EPDM-Gummigranulat är ett för Sverige relativt nytt material som fått en snabbt ökad användning inom bland annat anläggningen av utemiljöer. EPDM-Gummit (Eten-Propen-DienGummi) som granulatet tillverkas av har flera goda egenskaper som bland annat UV-, värme-, och väderbeständighet, vilket gör granulatet till ett mycket användbart material i utemiljön. Genom sina egenskaper har EPDM-Gummigranulat, även kallat Gummigranulat, fått ett brett användningsområde i våra utemiljöer och finns dessutom att få i olika utföranden; platsgjuten markbeläggning, färdiga plattor, fyllnadsmaterial till ex. konstgräs och även i en rad andra varianter. Målsättningen med arbetet har varit att ta reda på teknisk och erfarenhetsmässig kunskap om EPDM granulat och med den informationen sammanställa ett underlag kring materialet, då riktad främst till landskapsingenjörer, landskapsarkitekter, projektörer och beställare. Med EPDM-Gummigranulatet har nya möjligheter skapats inom projekteringen av utemiljöer där bland annat materialets formbarhet, möjligheten att skapa ett fallskyddsunderlag som även underlättar framkomligheten för funktionshindrande samt potentialen att få materialet i en mängd olika kulörer etcetera gjort att det fått en snabb introduktion som markbeläggning. Formbarheten och de olika kulörerna gör det möjligt att skapa nya spännande, originella och hållbara installationer i såväl utemiljö som innemiljö.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera lämpliga restprodukter som skulle kunna ersätta konventionella neutraliseringsmedel vid biolakning av sulfidiska koncentrat. I dagsläget används släckt kalk som är en förhållandevis dyr produkt och neutraliseringen utgör en stor del av driftskostnaden. Om restprodukter från annan industri kan användas till neutralisering vid biolakningsanläggningar skulle detta leda till minskad användning av jungfruliga material, minskad miljöpåverkan samt en bättre ekonomi för företagen. Genom att utnyttja restprodukter ges också en möjlighet att utvinna de metaller som finns i de olika restmaterialen. I denna undersökning användes fyra olika oxidiska restprodukter: LD-slagg som är en restprodukt från ståltillverkning.

Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra miljö och välfärd i olika inhysningssystem för växande tjurar. Systemen som behandlas i studien är spaltboxar, liggbås och olika typ av djupströbäddssystem. Spaltboxsystem kräver en större investering, men i gengäld är arbetstidsåtgången för den dagliga skötseln reducerad gentemot andra inhysningssystem. Även säkerheten för djurskötarna ökar då inget arbete krävs inne i boxarna. Välfärden hos tjurar, som hålls i framför allt boxar med betongspalt, är ett omdiskuterat ämne. Förekomsten av förvuxna klövar minskar i spaltboxar, medan förekomsten av sulblödningar ökar jämfört med Gummibelagd spalt.

Vattenskärning anses generellt vara en mångsidig bearbetningsteknik med en mängd tillämpningsområden. Ren vattenskärning gör det möjligt att skära i mjuka material som Gummi, medan tillsatt abrasivmedel tillåter skärning av bland annat stål och keramik. Skärningen lämnar inga restspänningar eller någon värmepåverkan i materialet. Dessutom blir ytfinheten så bra att man ofta slipper efterbehandling. Processen skapar inte heller några farliga gaser och är relativt miljövänlig.

Uganda är ett utvecklingsland i östra Afrika. Landet har närmare 36 miljoner invånare och populationen är den fjärde snabbaste växande i världen. Det är ett underutvecklat land som är hårt drabbat av fattigdom och HIV/AIDS. Jordbrukssektorn är en av landets viktigaste inkomstkällor och även den största arbetsgivaren. Jordbruket gynnas av klimatet och landets bördiga jordar, men är underutvecklat och saknar moderna jordbrukstekniker.

Det här är ett examensarbete som går ut på att konstruera ett modulerbart matarverk för bandstålsindustrin. Examensarbetet görs på företaget CamCoils förfrågan. Som underlag och inspiration fanns ett matarverk som tagits fram i examensarbetet ?Matarverk för Camcoil? som tidigare gjorts åt CamCoil.CamCoil är ett nystartat produktbolag som bygger på deras haspelsystem med samma namn. CamCoil vill komplettera detta haspelsystem med ett matarverk för att bland annat bli mer konkurrenskraftiga på marknaden.

Det inträffar ett ökande antal bränder i bussar. Enbart i Sverige rapporteras bussbränder i genomsnitt tre gånger varje vecka. De flesta av dessa bränder uppstår i bussens motorrum. Att installera ett väl fungerande aktivt brandskydd i motorrummet är därför en viktig säkerhetshöjande åtgärd. För närvarande finns det ingen internationell standard för att pröva och utvärdera brandsläckningssläcksystem i bussar.

Sedan 2009 har Skanska Sverige byggt energieffektiva flerbostadshus med prefabricerade sandwichelement i betong, ett kostnadseffektivt sätt att uppnå hög kvalitet och bra energiprestanda. I ett antal av dessa projekt har det förekommit problem med vatteninträngning under produktionstiden, vilket kräver extra torkinsatser, väntetider och skadeutredningar. Om fukt kvarstår under brukstiden finns risk för fuktskador, olägenheter och ohälsa bland boende. Inledande intervjuer och observationer visar att några problematiska detaljer är vertikala elementskarvar, anslutning mellan yttervägg/bjälklag, yttervägg/sockel samt mot balkongdörr. För att förbättra dessa detaljer utvärderas existerande lösningar mot en kravbild innehållande tillämpliga funktionskrav för anslutningsdetaljer.

Med ett allt större globalt intresse för miljön och ökande trafikmängd på både svenska och utländska vägar har behoven av hållbara vägbläggningar ökat under de senaste årtiondena och förväntas öka ännu mer i framtiden eftersom transportbehoven ständigt ökar. Det har därför också blivit allt vanligare att det i bitumen tillsätts olika typer av polymerer för att erhålla asfalt med bättre egenskaper. Gummi från utslitna bildäck är en av de polymerer som blivit allt mer uppmärksammat under senare år. I flera länder både inom Europa och i resten av världen har användning av Gummigranulat från kasserade däck i vägbeläggningar övergått från testverksamhet till en regelrätt användning. I Sverige har man inte kommit lika långt.

Examensarbetet behandlar kvalitetsproblem som kan hänföras till tillverkning, hantering och montering av kassettätningar System 500. Det har visat sig att orsakerna till läckande tätningar ofta har varit föroreningar inuti tätningarna, ofullständigt monterad fjäder, tryckmärken och skador på tätningseggen, repor på metalldelar och skägg efter formpressning. Som en avgränsning i examensarbetet har de två sistnämnda orsakerna inte behandlats. Repor på metalldelar har uppkommit hos underleverantörer. Att minska förekomsten av skägg arbetas det redan på från annat håll.Problemet med fjädern har varit att vara säker på att den finns med och att den ligger rätt inuti tätningen.

Föreliggande rapport är resultatet av genomfört examensarbete KPP106, inom produktutveckling och formgivning. Examensarbetet har genomförts under vårterminen 2013 på uppdrag från Bombardier Transportation av studenten Anna Svensson från Mälardalens högskola. Författarens arbete bedrivs parallellt med den redan framtagna projektgruppen och är begränsat till 20 halvtidsveckor, 400 mantimmar. BTs redan framtagna projektgrupp har jobbat fortgående med C20 projektet sedan hösten 2012. Syftet med detta examensarbete är utföra en realistisk produktutveckling av CC-box kapsling för New safety signal utrustning i passagerarutrymmet för Stockholms tunnelbana C20.En avgränsning gjordes där författarens koncept som tas fram bygger på den BTs befintliga konceptuella lösning med CC-boxens dimensioner L1600xB550xH565 mm.