Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka metoder tre gymnasielÀrare anvÀnder sig av för att frÀmja en god litterÀr lÀsförstÄelse och jÀmföra detta med metoderna loggbok, lÀslogg och litteratursamtal som forskning bland annat föresprÄkar. Vidare Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterÀra lÀsförstÄelseutveckling. Metoderna som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever samt en enkÀtundersökning med 51 elever.De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen Àr ett stort problem för lÀrare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill ocksÄ samtala mer om sin lÀsning med lÀraren nÀrvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlÀmningar Àr vanliga metoder men att skriva lÀsloggar och loggböcker Àr ovanligt och detta till stor del pÄ grund av tidsbrist och att loggar Àr en svÄrmotiverad metod för eleverna..

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som anvÀndes var en enkÀt dÀr frÄgorna var fasta men med inslag dÀr respondenten fick möjlighet att lÀmna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola dÀr tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes dÀr de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd.

The purpose is to analyze if the students have any use of their computer education at a senior high school level or if there is a demand for them to proceed studying. Does the students background have any importance or is it their own motivation that makes the student advance to higher education.In this report we ask ourselves the question, if the students have any use of the knowledge gained at senior high school in computer studies at a higher level. Do the students have any chance for employment based on their senior high school grades in computer studies after graduation?  Do the schools that follow the senior high school guidelines within programming and databases give these students an advantage towards those that have not received the same fundamental education?The method used for the survey is a group questionnaire.  The questionnaire was distributed at one and the same time and then collected to examine the results. The survey results showed that students who seek work based only on their senior high school grades, received only a temporary position for different lengths of time.

VÄrt examensarbete Àr en undersökning av hur gymnasiesÀrskolans studie- och yrkesvÀgledning ser ut. Examensarbetet utgÄr ifrÄn studie- och yrkesvÀgledarnas perspektiv. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvÀgledare som arbetar med gymnasieelever som ingÄr i sÀrskola. Vi har avgrÀnsat oss till fem gymnasieskolor i SkÄne, en gymnasiesÀrskola och fyra allmÀnna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingÄr i sÀrskola. Teoriavsnittet bestÄr av fyra teorier och en vÀgledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likasÄ Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vÀgledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vÀgledningssamtal och praktik.

Denna uppsats presenterar en undersökning om gymnasieelevers kunskaper i derivata. Undersökningen syftar till att jÀmföra bÄde elevernas teoretiska förstÄelse samt deras praktiska kunskaper med de krav som anges av kursplaner, lÀroböcker samt rÄdande undervisningspraxis. Undersökningen syftar ocksÄ till att utreda om det rÄder nÄgot samband mellan elevernas teoretiska förstÄelse av derivata och deras praktiska kunskaper pÄ omrÄdet.Undersökningen Àr bedriven i provform dÀr eleverna under tvÄ tillfÀllen besvarar tvÄ olika prov, ett av teoretisk karaktÀr samt ett av praktiskt berÀknande karaktÀr. Proven Àr gjorda sÄ att de representerar de rÄdande kursplanernas krav pÄ godkÀnd nivÄ. Det teoretiska provet Àr upplagt sÄ att eleverna sprÄkligt ska förklara en rad grundlÀggande teorier och anvÀndningsomrÄden inom derivata.

I vÄrt examensarbete undersöker vi anvÀndningen av musik som didaktiskt medel i sprÄkundervisningen med hjÀlp av en blogg, samt hur musiken pÄverkar sprÄkinlÀrningen hos gymnasieelever. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra sprÄkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och pÄ sÄ vis bidra till en fördjupad kunskap inom Àmnet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lÀra sig ett frÀmmande sprÄk? ? PÄ vilket sÀtt kan musiken bidra till elevernas sprÄkinlÀrning? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av olika teorier om andrasprÄksinlÀrning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning.

Fallstudien Àr en undersökning om hur gymnasieelever pÄ det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det Àr prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 Àr ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur tvÄ perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det Àr att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhÄllande till sitt eget skapande och lÀroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden Àr kvalitativ med vikten pÄ orden för att fÄ en förstÄelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva hur gymnasieelever som studerar tredje lÀsÄret i VÀsterÄs uppfattar mÀlardalens högskola som varumÀrke.Undersökningen Àr av kvantitativ karaktÀr dÀr en enkÀtundersökning genomförts som innehÄller bÄde öppna och slutna frÄgor samt slutna pÄstÄenden som undersökts utifrÄn vad MDH stÄr för och vill förmedla. Besök har genomförts pÄ gymnasieskolor inom VÀsterÄs kommun dÀr en bred variation av Àmnesinriktningar finns representerat.Resultatet visar pÄ en hög nivÄ av bÄde igenkÀnning och erinran till MDH:s varumÀrke. MDH ses som den ?orangea högskolan? dÀr ekonomi och ingenjör Àr de utbildningsomrÄden som frÀmst associerades till högskolan som sammantaget uppfattas som tekniskt inriktad. DÀremot varierar mÀnnen och kvinnornas associationer till utbildningsomrÄdena.

SammanfattningFöreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ vÄren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna.Vid intervjuutsagorna framtrÀder att utbildning uppfattas som nÄgot för framtida behov, mot ett yrke dÀr betygen Àr biljetten in. Vad gÀller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, dÀrefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lÀrare och kamrater samt till inlÀrningsmiljön- med fokus pÄ hur undervisningen organiseras.

There are some students who leave their studies. How can this be explained? Are present day high school students satisfied with their choice of school or the courses they have chosen? How did they decide what to study in upper secondary school? The main focus of this study is to examine the factors that influence the decision making of young people when it comes to choosing schools, their educational ambitions, and finally their focus on grades in Upper secondary school.   The study is based on the quantitative method, extracting its results through a poll conducted at an upper secondary school. The target audience of this poll was students that are completing their second year.  A statistical analysis of the results was carried out and the results were then presented by relevant diagrams.

Syfte. God kondition har visats vara av speciellt vÀrde i olika idrotter samt för att minska risken för hjÀrt-kÀrlsjukdomar. I vissa idrotts- och hÀlsosammanhang Àr billiga, enkla och tillförlitliga tester ute i fÀlt önskvÀrda för att utvÀrdera och följa upp ett konditionsvÀrde. Vid 5-minuters pyramidtest (5MPT) gÄr individer fram och tillbaka över nÄgra trappsteg placerade i pyramidform. Testet har visat sig ha en hög korrelation till maximal aerob kapacitet för Àldre samt för studenter vid GIH.

Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.

Bakgrund: Energidryck Àr sötade drycker med huvudsyftet att ge en uppiggande effekt, ökat vÀlbefinnande, samt ökad prestations-, koncentrations- och. Energidryckskonsumtionen har ökat kraftigt det senaste decenniet och bara under 2006 slÀpptes 500 nya mÀrken vÀrlden över.Syfte: Syftet Àr att beskriva energidryckskonsumtionen bland gymnasieelever i Mellansverige.Metod: UtifrÄn syftet att beskriva energidryckskonsumtionen bland gymnasieelever anvÀndes en kvantitativ metod i form av strukturerad enkÀt. Totalt deltog 298 gymnasielever.Resultat: Resultatet visar att 64 procent av respondenterna var konsumenter av energidryck. Majoriteten (76 procent) av konsumenterna drack inte mer Àn en burk per tillfÀlle, 56 procent drack inte heller mer en burk i mÄnaden. Signifikant fler mÀn (77 procent) Àn kvinnor (53 procent) var konsumenter (p <0,001).

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att belysa möjligheter och hinder för motivation i lÀrandet hosgymnasieelever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord utifrÄn forskningsfrÄgorna:Vilka faktorer pÄverkar motivationen i relation till lÀrandet i skolan för elever i behov avsÀrskilt stöd? Samt PÄ vilket sÀtt pÄverkar dessa faktorer motivationen hos elever i behovav sÀrskilt stöd?TeoriEn elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nÄ dekunskapsmÄl som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skÀl behöver sÀrskiltstöd (Gymnasieförordningen, 1992). Detta Àr nÄgot som den svenska gymnasieskolandelvis misslyckats med. En grundlÀggande problematik Àr att elever i behov av sÀrskiltstöd har olikartade behov för att uppnÄ lÀrandemÄlen.

I uppsatsen görs en textanalys av fyra tidskriftstexter frÄn könstypiska tidsskrifter. Med utgÄngspunkt i resultatet av analysen görs dessutom en didaktisk koppling dÀr jag utifrÄn aktuella kursplaner för gymnasiet diskuterar om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt könstypiska tidningstexter kan anvÀndas i undervisning. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för uppsatsen: Vilka attityder, stereotyper och ideal förmedlar olika texter? Hur skiljer sig texter riktade till unga mÀn, respektive unga kvinnor? PÄ vilka sÀtt kan man arbeta med könstypiska tidningar i klassrummet?Den tidigare forskning som uppsatsen baserar sig pÄ behandlar bland annat sakprosa genom projektet Svensk sakprosa 1750-2000 genom Ledin (2000). För den didaktiska kopplingen har Ambjörnsson (2003) legat till grund för teorier om text och skrivpedagogik.PrimÀrmaterialet bestÄr av fyra texter tagna ur tidningarna ELLE, Cosmopolitan, Kingsize och Moore, och textanalysen grundar sig pÄ den textmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997).