Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

Den här rapporten avhandlar framtagandet av en prototyp för en tjänst där abonnenter hos telekomoperatörer ska kunna beställa och konfigurera sina egna tjänster i betydligt större utsträckning än vad som är möjligt idag.Detta är möjligt och önskvärt tack vare att det pågår kontinuerlig modernisering av den teknik som idag används i telefonnät och telefonsystem.Projektet genomfördes på uppdrag av Tieto i Kalmar som är ett konsultföretag som arbetar mycket med telekomteknik och som har flera stora kunder som arbetar med modernisering av sin teknik.Resultatet har blivit en prototyp där användaren på ett flexibelt sätt kan skapa, redigera och radera sina egna tjänster, samt få en grafisk överblick över sina inställningar.Prototypen är också enkel för uppdragsgivaren att anpassa för demonstration för olika kunder. Den är dessutom anpassad så att det ska gå så enkelt som möjligt att utveckla den vidare med nya komponenter.Från början ingick en student från Rehabiliteringsprogrammet i projektet. Tanken var att kunna genomföra olika typer av användbarhetsanalyser och på så sätt göra prototypen så användarvänlig som möjligt. Då studenten av personliga skäl inte fullföljde projektet redovisas dessa delar av projektet inte i den här rapporten..

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

I detta examensarbete redovisas mitt förslag på utformning av en utomhusutställning på Parken Zoo i Eskilstuna. Studier har gjorts för att försöka reda ut hur målgruppen 3-10-åringar kan stimuleras och ledas genom utställningen. I arbetet ingår även en lekfull gestaltning av 16 utställningskomponenter i form av bostäder åt vanligt förekommande sörmländska djur.För att samla in data och kunskaper har flera observationer gjorts på barn i lekmiljöer. Jag har även gjort en introspektion och samlat data genom regelbunden kontakt med Parken Zoo. Studierna har visat att barn tycks lockas av lekredskap som inbjuder till aktivitet och att leken ofta sker i rumsligheterna mellan redskapen.

Denna uppsats behandlar Paulus syn pa? lagen vilket a?r ett mycket omdebatterat omra?de inom paulusforskningen. Fra?gan om Paulus lagsyn a?r sa? central fo?r den o?vergripande paulustolkingen att alla som vill fo?rsta? Paulus och hans texter ma?ste bilda sig en uppfattning om detta. Det har skrivits ma?nga hyllmeter och diskussionen verkar la?ngt ifra?n avslutad.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Bakgrund I Sverige o?kade den totala ko?ttkonsumtionen mellan a?ren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer fra?n Svenska Livsmedelsverket a?r da?remot att minska intaget av charkprodukter och ro?tt ko?tt, samt att o?ka intaget av gro?nsaker och baljva?xter.Syfte Syftet med denna studie var att inom Umea? kommuns projekt, ?En vegetarisk dag i veckan?, utva?rdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch.Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enka?t som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umea? kommun som deltog via ett bekva?mlighetsurval, va?rterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansniva?n p<0,05.Resultat Totalt besvarades 122 enka?ter varav 68 flickor och 54 pojkar.

Syfte och fra?gesta?llningar: Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt och vilka metoder tva? olika mediekanaler anva?nder sig av fo?r att o?vertyga och skapa trova?rdighet om HPV-vaccinet. Metod och material: Kritisk diskursanalys pa? ett avsnitt ur samha?llsprogrammet TV4 Kalla Fakta och tidningsartiklar ro?rande HPV-vaccinet.Huvudresultat: Framsta?llning av HPV-vaccinet skiljer sig va?sentligt a?t vid granskning av Kalla Fakta och tidningsartiklarna. Metoderna som anva?nds i texterna fo?r att skapa trova?rdighet a?r expertutla?tanden och skapa fo?rtroende med tittarna och la?sarna.  .

Syftet med denna uppsats är att kasta ljus över ämnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta ämne kommer fokus att ligga på det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremål för såväl beundran som skepticism. Målet är att utröna om GC i Sverige blivit, eller är i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvätt, eller om det tvärtom är en välfungerande sammanslutning som hjälper till att sprida CSR. Frågeställning: �Hur och vart åberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?�, �Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?�, �Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha på de åtaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?� Metod: För att uppfylla syftet och frågeställningarna används en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, årsredovisningar, artiklar samt litteratur inom området använts.

Bakgrund Arbetsterapeuter har en central roll i ryggm?rgsskadade patienters str?van mot ett meningsfullt aktivitetsliv. Ungef?r 330 personer per ?r f?rv?rvar en ryggm?rgsskada i Sverige. En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen nedanf?r skadest?llet och aktivitetslivet f?r?ndras.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.

Vi exponeras dagligen fo?r rapporter om bo?rsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter fra?n va?rldens alla ho?rn. Individens va?rldsbild kan i dag pa?sta?s vara genomsyrad av fo?resta?llningen att va?rldens ekonomi och politik a?r global snarare a?n nationell. Syftet med detta arbete a?r att med diskursanalys som ansats visa pa? hur svensk media spra?kligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan ta?nkas bidra till va?r fo?rsta?else fo?r och hur vi ta?nker kring fenomenet i fra?ga.

The dry period is usually 6-8 weeks and in this period the basis of the performance in the following lactation is settled. In an average herd about 15% of the cows are dry (Marcussen & Krog Laursen, 2008). In many herd the dry cows are set aside, that means setting aside 15% of your herd, at the time when they are preparing for their next lactation. The recommendation for number of groups differs depending on country traditions or reasons for grouping. If you look at recommendation for feeding, some companies selling feeding equipment advocates one group throughout the dry period, but the number differs from one to three.

The dry period is usually 6-8 weeks and in this period the basis of the performance in the following lactation is settled. In an average herd about 15% of the cows are dry (Marcussen & Krog Laursen, 2008). In many herd the dry cows are set aside, that means setting aside 15% of your herd, at the time when they are preparing for their next lactation. The recommendation for number of groups differs depending on country traditions or reasons for grouping. If you look at recommendation for feeding, some companies selling feeding equipment advocates one group throughout the dry period, but the number differs from one to three.