelever frÄn Stockholm, Göteborg och Malmö inom ramen för de nationella proven i Svenska B eller motsvarande för Svenska som andrasprÄk. Under- sökningen bestÄr av en övergripande studie av materialet i sin helhet samt en nÀrstudie av ett mindre antal texter, och utförs med hjÀlp av grammatiska och stilistiska verktyg. Studien tyder pÄ att det finns ett visst samband mellan hög adjektiv- tÀthet och höga betyg, och fynden visar ocksÄ pÄ tydliga skillnader vad gÀller sprÄklig variation, stilnivÄ och intensionsdjup i elevtexter med höga respektive lÄga betyg.

The usage of location in mobile applications is becoming more explored as a field, but the ability to implement location-specific data has often been limited and the applications mainly focusing on having information location liked. This thesis aims to explore how to make a mobile application that lets users share and take part of each other?s memories. As well as finding an appropriate balance between location based and location linked messaging..

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera anvÀndningen av lÀrplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjÀlp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer dÀr fem elever, tre lÀrare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lÀrarna behÀrskade modern teknik i vÀldigt varierande grad. LÀrarnas instÀllning till Fronter skilde sig ocksÄ mycket Ät. De intervjuade elevernas förhÄllande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmÀnhet var förhÄllandevis lika.

En rad studier som har undersökt syntaktisk priming som fenomen och metod har genomförts framför allt med L1- och L2-engelska. Kan man se effekter av syntaktisk priming inom L2, Àven nÀr L2 Àr svenska? Finns det nÄgon skillnad mellan effekterna av priming i en grupp deltagare med svenska som L2, jÀmfört med effekterna i en grupp deltagare med svenska som L1? Kan man finna samband mellan olika bakgrundsfaktorer som vistelsetid, omfattning av sprÄkanvÀndning respektive sprÄkbehÀrskning och effekter av priming i en grupp svenska som L2-talare? För att finna svar pÄ dessa frÄgor genomfördes ett experiment med syntaktisk priming. Ett fyrtiotal gymnasieelever uppmanades skriva meningar till bilder, sedan de primats med morfologiska passiver. Resultaten av experimentet visar pÄ tydliga primingeffekter i linje med tidigare studier: Det finns primingeffekter bÄde inom L1- och L2-svenska, detta trots att den undersökta grammatiska konstruktionen Àr av annat slag Àn de som legat till grund för tidigare forskning..

Undersökningens huvudsakliga syfte Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar experiment och laborationer inom Àmnet fysik. Ett annat syfte Àr att kartlÀgga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lÀrande. Som grund för detta examensarbete har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning som genomförts pÄ 250 elever i grundskolans senare Ärskurser och gymnasieelever som lÀser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det Àr intressevÀckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lÀr sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stÀmmer vÀl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..