Syftet med denna studie var att få en bild av brandmännens upplevelse av stress i Helsingborg 2005. Var utfallet beroende ålder eller om det var heltids- eller deltidsbrandmän? Studien skulle förhoppningsvis ge svar på om de frågor/påståenden som används vid brandmännens årliga hälsokontroller, var relevanta och om frågorna/påståendena behöver kompletteras eller ändras. Den undersökta Gruppen var alla brandmän/kvinnor i Helsingborg år 2005. Vid årliga hälsokontroller fyller de i ett fråge/påståendeformulär med bl a uppgifter om deras upplevelse av stress.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.

Bakgrund: Fler människor blir idag äldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela på samhällets vårdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhälle. Kan hälsotjänster på Internet ha positiv effekt på folkhälsan? Syfte: Att beskriva äldres upplevda hälsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-användning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys där deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kartlägga förekomst och undersöka samband.

Samhället erbjuder ett stort utbud av träningsmöjligheter, både individuellt och i grupp. Dock rör människor överlag allt mindre på sig och fetman ökar, vilket är ett problem både på individ- och samhällsnivå. Studiens syfte var att få förståelse för träningsGruppens funktion i träningssituationen samt för individens träning. Interaktionen inom träningsGruppen har även studerats. Detta är av intresse då man strävar efter att få fysiskt inaktiva personer att börja träna.Studien utgick ifrån kom-i-gång ?Gruppen vid en svensk högskola, vars syfte var att få fysiskt inaktiva studenter att börja träna.

Studien syftar till att se hur tjejer från tre olika kompisgrupper genom språket konstruerar sin uppfattning om sig själva, varandra och omvärlden. Studien har hämtat sitt material från tre samtal med gymnasietjejer från två mellanstora städer. Materialet har analyserats utifrån en diskursiv narrativ ansats där vi utgått från att deras språk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framträdande mönster i hur tjejerna med hjälp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om Gruppens vänskap positionerat sig inom Gruppen och på så vis förhandlat fram sina identiteter.

Syftet med studien var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland tjänstemannakonsulter inom ett bemanningsföretag beroende på antal uppdrag. Syftet var även att undersöka om det förelåg någon interaktionseffekt mellan hur väl uppfyllda de inre motivationsbehoven var och antal uppdrag. Ytterligare ett syfte var att undersöka vilket motivationsbehov som predicerade generell arbetstillfredsställelse främst. Studien genomfördes inom ett bemanningsföretag i mellansverige, där 70 tjänstemannakonsulter deltog genom att besvara en webbenkät. Mätinstrumenten som användes var Basic Need of Satisfaction at work scale (BNS) och Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ).

Det här är en kvalitativ studie som handlar om arbetsGruppens upplevelse av att ha plusjobbare tillkomna i sin grupp. Plusjobb är ett arbetsmarknadspolitiskt program som sträcker sig över en tidsbegränsad period och syftar till att integrera långtidsarbetslösa individer i arbetslivet. Undersökningarna i denna studie, som är utförda med intervjuer och olika relevanta teorier, pekar på att det finns ett antal variabler som påverkar arbetsGruppens upplevelser av plusjobbarens tillkomst. Roll- och gruppteorier sätter stor prägel på denna studie. Det har visat sig att hur en plusjobbare kommer in i Gruppen beror mycket på plusjobbarens personliga egenskaper samt hur väl fungerande arbetsGruppen är sedan tidigare.

I denna studie undersöks hur sånglärare verksamma på kulturskola, gymnasiets estetiska program och folkhögskola beskriver de metoder och moment de använder då de bedriver sångundervisning i grupp. Vidare presenterar studien vilka för- och nackdelar såväl forskare som sånglärare anser finnas med gruppundervisning som undervisningsform samt vilka ramfaktorer som spelar roll för dessa upplevelser. För studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem sånglärare som alla har olika erfarenheter av undervisningsformen. I deras tjänster bedriver de olika typer av gruppundervisning och ramfaktorerna ser olika ut för lärarna då de är har olika styrdokument och resurser att förhålla sig till. Den bild som sånglärarna ger stämmer till övervägande del överens med den litteratur och forskning som finns inom ämnet.

Den här undersökningen utvärderar ett medarbetarprogram för undersköterskor på Helsingborgs lasarett. Syftet med undersökningen är att utifrån medarbetarprogrammets mål undersöka om målen har uppfyllts. De förankras även i teorier om lärande. I undersökningen har det även utformats en frågeställning. Målet med medarbetarprogrammet var att lyfta fram Gruppen undersköterskor och programmet hade temat personlig utvecklingUppsatsen bygger på kvalitativ metod och datainsamlingstekniken är intervjuer.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att, genom att lyfta ut en definierad träningsgrupp, spinningtränande, från gymtränande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, narkotika och alkohol. Frågeställningarna som ska svara på syftet fokuseras kring hur Gruppen spinningtränande förhåller sig till missbruk av AAS och narkotika jämfört med Gruppen gymtränande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jämförs mellan spinningtränande och befolkningen i övrigt efter en rapport av Källmén m.fl.MetodFör att nå fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgränsningar består i spinningtränande på gym, ålderskategori arton till sextio år. De tre gym som är med i studien skiljer sig åt geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika ägandeformer.ResultatResultatet visar att spinningtränande inte skiljer sig från gymtränande med avseende på missbruk av AAS och narkotika.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext område och som kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket ökar risken för framtida ohälsa. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ-, familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivåer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrånvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan Gruppen med skolfrånvaro och Gruppen utan skolfrånvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i Värmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i Elevhälsodatabasen ELSA.

Huvudsyftet med studien är att skapa förståelse för huromställningsåtgärder bidrar till medarbetares möjligheter att få ettnytt arbete. Genom en nulägesanalys av omställningsarbetet på ArlaFalkenberg vill vi beskriva hur medarbetare uppfattaromställningsåtgärder och analysera hur detta påverkar derasmöjligheter att hitta ett nytt arbete samt deras inställning till att arbetakvar på arbetsplatsen under nedläggningen.Häsänen, Hellgren och Hansson (2011) menar att större delen avforskningen om fabriksnedläggning har fokuserat på produktivitet.Denna studie fokuserar däremot på omställning vidfabriksnedläggning. Dessutom har denna studie formen av ennulägesanalys för att inte likt till exempel Edström ochAronescu (2004) i efterhand utvärdera ett omställningsprogram.För att analysera det empiriska materialet användes teorier kringanställningsbarhet, system- och driftsångest, information och kravkontrollmodellen.Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistruktureradeintervjuer användes som tillvägagångssätt för att samla in empirisktmaterial. 17 intervjuer med medarbetare genomfördes samt treinformantintervjuer för att klarlägga studiens bakgrund.Bland medarbetarna går det att dela in deras reaktioner påomställningsprogrammet i fyra olika grupper. En grupp medarbetareanvänder omställningsprogrammet aktivt, ser det som en stormöjlighet att förbättra sin anställningsbarhet och arbetar därför vidarepå fabriken.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka autonoma och kontrollerade motivationsfaktorers förekomst hon erfarna respektive oerfarna anställda inom säljande organisationer. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som grund. Tre olika säljande företag och fem anställda på varje företag valdes ut för att utföra denna flerfallsstudie. Materialet analyserades sedan genom en abduktiv analysmetod i form av Well Grounded Theory.Resultatet visade vissa samband mellan särskilda motivationsfaktorer hos de erfarna anställda respektive de oerfarna. Gränsen för att vara erfaren anställd är dragen vid 7 år på arbetsplatsen.

Syftet med studien är att undersöka hur barn med ett annat modersmål än svenska trivs på förskolor i ett mindre svenskt samhälle och i vilken utsträckning de får hjälp med språkinlärningen. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med förskollärare och föräldrar till barn med annat modersmål där erfarenheter från såväl Språkförskola som vanlig förskola fångades upp.Studien visar att i de vanliga förskolegrupperna fick barn med annat modersmål upp-backning i form av att förskollärarna var uppmärksamma på barnens språkanvändande. När de behövdes var de med och stöttade, hjälpte till med nya ord och förtydligade när så behövdes. På individnivå använde lärarna inte några speciella pedagogiska metoder som hjälpte barnen att utveckla språket. Däremot visar studien att i Språkförskolan an-vände man medvetet olika metoder för att utveckla barnens språk.

Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som är gjort på uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns på platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. Området Gruppen utformat är 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lägenheter. MålGruppen för arbetet är hushåll med två personer, därför kom det att bli tvåor och treor i alla plan utom i det översta där det kommer att vara två fyror.Arbetet resulterade i två punkthus (se figur 1) om åtta respektive nio våningar i varje och ovanpå dessa en stor takterrass. Fasaderna består av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd åt byggnaderna och för att motverka klotter.På innergården finns det bland annat fontän, grill och lekplatser.