Syftet med arbetet är att undersöka hur ungdomar skapar en gemensam identitet i sin kamratgrupp samt hur individen inom Gruppen påverkas av detta. Dessa studier är viktiga ur ett lärarperspektiv då läroplanen fastslår att en trygg identitet är en förutsättning för att ungdomarnas empatiska förmåga ska kunna utvecklas (Lpf 94). Teorier om identitetsskapande inom ungdomsgrupper prövas mot verkliga fall. Fokus ligger på hur kamratgrupper använder sig av symboler, riter och ?vi- och dem känsla? för att skapa gemenskap.

Vi har i den här uppsatsen valt att undersöka om den familjeterapeutiska metoden reflekterande team går att använda som reflektionsmodell för att efterarbeta en teaterupplevelse i gymnasieskolan. Vi har genomfört en studie på tre olika gymnasieskolor i en skånsk stad. Undersökningstillfällena började med att vi spelade upp Harold Pinters ?I väntan på Wilson? för eleverna för att efter föreställningen genomföra ett reflekterande arbete med en pedagogisk variant av metoden reflekterande team. Gruppen bildade två cirklar av stolar, en inre och en yttre, med lika många deltagare i båda cirklar.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever Gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar Gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

Syftet med denna undersökning var att studera om pedagogiskt drama kunde vara en metod för att utveckla elevernas kommunikation och relationer för att stärka arbetet med värdegrunden. Undersökningen och utförandet av dramapass hade sin grund i tidigare forskning kring pedagogiskt drama, värdegrunden, kommunikation och gruppdynamik. Vi valde observation som metod för att studera de dramapass som vi utförde med vår undersökningsgrupp. Dessa observationer har vi sammanställt och analyserat med våra fokusområden som grund. Dessa fokusområden är kommunikation, relationer samt olikheter. Vårt resultat av analyserna är att utvecklingen av elevernas kommunikation och relationer är avgörande för att stärka arbetet med värdegrunden.

Syftet: Öka kunskapen för att förbättra fallprevention genom att beskriva och jämföra förekomst av fall, fallförebyggande åtgärder samt undersöka attityder bland äldre personer relaterat till fall. Metod: En enkätstudie som genomfördes på 80 äldre personer över 65 år bestående av både män och kvinnor som bor i det egna hemmet. Resultat: Det fanns ett signifikant samband mellan de respondenter som undviker aktiviteter inomhus på grund av rädsla för fall och vidtagit fallförebyggande åtgärder. Det fanns även ett svagt samband, dock inte signifikant mellan kvinnor och fallförebyggande åtgärder samt mellan rädsla för fall och fallförebyggande åtgärder. Resultatet visade inga statistiska skillnader mellan Gruppen fallit och Gruppen ej fallit med avseende på redovisade variabler.

I dagens samhälle känner allt fler unga ett utanförskap och hiphopen har blivit ett viktigt medel för att illustrera detta utanförskap. Syftet med uppsatsen är att belysa hur en motståndskultur kan komma till uttryck via musik. En textanalys på gangsterrappGruppen Kartellens låttexter har utförts för att klarlägga vilken motståndskultur Gruppen uttrycker i texterna, samt vilka centrala aspekter denna kultur innehåller. För att besvara studiens frågeställningar har Howard S Beckers teori om avvikande och R W Connells teori om maskulinitet använts. I rapporten har även tidigare forskning kring gatukultur, hiphop och utanförskap behandlats.

Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vålds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan män dömda för mord (n=363), dråp (n=110), rån (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende ålder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktäristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lägre förekomst av historiska riskfaktorer, lägre grad av psykopati, samt var äldre än övriga grupper. Gruppen dömda för dråp hade en lägre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) än de andra våldsbrottsgrupperna, mord och rån, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2).

SammanfattningDen här uppsatsen undersöker verbanvändningen i skriftlig produktion hos en grupp avancerade svenska som andraspråkselever. Studien granskar såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i elevernas verbordförråd. Uppsatsens syfte är att kartlägga L2-elevernas verbvokabulär med avseende på frekvens, variation, fördelning över semantiska fält samt semantisk och konstruktionsmässig korrekthet. L2-Gruppens resultat kontrasteras mot en kontrollgrupp bestående av L1-elever. Undersökningsmaterialet består av 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som andraspråk samt 20 argumenterande uppsatser skrivna av komvuxelever med svenska som förstaspråk.

I denna uppsats undersöks om världshändelser skapar abnorma effekter hos oljebolags aktiekurser och om dessa effekter ter sig olika beroende på företagens olika storlek. Undersökningen utförs med hjälp av en eventstudie som genomförs på sex oljebolag med tre världshändelser som utgångspunkt. De valda världshändelserna bestod av två naturkatastrofer och en större ekonomisk händelse. Företagen som valdes delades in i två grupper om tre företag, där ena Gruppen innehöll de större företagen och den andra Gruppen de mindre.Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen är att händelserna i två av de tre undersökta fallen orsakade signifikanta abnorma under- eller överavkastningar hos oljebolagens aktier vilket bevisar en viss ineffektivitet hos marknaden. Det generella utfallet var att den ekonomiska händelsen visade sig ha en större påverkan på aktiekurserna än de två naturkatastroferna hade.

Staphylococcus aureus är den främsta orsaken till klinisk och subklinisk mastit i svenskamjölkkobesättningar och medför därmed ekonomiska förluster för en stor andel av Sverigesmjölkproducenter. S. aureus har förmåga att uttrycka egenskaper som medför etablering ijuvret och möjlighet att undvika värdens immunförsvar. S. aureus har visat sig vara svår atteliminera från en besättning och denna typ av mastit är i en del fall svår att behandla medantibiotika varför ett verksamt vaccin efterfrågas.

Det förekommer mycket forskning kring brytning hos andraspråksinlärare. Många studier använder sig av modersmålstalare som har skattat brytning hos andraspråksinlärare på en Likert-skala (Jesney, 2004). Ett mål med föreliggande studie var att bidra till en ökad insikt om och hur personer med svenska som andraspråk uppfattar utländsk brytning i svenska på samma sätt som en modersmålstalare gör och om det fanns något samband mellan förmågan att uppfatta brytning och förmågan att utrycka sig på svenska.  Djupare analyser gjordes av perception och produktion hos andraspråksinlärare. Designen på studien bestod av tre grupper och omfattade 42 deltagare som representerade 15 språk . Två av grupperna innehöll andraspråksinlärare och den tredje Gruppen bestod av modersmålstalare.

Syfte och frågeställningarMitt syfte var att finna eventuella skillnader i träningseffekt mellan ren koncentrisk och excentrisk styrketräning. Jag har därmed utgått ifrån följande frågeställningar:? Skiljer sig tung excentrisk och koncentrisk styrketräning åt i effekterna på styrkeprestationer i form av hopptest och styrketest?? Skiljer sig effekterna av träningen åt mellan män och kvinnor?MetodUtifrån syftet och frågeställningarna gjorde jag en studie med ett antal testpersoner där de fick genomgå ett antal tester innan en träningsperiod och samma tester efter träningsperioden, som pågick i tio veckor. Hälften var kvinnor och hälften var män. Den ena Gruppen tränade bara koncentriskt (KON) och den andra Gruppen bara excentriskt (ECC).Testerna som utfördes före och efter träningsperioden var: isometrisk styrketest, omkretsmätning av lårmuskulaturen, squat jump, counter movment jump, drop jump och benpress i släde.ResultatDet fanns en tendens att den excentriska träningsGruppen hade en ökning av sin omkrets efter träningen, medan den koncentriska inte visade en sådan tendens.

Syftet med denna studie är att undersöka om en möjlighet att prata ut ger upphov till skillnader i självskattad psykisk och fysisk hälsa mellan två grupper kvinnliga undersköterskor vid ett svenskt sjukhus. Den ena Gruppen på 25 personer har vid en arbetsomställning fått behålla sin tjänst och den andra Gruppen på tio personer har blivit omplacerad på andra avdelningar inom organisationen. Vad som också skiljer grupperna åt är att lämnarGruppen har fått en möjlighet att tala ut om vad de känner i samband med omställningen. Följande självskattningsformulär har använts: Forsman & Johnsons test om självkänsla (SES), Pennebaker Inventory of Limbid Languidness (PILL), KASAM och Levels of Emotional Awarenness (LEAS). Inga signifikanta skillnader mellan grupperna framkommer vad det gäller självskattad psykisk och fysisk hälsa.

Syftet med vårt arbete är att finna likheter och skillnader, mellan en muntlig och en skriftlig dialog med fokus på användandet av naturvetenskapliga resonemang. Vi har observerat två grupper om fyra elever i varje, när de försöker lösa en naturvetenskaplig uppgift. I den ena Gruppen har eleverna suttit framför varsin dator och fört en skriftlig dialog via ett nätbaserad diskussionsforum. I den andra Gruppen har eleverna fört en ?vanlig? muntlig dialog, vilken videofilmats.

Syftet med studien är att belysa barns egna perspektiv på tillvaron i en grupp där det finns barn med utåtagerande beteende som kan utsätta dem för verbala och/eller fysiska kränkningar. Barn i två grupper där det finns utåtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena Gruppen var sex och sju år gamla och i den andra Gruppen var de åtta eller nio år gamla. Det finns inte så många studier i ämnet och det är oftast den ena sidan som blir belyst. De utåtagerande barnen får av naturliga skäl stor uppmärksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lättare bort i det tumult som kan uppstå i ett sådant klassrum.